Studentexamen

År 1852 anordnades studentexamen för första gången i Finland. Den fungerade till att börja med som inträdesexamen för dem som ville fortsätta sina studier vid Helsingfors universitet, och prövningen omfattade allmänbildning och kunskaper i latin.

Numera har studentexamen som syfte att pröva i vilken mån eleverna har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som är inskrivna i läroplanen för gymnasiet och i vilken mån de nått den mognad som är målet för studierna på gymnasiet. Studentexamen avläggs vid gymnasierna och ger allmän kompetens för fortsatta studier vid universitet.

Studentexamen regleras av gymnasielagen (766/2004), lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) samt av statsrådets förordning om studentexamen (915/2005).

Studentexamen leds av studentexamensnämnden, som också anordnar och genomför examen. Nämnden utfärdar också föreskrifter om innehållet i proven, provarrangemangen och bedömningen av proven. Nämndens ordförande utses av undervisningsministeriet, som på förslag av universiteten, högskolorna och utbildningsstyrelsen också tillsätter ca 40 medlemmar som representerar de olika läroämnena i examen. Medlemmarna i nämnden assisteras i arbetet med provuppgifter och bedömning av ca 330 adjungerade medlemmar. För de tekniska arrangemangen kring examen svarar ett kansli med 22 tjänstemän.

Studentexamen äger rum två gånger om året, höst och vår, och samtidigt vid alla gymnasier.

Studentexamen kan avläggas vid ett enda examenstillfälle eller under tre examenstillfällen som följer direkt på varandra.

EXAMENSPROVEN

Obligatoriska och extra prov

En studentexamen består av minst fyra prov, av vilka provet i modersmålet är obligatoriskt för alla. De tre övriga obligatoriska proven i sin examen väljer examinanden ut bland följande fyra prov: provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i ett realämne. Ett eller flera extra prov kan dessutom ingå i en examen.

Gymnasierektorerna kontrollerar att en examinand uppfyller kraven på deltagande i examen och i de enskilda prov som hör till examen.

Prov på olika nivåer

I matematik och i det andra inhemska språket samt i främmande språk anordnas prov av olika svårighetsgrad, dvs. på en mer och en mindre krävande nivå. I matematik och i främmande språk är nivåerna lång respektive kort lärokurs, i det andra inhemska språket lång respektive medellång lärokurs. Oberoende av vilken lärokurs en examinand har läst på gymnasiet har den rätt att välja provnivå i examen, men åtminstone ett av de obligatoriska proven måste vara baserat på den långa lärokursen. En examen får inte innehålla mer än ett prov i samma ämne.

Provbeskrivningar

Provet i modersmålet kan skrivas på svenska, finska eller samiska. Modersmålsprovet i svenska och finska är tudelat i ett prov i textkompetens och ett essäprov. Provet i textkompetens prövar examinandens analytiska färdighet och språkliga uttrycksförmåga. Essäprovet prövar examinandens allmänbildning, tankemognad, språkliga uttrycksförmåga och behärskning av helheter. Vitsordet för modersmålsprovet bestäms av det viktade sammanlagda poängtalet för de två proven. Provet i samiska består bara av ett essäprov. Examinander som inte har vare sig svenska, finska eller samiska som modersmål kan ersätta modersmålsprovet med ett prov i svenska eller finska som andraspråk. Provet i svenska/finska som andraspråk består av delar som prövar textförståelse samt färdighet i skriftlig framställning.

Proven i det andra inhemska språket och i främmande språk prövar hör- och textförståelse samt färdighet i skriftlig framställning. I stället för provet i det andra inhemska språket kan en examinand välja att skriva modersmålsprovet på detta språk.

I matematikprovet räknas tio uppgifter. Tillåtna hjälpmedel är fickräknare och tabellsamlingar, som ska vara godkända av studentexamensnämnden.

Realämnesprov anordnas i evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, filosofi, psykologi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Realämnesproven innehåller även ämnesövergripande uppgifter. I ett realämnesprov ska sex eller åtta uppgifter besvaras, beroende på ämne.

Omprov

Ett godkänt prov får göras om en gång, utan tidsbegränsning. Examinander som har gjort om något prov innan de har hunnit få sitt studentexamensbetyg, får det bästa vitsordet för provet i fråga infört på betyget.

Ett underkänt obligatoriskt prov får göras om två gånger vid de tre examina som följer omedelbart på det tillfälle där provet i fråga underkänts. Den som gör om ett underkänt obligatoriskt prov har rätt att byta nivå på provet, bara examen för övrigt innehåller ett prov som följer den långa lärokursen i ämnet. En examinand som inte avlägger sin examen inom fastställd tid måste göra om hela examen från början.

Ett underkänt extra prov får göras om två gånger utan tidsbegränsning.

Komplettering

Personer med godkänd studentexamen har rätt att komplettera sin examen med prov som de inte tidigare har deltagit i. Examen kan också kompletteras med ett prov på en annan nivå än det man redan skrivit. Komplettering kan inte ske förran examen väl är avlagd och godkänd.

BETYG

Studentexamensbetyget

Examinanden får sitt studentexamensbetyg vid det examenstillfälle när den har gemongått och fått godkänt på alla de obligatoriska proven. På betyget skrivs in vilka obligatoriska prov och extra prov examinanden har avlagt, nivån på enskilda prov och vitsord. Vitsorden och de poängtal de svarar mot är följande:

   laudatur (L)......................7
   eximia cum laude approbatur (E)...6
   magna cum laude approbatur (M)....5
   cum laude approbatur (C)..........4
   lubenter approbatur (B)...........3
   approbatur (A)....................2
   improbatur (I)....................0

Vitsorden fördelar sig ungefär på följande sätt i ett ämne:

Jakaumakaavio

Den relativa fördelningen varierar i någon mån från prov till prov och från gång till gång.

Betyg över godkänt prov

Personer som redan har tagit studentexamen och gör om ett prov eller kompletterar sin examen får ett separat betyg över detta.

Registerutdrag

Examinander som sprider sin examen över tid kan på begäran få ett utdrag ur studentexamensregistret över alla de prov de dittills skrivt och fått godkänt på.

KONTROLLBEDÖMNING

En examinand som inte är nöjd med bedömningen av ett prov kan anhålla om att studentexamensnämnden ska granska bedömningen. Om nämnden finner att ett fel har skett, rättas felet till.

FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR

Studentexamensnämnden har utfärdat föreskrifter och anvisningar för examen och genomförandet av examen samt enskilda prov, vidare för hörselskadade examinander, examinander med läs- och skrivsvårigheter, sjuka och handikappade examinander samt för examinander med främmande språk som modersmål. Föreskrifterna och anvisningarna kan läsas på nämndens webbplats på Internet.

Studentexamen i Finland