STUDENTEXAMEN REFORMERAS

EXAMENSSTRUKTUREN

Genom en ändring i § 18 i gymnasielagen har studentexamen fått en ny struktur. Valfriheten bland de fyra prov som är obligatoriska i examen har ökat, så att bara modersmålsprovet är obligatoriskt för alla. De tre prov som utöver modersmålet är obligatoriska i examen väljer examinanden ut bland fyra prov, som är provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk samt proven i realämnena och matematik. Liksom hittills kan examinanden ta med ett eller flera extra prov i sin examen.

§ 18 i gymnasielagen tillämpas i sin nya form på den studentexamen som slutförs tidigast våren 2005. I examen hösten 2004 är proven i modersmålet, det andra inhemska språket och ett främmande språk alltjämt obligatoriska för alla. Det fjärde obligatoriska provet är antingen realprovet eller provet i matematik.

För att få sitt studentbetyg måste examinanden få godkänt på alla obligatoriska prov. Enligt studentexamensnämndens föreskrifter kan ett underkänt betyg likväl kompenseras med poäng från andra godkända prov.

MODERSMÅLSPROVET REFORMERAS

Studentexamensnämnden fattade den 19 september 2003 beslut om en reform av modersmålsprovet. Provet är i sin nya form tvådelat och består av ett prov i textkompetens och ett essäprov. Vid ett och samma examenstillfälle skall examinanderna skriva både textkompetens- och essäprovet. Vitsordet i modersmålet bestäms av det sammanlagda antalet viktade poäng för proven. Det nya provet tas i bruk våren 2007.

Reformen av modersmålsprovet har planerats i flera års tid. För att testa uppgifterna av den nya typen har nämnden arrangerat två experiment av begränsad omfattning. Det första experimentet genomfördes i både finsk- och svenskspråkiga skolor. Följande rapporter har skrivits om experimentet:

Lasse Koskela: Lukutaitoa jäljittämässä. Raportti uudentyyppisen äidinkielenkokeen kokeilusta kahdessatoista suomenkielisessä lukiossa. Helsinki. Ylioppilastutkintolautakunta 2000. (ISBN 951-53-2236-7)

Anna-Stina Lindholm: På spaning efter textkompetens. Rapport om ett försök med en ny form av modersmålsprov i sex finlandssvenska gymnasier. Helsingfors. Studentexamensnämnden 2001. (ISBN 951-53-2258-8)

Utgående från experimentet publicerade Äidinkielen Opettajain Liitto (Modersmålslärarnas förbund) i samarbete med Laatusana Oy våren 2003 ett läromedelspaket avsett som övningsmaterial: Tekstistä tulkintaan. Tekstitaitojen harjoitusmateriaalia. Där ingår också ett utkast till anvisningar för modersmålsprovet, utarbetat av arbetsgruppen för utveckling av modersmålsprovet.

Vid finslipningen av modersmålsprovet i dess nya form har nämnden som ambition att det nya provet bättre än det nuvarande skall mäta hur målen för grunderna för läroplanen förverkligas. Avsikten är att modersmålsprovet även i sin nya form skall bevara sin karaktär av ett allmänt mogenhetsprov som mäter färdigheten i framställning och tänkande. Avsikten är dessutom att höja elevernas motivation att träna de färdigheter som är inskrivna som mål i grunderna för läroplanen. Det nya provet skall alltså i högre grad än det nuvarande balansera ett mogenhetsprov mot ett slutexamensprov.

De två proven kommer i varje examen att ha en placering i schemat som innebär att textkompetensprovet äger rum i god tid före essäprovet. Våren 2007 anordnas provet i textkompetens fredagen före hörförståelseproven, dvs. 9.2.2007. Essäprovet hålls första provdagen för de skriftliga proven.

Provet i textkompetens avser att testa examinandens förmåga till analys och slutledning samt hans eller hennes språkliga framställning. Provet i textkompetens är sex timmar långt. Vid provet får examinanderna ett häfte som innehåller uppgiftsbeskrivning och material. Materialet kommer att bestå av dels texter på sakprosa, såsom artiklar, nyhetsnotiser, insändare, utdrag ur uppslagsverk, dels skönlitterära texter, men det kan också bestå av antingen sakprosetexter eller skönlitterära texter. Materialet kan utgöras av en längre text och 2-4 kortare texter som anknyter till varandra eller av ett begränsat urval korta texter. Texterna kan bilda självständiga helheter eller vara utdrag ur ett mer omfattande verk.

Provet skall ha fem uppgifter, av vilka examinanden skall utföra tre. Uppgifterna kan gälla betydelser, strukturer, uttryckssätt, tematik, reception och kontext samt relationerna mellan dessa i en eller flera givna texter. En uppgift kan också bestå i att skriva en kort uppsats som skall ha ett bestämt syfte och vara baserad på givet material. Examinanden kan till exempel uppmanas att kommentera eller referera en given text.

Bedömningen utgår från såväl innehållet som framställningen i prestationerna. En lagom längd på ett svar är 1-2 konceptsidor. Svaren skall vara tydligt och snyggt skrivna, men de behöver inte renskrivas med bläck- eller kulspetspenna.

Essäprovet testar graden av utveckling i examinandens tänkande, hans eller hennes språkliga framställning och behärskning av helheter. Essäprovet är sex timmar långt. Vid provet får examinanderna ett häfte med uppgiftsbeskrivning och material. Materialet kan bestå av sakprosetexter, skönlitterära texter och möjligen även annat material, såsom bilder, statistik eller tabeller.

Essäprovet kommer att innehålla minst 12 uppgifter, av vilka examinanden skall välja en att skriva om. En del uppgifter är materialbaserade, andra preciseras i uppgiftsbeskrivningen. En uppgift kan också ha formen av bara en rubrik. Uppgiftsbeskrivningen kan dessutom ange textens art, dvs. för vilket syfte texten skall skrivas.

Ämnena för skrivuppgifterna kan anknyta till innehållet i läroämnet modersmål och litteratur, men också mer allmänt till gymnasisternas allmänbildning och livserfarenhet. Perspektivet för uppsatsen kan anges i uppgiften, men ofta ges skribenten tillfälle att själv välja perspektiv.

Prestationen i essäprovet skall vara genomarbetad och renskriven med bläck- eller kulspetspenna när den lämnas in.

Provet i svenska eller finska som andraspråk anordnas fr.o.m. våren 2007 samma dag som essäprovet i modersmålet.

I samiska anordnas fr.o.m. våren 2007 endast ett modersmålsprov. Detta prov konstrueras och bedöms enligt anvisningarna för essäprovet. Provet får en egen provdag.

Föreskrifterna och anvisningarna för provet i modersmålet i dess nya form finns under Provet i modersmålet från 2007.

REALPROVET REFORMERAS

Realprovet får en ny utformning som introduceras med examen våren 2006. Reformen grundar sig på statsrådets förordning 27.3.2003 (250/2003) om ändring av studentexamensförordningen. Reformen består i att det nuvarande realprovet ersätts av prov i skilda realämnen. Den studerande kan välja att skriva bara ett prov i ett realämne, eller flera prov om han eller hon så önskar.

Ämnen där prov arrangeras

Vart och ett av följande läroämnen får sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap.

Proven fördelas på två provdagar

Vid ett och samma examenstillfälle arrangeras två provdagar i realämnena. Beslutet om två provdagar grundar sig på nämndens statistik över fördelningen av examinandsvar på olika ämnen. Provdagarna passas in i examensschemat på så sätt att det blir ett uppehåll på en vecka mellan dem. Under den första provdagen skrivs proven i psykologi, filosofi, historia, fysik och biologi, och under den andra provdagen proven i evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi och hälsokunskap. Under en och samma dag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Vid ett och samma examenstillfälle blir det därmed möjligt att skriva högst två realämnesprov. Genom att sprida examen blir det möjligt att skriva prov i flera realämnen.

När införs proven?

Prov i realämnena arrangeras för första gången i den examen som genomförs våren 2006, med undantag för ämnet hälsokunskap. Provet i hälsokunskap måste nämligen föregås av en övergångs- och beredningsperiod, på grund av att hälsokunskapen ännu inte har fått en fast ställning som läroämne i gymnasiet. Under denna övergångs- och beredningsperiod behandlas hälsokunskapen ur olika aspekter i uppgifter i t.ex. psykologi och biologi. Ett eget prov i hälsokunskap arrangeras för första gången i examen våren 2007.

Anmälan till prov

Till ett prov i ett realämne ska examinanderna anmäla sig på förhand på samma sätt som till andra prov i examen. Samtidigt ska de uppge om det är fråga om ett obligatoriskt eller ett extra prov. Anmälan är bindande för examinanden. Huruvida ett prov är obligatoriskt eller extra är en sak som det inte är möjligt att ändra på i efterhand. Under själva provet är det inte heller tillåtet att avvika från det ämne man valt.

Antal uppgifter och svar samt uppgifternas art

Den som anmäler sig till ett prov i ett realämne ska ha läst åtminstone de obligatoriska kurserna i ämnet i fråga. I ämnen som saknar obligatoriska kurser krävs att man ska ha läst minst två gymnasiekurser.

Uppgifterna utgår i varje enskilt ämne från de obligatoriska och fördjupade kurser som definieras i grunderna för läroplanen på riksnivå. Det är utbildningsstyrelsen som utfärdar bestämmelsen om grunderna för gymnasiets läroplan.

Enligt statsrådets förordning (955/2002) erbjuder gymnasierna obligatoriska och fördjupade kurser i olika realämnen enligt följande:

realämne	obligatoriska kurser	fördjupade kurser
religion	3	2
livsåskådningskunskap	3	2
psykologi	1	4
filosofi	1	3
historia	4	2
samhällslära	2	2
fysik	1	7
kemi	1	4
biologi	2	3
geografi	2	2
hälsokunskap	1	2

Antalet uppgifter i varje realämne kommer att vara så stort att det ger examinanden möjlighet att välja bland uppgifterna. Antalet uppgifter hänger samman med antalet obligatoriska kurser och fördjupade kurser definierade på riksnivå i ett ämne, samt på läroämnets karaktär och uppgifternas karaktär. Uppgifterna och svaren (antal uppgifter/maximiantal svar) är i olika ämnen följande: religion 10/6, livsåskådningskunskap 10/6, psykologi 10/6, filosofi 10/6, historia 10/6, samhällslära 10/6, fysik 13/8, kemi 12/8, biologi 12/8, geografi 10/6 och hälsokunskap 10/6.

Arten av uppgifter kan variera från ämne till ämne. Essäer och uppgifter som går ut på tolkning och behandling av ett givet material kommer sålunda att bevara sin ställning allt efter läroämne, likaså uppgifter som går ut på att räkna, identifiera en företeelse och tillämpa modeller i anslutning härtill. En del uppgifter kan innehålla deluppgifter som går från en enkel till en mer argumenterande framställning. I synnerhet i de naturvetenskapliga ämnena beaktas också ämnenas experimentella karaktär.

Kravnivån för prov i enskilda realämnen kommer på det hela taget att motsvara nivån på realprovet i nuvarande form. Svårigheten hos olika uppgifter kommer likväl att variera mer än nu, från frågor som ansluter sig till kurserna och testar de grundläggande kunskaperna i ett läroämne till uppgifter som kräver grundliga kunskaper i ämnet. För att få ett högre vitsord måste examinanden kunna behandla också svåra uppgifter som ställer krav på moget tänkande.

I varje prov kan ingå 1-2 krävande jokeruppgifter.

Poängsättningen följer nuvarande praxis, där en vanlig uppgift kan samla 0-6 och en jokeruppgift 0-9 poäng.

I proven i fysik, kemi, biologi, geografi och samhällslära kommer det i likhet med nuvarande praxis att vara tillåtet att använda hjälpmedel i form av fickräknare och tabellböcker.

Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna

I ett prov i ett enskilt realämne ingår 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Såväl en vanlig uppgift som en jokeruppgift kan vara gränsöverskridande. De uppgifter som överskrider ämnesgränserna anges inte separat, men genom uppgiftsbeskrivningen kan examinanden styras till att behandla en uppgift ur olika aspekter, med avseende på temahelheter i gymnasiet eller ett brett ämnesperspektiv. Ett svar på en uppgift som överskrider läroämnesgränserna skall bedömas av läraren i ämnet för provet i fråga. Ett svar på en gränsöverskridande uppgift t.ex. i biologi skall i skolan sålunda bedömas av läraren i biologi. På studentexamensnämnden bedöms detta svar av en censor i biologi.

Relativ bedömning

I alla ämnen tillämpas en likartad relativ bedömning och likartade vitsordskategorier.

Ämnesspecifika beskrivningar av uppgifterna

Evangelisk-luthersk religion

Den evangelisk-lutherska religionen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser.

Antalet kurser och läroämnets karaktär har varit bestämmande för antalet uppgifter: den studerande kommer vid varje examen att ha tio uppgifter att välja på. Bland uppgifterna kommer det i regel att finnas två jokeruppgifter, den ena en materialuppgift och den andra en traditionell essäuppgift.

Vid en och samma examen skall den studerande lösa högst sex uppgifter. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.

Religionsuppgifterna får en utformning som motsvarar de nuvarande allmänna målen för realprovet. Religionsprovet är sålunda ett mogenhetsprov, som inte tar fasta bara på utantillkunskap utan fäster vikt vid klar analys och tillämpning av kunskap på respektive saksammanhang. Uppgiftstyperna i kommande prov är sådana som redan har förekommit i tidigare prov. Avsikten är att det varje gång ska finnas några uppgifter som är baserade på kärnstoffet i de centrala kurserna. Utöver dem kommer det att finnas uppgifter som överskrider kursgränserna och tillämpande uppgifter som kan vara materialbaserade (textcitat, bilder, tabeller, figurer och kartor). Det kommer också att finnas resonerande uppgifter, som kan lösas på flera olika sätt. Också i dessa förväntas den studerande kunna tillämpa kunskap som ingår i kurserna samt framföra argument för åsikter och påståenden. Specifikt för jokeruppgifterna är att den studerande i svaren på dem kan dra fördel av kunskaper som inhämtats utanför det grundläggande stoffet i kurserna. Den som väljer materialjokern kommer också att kunna utgå från materialhelheter som är mer omfattande och mer varierande än för närvarande. Hur svaret ska vara uppbyggt anges i uppgiftsbeskrivningen.

I religionen kan de integrerade uppgifterna tänkas beröra läroämnen av skiftande slag. Mest beröring kommer de ämnesövergripande uppgifterna uppenbarligen att ha med historieämnet, men också filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, samhällslära, biologi (bioetik) och geografi kan komma i fråga. När ett vetenskapshistoriskt perspektiv anläggs, kan gränsöverskridande uppgifter komma att beröra varje läroämne som är representerat i realprovet.

Ortodox religion

Den ortodoxa religionen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser. Övergången till ämnesreal innebär att skolorna måste ta ett större ansvar än hittills för att anordna fördjupade kurser också i den ortodoxa religionen.

Antalet kurser och målen för läroämnet har varit bestämmande för antalet uppgifter, som kommer att uppgå till tio. Av dem skall högst sex uppgifter lösas. Poängsättningen följer nuvarande praxis: 0-6 poäng för en vanlig uppgift och 0-9 poäng för en jokeruppgift. Bland uppgifterna kommer det i regel att finnas två jokeruppgifter.

Uppgifterna i ortodox religion har redan tidigare getts en utformning som motsvarar de nuvarande allmänna målen för realen. Målet är alltså inte att mäta bara utantillkunskap, utan uppgifterna avser att mäta förmågan att analysera och tillämpa kunskap på respektive saksammanhang. I provet kommer att ingå dels några uppgifter som baserar sig på det centrala stoffet i kurserna, dels uppgifter som överskrider kursgränserna och kräver en speciell förmåga till tillämpning. Av de senare är en del materialbaserade. Dessutom ingår resonerande uppgifter, som ger rum för eget kreativt tänkande, dock så att kunskap ur kurserna utnyttjas och synsätt underbyggs med argument. I jokeruppgifterna kan den studerande utnyttja kunskap som inhämtats utanför kurserna. I de resonerande uppgifterna skall den studerande kunna utveckla tankegångar och tillämpa kunskap, men också visa förståelse av den ortodoxa livsåskådningen.

Den ortodoxa religionen har redan tidigare haft en del uppgifter gemensamma med den evangelisk-lutherska religionen, ibland också med livsåskådningskunskapen. Religionsundervisningen har ett naturligt samband också med andra läroämnen, närmast filosofi och historia, vilket ger en god grund för uppgifter som överskrider ämnesgränserna.

Livsåskådningskunskap

Livsåskådningskunskapen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser.

Uppgifterna kommer att vara tio till antalet, av vilka två är jokeruppgifter.

Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.

Provet i livsåskådningskunskap mäter förutom tillägnande av kunskap och utveckling av åskådningsinsikt den studerandes beredskap att behandla ämnen med anknytning till livsåskådning mångsidigt, skickligt och kreativt. Åskådningsfrågor är ofta personliga, men grunden för behandling av dem är tänkandets kunskapsmässiga dygder: kritik, logik, konsekvens och systematik. Utifrån den studerandes sätt att värdera och uttrycka åskådningar, värderingar och föreställningar bedöms förmågan att se frågor ur olika synvinklar.

De obligatoriska kurserna bildar underlag för grundläggande uppgifter, vilkas svårighetsgrad anges i uppgiftsbeskrivningen. Krävande uppgifter avser att garantera en spridning som differentierar mellan de högsta vitsorden.

Karakteristiska uppgifter är tillämpande uppgifter av typen "vad är den åskådningsmässiga betydelsen?" samt problemlösningsuppgifter, t.ex. dilemman, som skall behandlas i essäform. I provet ingår dessutom materialbaserade uppgifter som kan ha en närmare uppgiftsbeskrivning, till exempel a) vad avser textprovet, b) jämför det med något parallellt textprov och c) kritisera det.

I de gränsöverskridande uppgifterna anläggs perspektiv som hör samman med andra kunskaps- och livsområden, och den studerande kan uppmanas ge exempel från andra sådana områden.

Filosofi

Filosofin har en obligatorisk kurs och tre fördjupade kurser.

Uppgifterna är tio till antalet, varav två är jokeruppgifter.

Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.

I filosofin mäts tillägnandet av begrepp och teorier samt förmågan att uttrycka filosofiskt tänkande. Den studerandes förhållande till de filosofiska frågorna kan vara personligt, men grunden för behandlingen av frågorna är tänkandets kunskapsmässiga dygder: kritik, logik, konsekvens och systematik.

I serien uppgifter ingår tre grundläggande uppgifter, vilkas svårighetsgrad anges i uppgiftsbeskrivningen. Krävande uppgifter avser att garantera en tillräcklig spridning av de högsta vitsorden.

Karakteristiska uppgifter är sådana som mäter kännedomen om filosofiska begrepp, teorier, riktningar och historia. Materialbaserade uppgifter som lämpar sig för ämnet kan ha en närmare uppgiftsbeskrivning, till exempel a) vad avser textprovet, b) jämför det med något parallellt textprov och c) kritisera det. Tillämpande uppgifter är logiska dilemman, lösning av etiska problem och bruk av filosofiska teorier vid problemlösning.

I de ämnesöverskridande uppgifterna kan filosofiska begrepp och teorier användas för gestaltning av frågor från andra kunskapsområden. Den studerande kan också uppmanas ge exempel från andra kunskaps- och livsområden.

Psykologi

Psykologin har en obligatorisk kurs och fyra fördjupade kurser.

Provet i psykologi kommer att innehålla tio uppgifter, av vilka 1-2 är jokeruppgifter. Sex uppgifter skall lösas. Vanliga uppgifter bedöms enligt skalan 0-6 poäng, jokeruppgifterna enligt 0-9 poäng.

Uppgifterna i provet i psykologi kräver behärskning och förståelse av psykologisk kunskap på en hög kognitiv nivå. Uppgifterna mäter förmågan att bearbeta kunskap och behärska helheter i stället för att enbart återge enskilda fakta. Den studerande skall kunna visa insikt och förmåga att tillämpa inlärd kunskap. Uppgifterna representerar en varierande svårighetsgrad. För att få något av de högsta vitsorden skall den studerande lösa de mer krävande uppgifterna. Speciellt jokeruppgifterna förutsätter förmåga att kombinera innehållet i olika kurser. Formen för uppgifterna varierar från essäuppgifter till materialbaserade uppgifter och problemlösning samt till förståelse och tolkning av resultat från vetenskapliga undersökningar i psykologi.

De ämnesöverskridande uppgifterna mäter hur väl den studerande förstår den psykologiska kunskapens samband med sociala, kulturella och aktuella frågor samt växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer. De temahelheter som överskrider ämnesgränserna i gymnasiets läroplan kommer också att ha en central roll. De ämnesöverskridande uppgifterna förutsätter sålunda grundläggande kunskap i t.ex. biologi, samhällslära, historia, filosofi, livsåskådningskunskap eller religion, vid sidan av kunskap i psykologi.

Historia

Uppgifterna i historia och samhällslära tar redan nu fasta på tillämpad kunskap i stället för kontroll av detaljkunskap. I praktiken ges alltså ett urval frågor, som utöver de traditionella rubrikuppgifterna är baserade på material i form av direkta citat, bilder samt grafisk framställning och statistik. Denna inriktning kommer troligen att vidareutvecklas, så att eleverna måste ha mer vittomfattande kunskap än tidigare, samtidigt som de måste kunna göra ingående analys av innehållet i dokument. Till sin grundläggande karaktär kommer frågorna knappast att förändras särskilt mycket jämfört med den nuvarande tillämpande typen av uppgifter.

Historieämnet har fyra obligatoriska och två fördjupade kurser. Uppgifterna kommer att avspegla innehållet i dessa kurser, dvs. allmän historia, Finlands historia samt möten mellan kulturer. Eftersom antalet uppgifter och svar i historia troligen kommer att minska en aning, kommer uppgifterna framdeles att innehålla mera material som svaret skall vara uppbyggt kring. Dessa material får ändå inte vara alltför omfattande, för att den studerande ska klara av att skriva provet på utsatt tid. Området för uppgifterna kan i någon mån utvidgas, och de kommer tydligare än hittills att integreras med andra läroämnen (t.ex. samhällslära, geografi, filosofi, religion och livsåskådningskunskap samt hälsokunskap).

Antalet svar i historia minskar i det kommande provet något, på grund av att svaren kommer att kräva ett mer mångfasetterat och vittomfattande synsätt än tidigare. De materialbaserade uppgifterna medför också att examinanderna måste ges mera tid för funderande och skrivning. Ett lämpligt antal är tio valfria uppgifter, av vilka sex skall lösas. Den studerande har då tillräckligt med valmöjligheter, eftersom det i historien är ett relativt stort antal kurser som läses i gymnasiet. I provet i historia kommer det att finnas två jokeruppgifter, som dels utgår från temahelheter och dels ska motsvara behovet av ämnesöverskridande uppgifter. Jokeruppgifterna kan vara baserade på större material, som kräver en ingående kännedom om den historiska utvecklingen. Maximiantalet poäng kan därför uppgå till totalt 42, dvs. fyra vanliga uppgifter à 6 poäng ger tillsammans 24 poäng och två jokeruppgifter á 9 poäng tillsammans 18 poäng.

Samhällslära

Samhällsläran har två obligatoriska och två fördjupade kurser, som gäller samhällskunskap, ekonomisk kunskap och juridisk kunskap samt europeiskhet och den Europeiska unionen. Stoffet i dessa kurser är av annan art än i historia, varför även uppgifterna kan vara något mer begränsade än i historia och fokusera på t.ex. definitionen av en del begrepp. Traditionellt har man i ämnet ekonomisk kunskap velat främja färdigheten att tolka grafiska framställningar och tabeller, och detta fortsätter i det kommande provet. För närvarande ingår i uppgifterna i juridisk kunskap i allmänhet ett s.k. rättsfall, och också denna tradition kommer att bevaras. Kursen i europeiskhet och den Europeiska unionen integreras på ett naturligt sätt med den kurs som behandlar historiens europeiska människa. Andra ämnen som samhällsläran kan integreras med är bl.a. geografi (dvs. kulturgeografi), psykologi (dvs. socialpsykologi), filosofi och livsåskådningskunskap samt hälsokunskap.

Med hänvisning till ovanstående är det motiverat att i någon mån minska antalet svar i samhällslära i det kommande realprovet. Den primära orsaken till detta är svarens mångfald och omfång samt den längre svarstid som de tillämpande uppgifterna kommer att kräva. Ett lagom antal är sex svar på tio valfria uppgifter. I provet kommer dessutom att ingå två jokeruppgifter. I jokeruppgifterna kan mer omfattande material komma till användning, material som kräver ett mer ingående utnyttjande av samhälleligt kunskapsstoff. Maximiantalet poäng för en examinand kan sålunda uppgå till 42, när fyra vanliga uppgifter á 6 poäng tillsammans ger 24 poäng och två jokeruppgifter á 9 poäng tillsammans ger 18 poäng.

Fysik

Fysiken har en obligatorisk kurs och sju fördjupade kurser. Uppgifterna mäter behärskningen av det centrala innehållet i de kurser som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplaner.

Provet i fysik kommer att innehålla 13 uppgifter: 12 vanliga (0-6 p.) och en jokeruppgift (0-9 p.). Antalet uppgifter har bestämts av lärokursens omfattning (åtta kurser). Den studerande måste ha valfrihet i provet, så att skolornas varierande tyngdpunkter i undervisningen inte skall påverka framgången i provet. Med detta antal uppgifter blir det möjligt att mäta behärskningen av den längre lärokursen i fysik samt att åstadkomma ett prov som differentierar tillräckligt väl. I provet i fysik skall högst åtta uppgifter lösas.

Provets svårighetsgrad ökar inte jämfört med nuvarande nivå. Bland uppgifterna kommer det att finnas enkla uppgifter som hänför sig till enskilda kurser och som räcker till för ett lägre vitsord. För att få något av de högsta vitsorden måste den studerande på ett framgångsrikt sätt kunna behandla också krävande, för ämnet karakteristiska uppgifter som kräver ett fysikaliskt tänkande.

Ca 60 % av uppgifterna kommer åtminstone delvis att bestå av räkneuppgifter, som mäter identifieringen av fenomen och tillämpningen av de lagar som styr dessa fenomen, vidare av tolkning av grafiska framställningar, analys av mätresultat osv. Bedömningen av räkneuppgifterna beaktar inte bara den rätta lösningen utan även behandlingen av den fysikaliska situationen, presentationen av motiveringar och bedömningen av det rationella i resultatet.

Ca 40 % av uppgifterna kommer att vara essäuppgifter, som i fysiken ofta är slutledningsuppgifter, analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samt uppgifter av typen "svara kort" och "motivera det rätta alternativet". Andelen egentliga rubrikuppgifter kommer att vara rätt litet.

Jokeruppgiften är i sin typiska form en essäuppgift av ett mer krävande slag, en uppgift som kräver kunskaper från flera kurser och som också kan överskrida läroämnesgränserna.

Enligt motiveringen till den nya studentexamensförordningen skall det i varje prov i ett realämne finnas 1-4 uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. Provet i fysik har av tradition haft uppgifter integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med kemin. Integration kan naturligt förekomma även med vetenskapshistoria och hälsokunskap. I de ämnesöverskridande uppgifterna beaktas de temahelheter som ingår i grunderna för läroplanen.

Kemi

Provet i kemi mäter förståelsen av kemisk kunskap och färdigheten att tillämpa kunskapen. Bedömningen skall dessutom beakta färdigheten att tillägna sig och bearbeta kunskap som erhållits experimentellt. Bedömningen skall vidare klargöra hur väl den studerande förstår den kemi som förknippas med det dagliga livet, med naturen och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välmående. Dessa områden ingår i temahelheterna i grunderna för läroplanen.

Uppgifterna sammanställs utgående från innehållet i och målet för den obligatoriska kursen och de fyra fördjupade kurserna som beskrivs i grunderna för läroplanen. De mäter behärskningen av grundläggande begrepp, kännedomen om ämnens egenskaper, strukturer och reaktioner, färdigheten att förklara kemiska fenomen med hjälp av ämnenas egenskaper och strukturer, tillämpningen av kemisk kunskap samt prövning av modeller och matematisk behandling av fenomen. Ämnesområdet kan förutsätta att man behärskar målen för fler än en kurs.

Provet i kemi innehåller uppgifter av varierande svårighetsgrad: från lätta uppgifter som förutsätter minneskunskap och begreppsmässig förståelse till mer krävande uppgifter som testar förmågan att pröva modeller och färdigheten att tillämpa faktakunskap. Uppgifterna kan ha formen av referat, beskrivningar, essäer eller problemlösning eller vara räkneuppgifter. I provet ingår vanligen också en öppen uppgift som berör experiment.

Provet i kemi omfattar 12 uppgifter, av vilka högst åtta skall lösas. På detta sätt tas hänsyn till gymnasiernas olikartade betoning av läroplanerna och till lärokurser av olika omfång. Av uppgifterna är 1-2 jokeruppgifter, vilka förutsätter att innehållen i olika kurser kan kombineras. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.

Provet i kemi har av tradition innehållit uppgifter som varit integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med biologi och fysik. På basis av målet för kurserna kan läroämnesgränserna även naturligt överskridas i riktning mot geografi, hälsokunskap och samhällslära. I de integrerade uppgifterna bemödar man sig om att formulera infallsvinklar som överskrider gränserna mellan olika läroämnen.

Biologi

Biologin har två obligatoriska kurser och tre fördjupade kurser.

Provet i biologi kommer att innehålla 12 uppgifter, av vilka 1-2 är jokeruppgifter. Högst åtta uppgifter skall lösas. Vanliga uppgifter bedöms enligt skalan 0-6 poäng, jokeruppgifterna enligt 0-9 poäng.

Uppgifterna i biologi utarbetas enligt grunderna för gymnasiets läroplan. För att få något av de högsta vitsorden i biologi måste den studerande behärska innehållet i såväl de obligatoriska som de fördjupade kurserna väl. För de högsta vitsorden räcker det inte med att behärska bara de obligatoriska kurserna. Fulla poäng för ett svar på en jokeruppgift kräver en vidsträckt behärskning av ämnet.

Uppgifterna ordnas efter stigande svårighetsgrad, de lätta först och de svåra sist.

En uppgift kan innehålla två eller flera delar. En del av uppgifterna kan vara baserade på ett material som ges i anslutning till uppgiftsbeskrivningen.

För maximipoäng för uppgifter som överskrider läroämnesgränserna krävs kunskaper också i det andra läroämnet, som för biologins del för det mesta kommer att vara hälsokunskap, kemi eller geografi. I de gränsöverskridande uppgifterna kommer det av uppgiftsbeskrivningen att framgå vilket det andra ämnet är som också skall behandlas i uppgiften.

Geografi

Provuppgifterna i geografi utgår från två obligatoriska och två fördjupade kurser. Provet kommer att innehålla tio uppgifter, varav två är jokeruppgifter. Högst sex av uppgifterna skall lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. Den studerande kan om han eller hon så önskar lösa båda jokeruppgifterna.

Provet i geografi mäter examinandernas mogenhet i geografiskt tänkande på grundval av både kunskaper och färdigheter. Det som bedöms är behärskningen av de grundläggande begreppen, beredskapen att framföra argument för geografiska påståenden och ståndpunkter samt färdigheten att observera regionala sammanhang. Provet kommer att innehålla uppgifter som mäter färdigheten att tolka, bedöma och tillämpa geografisk kunskap. Uppgifterna kan innehålla kartor, diagram och andra bilder samt statistik och textmaterial. Det är färdigheten att analysera, behandla och framlägga fakta som bedöms, liksom färdigheten att tolka kartor och grafiska framställningar.

Provuppgifterna i geografi gäller struktur och funktion hos den levande och icke-levande naturen såväl som system skapade av människan. Den studerande kan också få till uppgift att behandla växelverkan mellan mänsklig verksamhet och natur. Uppgifterna mäter också den studerandes färdighet att behandla globala, regionala och lokala företeelser och problem samt förmågan att resonera kring lösningen på sådana problem. De testar också förmågan att lyfta fram faktorer som påverkar en värld i förändring med hjälp av den geografiska kunskap de tillägnat sig. Uppgifterna kan vara inriktade på skillnader i utveckling mellan olika regioner och mäta förmågan att diskutera möjligheterna att lösa bristande jämlikhet i ekonomiska och sociala avseenden. I enlighet med geografins natur kan uppgifterna också mäta den studerandes förståelse av territoriets, rummets och platsens betydelse i geografiskt tänkande.

Jokeruppgifterna kommer att förutsätta förmåga att kombinera olika sakhelheter, förmåga att behandla och bedöma geografiska fakta samt kännedom om aktuella frågor i geografi. Jokeruppgifterna ger geografiskt intresserade en möjlighet att visa sitt specialkunnande på området.

Uppgifterna i geografi kommer att vara upplagda så att provet mäter en ingående kunskap i ämnet. Utöver de grundläggande uppgifterna kommer det i provet att finnas uppgifter som förutsätter mångsidig geografisk förståelse, behandling och analys. För något av de högsta vitsorden krävs svar även på dessa mer omfattande uppgifter.

Provet i geografi kommer också att innehålla uppgifter som överskrider ämnesgränserna. De gränsöverskridande uppgifterna kommer att vara inriktade på både naturvetenskapliga och samhälleliga teman samt på teman där naturvetenskaper är integrerade med samhällsvetenskaper. Vid utarbetandet av de integrerade uppgifterna är tonvikten lagd på de allmänna temaområden i grunderna för läroplanen som går över gränserna för enskilda läroämnen. Sådana uppgifter avser att mäta hur väl examinanderna kan analysera nutida företeelser och miljöer samt föra fram motiverade uppfattningar om den framtid som bör eftersträvas.

Hälsokunskap

Hälsokunskapen har en obligatorisk och två fördjupade kurser. Provet i hälsokunskap innehåller tio uppgifter, av vilka två är jokeruppgifter. Examinanden ska besvara högst sex uppgifter. Vanliga uppgifter bedöms efter skalan 0-6, jokeruppgifter efter skalan 0-9.

Uppgifterna i hälsokunskap utarbetas i enlighet med grunderna för läroplanen för gymnasiet. Bland uppgifterna finns också sådana som spänner över flera olika läroämnen. Examinanden förväntas då göra bruk av sina kunskaper i t.ex. biologi, psykologi, historia, samhällslära, psykologi, geografi, livsåskådningskunskap eller filosofi. Uppgifterna kan också anknyta till temahelheter på gymnasiet. Som läroämne har hälsokunskapen en tvärvetenskaplig karaktär, vilket visar sig i en mångsidig utformning av uppgifterna.

Svaren på uppgifterna i hälsokunskap kräver kunskap om hälsa och sjukdomar och om faktorer som dessa påverkas eller utlöses av. Uppgifterna kan också handla om problematik i anslutning till människans beteende. Det är viktigt att känna till samhälleliga faktorer och åtgärder som främjar hälsa och förebygger sjukdomar. Det gäller också att kunna argumentera och diskutera värderingar i anslutning till hälsa och att granska hälsofrågor ur en etisk synvinkel, liksom att kunna läsa medierna kritiskt. För många uppgifter behövs forskningsbaserad kunskap samt förmåga att läsa och tolka forskningsresultat. Uppgifterna kan innehålla text- och bildmaterial, tabeller över forskningsresultat, diagram, grafiska framställningar, statistik och annat åskådningsmaterial.

Svaren på uppgifterna i hälsokunskap kräver insikt i och behärskning av centrala begrepp. Typiska för hälsokunskapen är också uppgifter som går ut på problemlösning och tillämpning.

För en del av uppgifterna i hälsokunskap gäller att den företeelse som efterfrågas ska behandlas ur flera olika synvinklar. Synvinkeln kan vara avgränsad i en uppgift, men den kan också lämnas öppen. I det senare fallet gäller det för examinanden att själv komma på centrala synvinklar. I uppgifterna gäller det vidare att kunna tillämpa kunskap från kurserna och att anföra argument för åsikter och påståenden. Bra svar gynnas av att examinanderna följer nyhetsrapporteringen om aktualiteter och forskningsresultat som rör hälsan.

Provet i hälsokunskap innehåller uppgifter av olika svårighetsgrad. Jokeruppgifterna är mer krävande än andra uppgifter och fordrar breda kunskaper inom det temaområde som behandlas. Också jokeruppgifterna kan vara av en art som spänner över flera olika läroämnen.

Realprov i hälsokunskap anordnas första gången våren 2007. Uppgiftsserierna utvecklas på grundval av erfarenheter från bedömningen av provet, i enlighet med hälsokunskapsämnets karaktär.

Föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena

Föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena finns under Proven i realämnena.

PROVET I LÅNG MATEMATIK REFORMERAS

Studentexamensnämnden har beslutat ändra på strukturen i provet i lång matematik. Den nya strukturen införs våren 2007, och syftet med ändringen är att förbättra möjligheterna för provet i den långa matematiken att mäta de studerandes kunskaper, färdigheter och mognad i matematik.

Det nya provet kommer alltjämt att innehålla 15 uppgifter, men två av dem kommer att vara mer krävande än de andra. Lösningen av de två mer krävande uppgifterna kommer att behöva en bredare och mer ingående behandling än de vanliga uppgifterna i provet. Liksom de vanliga uppgifterna är de ändå baserade på de obligatoriska kurserna och de riksomfattande fördjupade kurserna i matematik.

De två mer krävande uppgifterna kommer att anges för sig på uppgiftspapperet. De bedöms efter skalan 0-9, medan de övriga 13 uppgifterna bedöms efter skalan 0-6.

Examinanderna får alltjämt lösa högst tio uppgifter, efter eget val. I dessa tio uppgifter kan ingå även de ovannämnda uppgifterna, de två som är mer krävande än de andra.

I det korta provet i matematik blir det ingen ändring i strukturen

Studentexamen i Finland