Studentexamens jubileumsår 2002

- Evenemang under jubileumsåret

År 2002 kunde studentexamen i dess nuvarande form fira 150-årsjubileum. Studentexamen växte fram ur inträdesproven vid Åbo Akademi, som prövade examinandernas kunskaper i kristendom och latin. År 1852 knöts studentexamen till lärokursen för gymnasiet, vilket anses vara upptakten till vår nuvarande studentexamen. Under de 150 år som gått har studentexamen blivit en nationell institution, som spelar en central roll i landets skol- och universitetsväsende.

Bildning för hela folket

"Studentexamen har bidragit starkt till att höja bildningen i Finland. Genom att den varit lika för alla har den samtidigt fungerat som en väg till socialt avancemang i samhället. Studentexamen har gjort det möjligt för alla begåvade ungdomar att oberoende av social bakgrund delta i bygget av samhälle och kultur i Finland", säger studentexamensnämndens ordförande Aatos Lahtinen.

På 150 år har samhället förändrats enormt. I takt med förändringarna har studentexamen utvecklats, för att den skall kunna bevara sin betydelse som bildningsfaktor i landet. Den har blivit slutexamen vid gymnasiet, och som sådan mäter den de kunskaper, de färdigheter och den mognad man tillägnat sig eller nått under gymnasietiden. Samtidigt är studentexamen ett viktigt instrument för utvärdering av undervisningen på gymnasiet. Den ger allmän behörighet till högskolestudier och håller återigen på att få ökad vikt för antagningen av studerande till universitet och högskolor.

På 150 år har antalet studenter också ökat enormt. På 1850-talet examinerades ca 70 studenter per år, år 1920 ca 1 000, år 1950 ca 4 000. Efter 1950 började antalet studenter öka kraftigt. I början av 2000-talet avläggs studentexamen av ca 35 000 per år, vilket är mer än hälften av en årskull.

En examen i ständig förändring

Ursprungligen var prövningen i studentexamen muntlig. År 1852 utfärdades första gången en bestämmelse om att skriftlig prövning skulle införas vid sidan av den muntliga. Examen som helhet avlades då ännu vid universitetet. År 1874 överfördes de skriftliga proven till gymnasierna. Med förordningen om studentexamen 1919 avskaffades den muntliga prövningen. Då slogs också fast att det skulle vara fem obligatoriska prov i examen: modersmålsprovet, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, matematikprovet och som ett helt nytt prov realprovet.

Under 1940-talet anordnades särskilda studentskrivningar för soldater. I dem ingick bara tre obligatoriska prov: modersmålsprovet, provet i ett främmande språk och antingen matematik- eller realprovet. Möjligheten att välja mellan matematikprovet och realprovet blev permanent med förordningen 1947, och antalet obligatoriska prov sjönk därmed till fyra. Samtidigt blev det möjligt att skriva extra prov i studentexamen.

Den senaste stora förändringen skedde 1994. Då blev det möjligt att fördela examen över tid, så att den avläggs under två eller högst tre examenstillfällen som ska följa direkt på varandra. Det har blivit mycket populärt att skriva studentskrivningarna i omgångar. Hela två tredjedelar av examinanderna väljer numera att sprida skrivningarna på fler tillfälllen än ett.

Sedan 1995 pågår på beslut av undervisningsministeriet ett experiment som går ut på större valfrihet i examen. Den typ av examensstruktur som ingår i experimentet innehåller fyra obligatoriska prov samt extra prov som examinanden väljer själv. Obligatoriskt för alla är provet i modersmål. Utöver modersmålsprovet väljer examinanden tre andra obligatoriska prov bland följande fyra prov: provet i det andra inhemska språket, provet i främmande språk, provet i matematik och realprovet.

Gymnasierektorerna har varit mycket gynnsamt inställda till den struktur man experimenterat med. Den nya strukturen ger de studerande bättre möjligheter än nu att visa vilka specialkunskaper de har i olika ämnen. Våren 1996 var det första gången de examinander som deltagit i strukturexperimentet skrev studentskrivningarna i enlighet med detta experiment.

Parallellt med läroplanerna för gymnasiet pågår ständigt ett arbete på att utveckla de enskilda proven i examen. Realprovet står för närvarande i blickpunkten - det är det enda prov som i huvudsak förblivit oförändrat sedan det kom med i examen 1921. Studentexamen anses ha slagsida, när kunskaperna i nästan hälften av de ämnen som det undervisas i på gymnasiet kan visas i bara ett enda prov, medan språkproven uppgår till ett trettiotal. En arbetsgrupp tillsatt för att reformera realprovet har sålunda föreslagit att realprovet ska ersättas med enskilda prov i realämnena.

Denna provmodell går under namnet ämnesrealen. Statsrådet godkände den 27 mars 2003 en ändring av förordningen (250/2003), som innebär en övergång till ämnesreal år 2006.

EVENEMANG UNDER JUBILEUMSÅRET

Jubileumsåret firades med många olika evenemang.

Jubileumsmedalj

Studentexamensmedaljen tilldelades Republikens president Tarja Halonen vid en ceremoni som ägde rum på presidentens slott den 5 mars 2002. Medaljen är formgiven av skulptören Toivo Jaatinen och präglad till minne av studentexamens 150-årsjubileum. Medaljens framsida avbildar studentlyran och har texten "Ylioppilastutkinto Studentexamen 1852". Baksidan har en bild som symboliskt framställer studenter på väg mot framtiden samt texten "Non scholae sed vitae" ("inte för skolan utan för livet"). Medaljen symboliserar studentexamen som slutexamen från gymnasiet och som en examen som ger behörighet för högskolestudier. Den har en omkrets på 80 mm och är gjuten i medaljbrons.

Jubileumsseminarium

Tid: 1.10.2002
Plats: Helsingfors universitet Porthania I

Jubileumsseminariet öppnades av undervisningsminister Maija Rask. Vid seminariet talade studentexamensnämndens ordförande Aatos Lahtinen, utbildningsstyrelsens generaldirektör Jukka Sarjala, Helsingfors universitets rektor Kari Raivio, docent Sari Lindblom-Ylänne och ordföranden för Finlands rektorer r.f. Jorma Lempinen. I enskilda workshopar kunde seminariedeltagarna diskutera hur proven i studentexamen ska utvecklas. Seminariet avslutades med en paneldebatt om framtida utmaningar för studentexamen.

Studentexamensnämnden har publicerat en jubileumsbok "Oppi osaamiseksi - tieto tulokseksi", som är redigerad av Aatos Lahtinen och Lea Houtsonen. Boken innehåller föredragen från seminariet, paneldebattörernas tankar och idéer samt sammandrag av diskussionerna i workshoparna. Boken kostar 14 euro, vari ingår 8 % moms och postningskostnader. Boken kan rekvireras från nämndens kansli.

Huvudfest

Tid: 4.10.2002
Plats: Helsingfors universitets solennitetssal

Vid huvudfesten hölls tal av studentexamensnämndens ordförande Aatos Lahtinen, riksdagens talman Riitta Uosukainen och studenten Saara Valo från Nummelan lukio. En festdikt "Perillä, valmiina lähtöön" framfördes av författaren till dikten, Lassi Nummi.

I programmet ingick även musik och dans som framfördes av 12 medlemmar i Akademiska sångföreningen samt av studerande vid Helsingin kuvataidelukio och Sibelius-lukio.

Bankett

Tid: 4.10.2002

En kvällsfest i musikens och hågkomsternas tecken ägde rum på Fiskartorpet den 4 oktober.

Jubileumsstipendier till studenter som tagit examen 2002

Stipendier till förtjänta studenter våren 2002 delades ut vid huvudfesten den 4 oktober 2002. Stipendier till förtjänta studenter i höstens examen delades ut på studentexamensnämnden den 17 december 2002. Erkänsla gavs för speciellt goda och/eller speciellt trägna prestationer. Medel till stipendierna hade nämnden fått från Alfred Kordelins stiftelse, Svenska kulturfonden och Suomen kulttuurirahasto (Finska kulturfonden). Stipendiaterna.

Studentexamens historia

Med bidrag från undervisningsministeriet lät nämnden skriva studentexamens historia: Kaarninen, Mervi & Kaarninen, Pekka (2002), Sivistyksen portti. Otava. ISBN 951-1-18340-0.

MODERSMÅLPROVET

Provet i modersmål har ända från början, dvs. ända sedan 1852, varit ett obligatoriskt prov i studentexamen. Modersmålsprovet har således haft en stark ställning. Ända fram till 1971 innebar ett underkänt prov i modersmålet att examinanden underkändes i studentskrivningarna som helhet.

Sedan år 1970 skrivs modersmålsprovet vid två skilda tillfällen. Sedan 1992 skriver examinanderna den första provdagen en materialbaserad uppsats och den andra provdagen en fri uppsats över ett givet ämne. I det materialbaserade provet får examinanderna ett häfte som innehåller skönlitterära texter och sakprosatexter samt eventuellt annat material som anknyter till skrivuppgifterna, såsom t.ex. bilder, figurer, tabeller och liknande.

I det andra provet ges färdiga rubriker att skriva uppsats över och andra instruktioner, som utöver en inledande eller förklarande del eller stimulusmaterial har en given rubrik, rubrikexempel som stöd för formuleringen av en egen rubrik eller krav på ett självständigt rubrikval. Vitsordet bestäms av den bästa prestationen.

Ursprungsspråk

Modersmålsprovet anordnades tidigare bara i finska och svenska, men sedan 1994 också i samiska. Prov i nordsamiska blev det möjligt att avlägga 1994, i enaresamiska 1998.

Denna vår är det 6 examinander som skriver modersmålsprov i nordsamiska, och 13 examinander skriver nordsamiska som kort främmande språk. I vår är det ingen som skriver provet i enaresamiska.

Examinander med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska sedan 1996 i stället för provet i modersmål skriva ett prov i finska eller svenska som andraspråk.

Sedan 1996 är det också möjligt för den som så önskar att i stället för provet i det andra inhemska språket skriva modersmålsprovet i detta språk.

Modersmålsprovet reformeras

På senare tid har man allt mer börjat oroa sig över ungdomarnas kunskaper i modersmålet. Studentexamensnämnden har föreslagit en reform av modersmålet, som skulle göra det möjligt att mäta examinandernas färdigheter mer mångsidigt än vad nu är fallet.Tanken är att det i examen skulle ingå två modersmålsprov av mer mångsidig art än i dag och att dessa tillsammans skulle bestämma vitsordet.

Uppsatsrubriker från 1895 och 1995

Under de 150 år som gått har uppsatsrubrikerna i modersmålsprovet inte undergått några större förändringar, utan ämnena har fortfarande en allmänbildande karaktär. Såsom det sägs i det kejserliga reglementet av år 1874 är modersmålsprovet "en kortare, med tillfredsställande korrekthet och sammanhang affattad uppsats på lärjungens modersmål öfver något ämne, hörande till den vid läroverket meddelade allmänna bildningen".

Studentexamen hösten 1895
Ämnen för behandling på modersmålet

1) Gods försyn.
2) Reformationens förelöpare.
3) Perikles' tidehvarf.
4) Hugenottkrigen.
5) Alexander II såsom Finlands Storfurste.
6) Elias Lönnrot.
7) Runebergs dikt Wilhelm von Schwerin.
8) Om våra sädesslag.
Om åskan och åskledaren.

Provet i modersmål - hösten 1995

21. I Ordspråksboken i Bibeln står det: "Hjärtat är ensamt om sin sorg / och ingen kan dela dess glädje." (Ordspråksboken 14:10 i översättning av bibelkommissionen 1991) Är du av samma uppfattning? Sätt själv rubrik.
22. Martin Luther King, den amerikanske förkämpen för de mänskliga rättigheterna, som mördades 1968, har sagt: "Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad." Diskutera frågan. Sätt själv rubrik eller använd rubriken: Är tystnad ett ställningstagande?
23. Föreställ dig att du grundar en filmklubb för elever i grundskolans högstadium eller i gymnasiet. Hurdana filmer skulle du välja? Varför? Använd egen rubrik.
24. Före spelning (eller konserten)
eller
Innan en komposition är färdig
25. Språket är inte bara ett kommunikationsmedel, det är en del av personlighet. Det språkbruk vi har säger mycket om oss. De flesta av oss anpassar vårt språk till situationen. Speciellt i offentliga situationer och i skrift förväntas vi följa givna mönster och regler. Diskutera språket som kommunikationsmedel och de krav som kan ställas på ett fungerande språk. Rubrikalternativ:
Mitt språk är mitt - eller är det?
Språket är en del av min personlighet
Det offentliga språket ställer krav
26. I vägtrafiken i Finland dör årligen ca 500 personer och ca 7500 skadas. Fundera över på vilket sätt man kunde minska trafikolyckorna. Rubrik:
Hur kan trafiksäkerheten förbättras?
27. Vem är normal?
28. Finländarna har dåligt självförtroende - påstås det. Vi framhäver ogärna våra åsikter och vårt kunnande. Diskutera finländarnas självförtroende; vad som är bra och vad som är illa, vad som stärker och vad som undergräver självförtroendet. Rubrikalternativ:
Har finländarna dåligt självförtroende?
Finländarna mästare i att nedvärdera sig själva
Underlägsenhetskänsla och storhetsvansinne, en besvärlig kombination
29. Ofta hävdas att Finland förlorar sin egenart när livet blir mera internationellt. Kommer det att gå på det sättet och vad innebär överhuvudtaget finländsk särart? Sätt själv rubrik.
30. Skriv om den islamiska världen. Utnyttja dina egna kunskaper i ämnet. Du får också information från den bifogande kartan. Sätt själv rubrik eller välj den ena av nedanstående rubriker:
Det jäser i den islamiska världen
Den islamiska världen - en växande maktfaktor
31. "Fri såsom fågeln", säger man. Men är fågeln fri?
32. När vi reser vidgas våra vyer. Resandet har dock även avigsidor. Populära resemål slits och ursprungliga miljöer förändras. Numera har man också börjat tala för ekoresor som skonar miljön. Rubrik:
Turismens för- och nackdelar

HÖRFÖRSTÅELSE I TRETTIO ÅR

Förståelse av tal på främmande språk är en färdighet som har mätts i studentskrivningarna i trettio år. En praxis som hade inletts som experiment blev bestående 1974. Under 150 år har provet i främmande språk förändrats i en allt mer mångsidig riktning. Dagens prov innehåller ett flertal olika slag av uppgifter, och andelen egen produktion i form av uppsatser och produktiva svar har också ökat.

Latinet byts ut mot engelska

Studentexamen innehöll redan 1852 ett prov i främmande språk. Förutom modersmålet och de muntliga proven skulle examinanderna göra en översättning från modersmålet till latin eller till ett annat främmande språk. Det kejserliga reglementet av år 1874 föreskrev följande om provet i främmande språk: "en utan svårare grammatikaliska fel gjord öfversättning från lärjungens modersmål till latin, dock med rättighet för dem, hvilka icke genomgått allmänt lyceum, der latin är obligatoriskt läroämne, att utbyta det sistnämnda emot någotdera af ryska, tyska eller franska språken". I språkproven var det tillåtet att använda ordböcker.

För 150 år sedan var det främmande språket för det mesta latin, och under förra delen av 1900-talet var tyska det mest populära språket. Nu för tiden är det provet i engelska som dominerar och skrivs av de flesta examinander.

I proven i det andra inhemska språket och i det främmande språket (tyska eller engelska) infördes 1965 i experimentsyfte ett alternativt prov som bestod av fyra delprov, dvs. en översättning till undervisningsspråket, en uppgift som skulle utföras på respektive språk, frågor som gällde det språkliga stoffet samt en kort uppsats. Provet ändrades 1972 så att det kom att bestå av tre delprov: textförståelse, en kort uppsats och hörförståelse. Experimentet utvidgades genom förordningen 1974 till att gälla hela landet.

Ett stort urval språk

Ett prov i främmande språk enligt kort lärokurs kan skrivas i latin, engelska, tyska, franska, ryska, samiska, spanska, italienska och portugisiska. Klassisk grekiska ingick i urvalet språk ända till år 2002.

Hörförståelse har ingått i provet i spanska sedan 1997, i italienska sedan år 2000.

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Provet i det andra inhemska språket kom 1874 med som ett obligatoriskt prov i studentexamen . Bara under krigsåren (1918, 1940, 1942), när det inte anordnades någon examen över huvud taget, kunde man ta studenten utan att ha skrivit provet i det andra inhemska språket. Åren 1944, 1945 och 1946 anordnades för frontsoldater dessutom studentskrivningar som avvek från det normala genom att innehålla bara tre obligatoriska prov: provet i modersmål, provet i främmande språk och alternativt provet i matematik eller realprovet. I de svenska skolorna kunde provet i främmande språk bytas ut mot provet i det andra inhemska språket.

Provet i det andra inhemska språket har reformerats på samma sätt som proven i främmande språk. År 1965 och några år framöver anordnades i experimentsyfte ett alternativt prov bestående av fyra delprov, dvs. en översättning till undervisningsspråket, en uppgift som skulle utföras på respektive språk, frågor som gällde det språkliga stoffet samt en kort uppsats. Provet ändrades 1972 så att det kom att innehålla bara tre delprov: textförståelse, en kort uppsats och hörförståelse.

MATEMATIKPROVET LIKA GAMMALT SOM EXAMEN

Provet i matematik har allt sedan 1852 varit ett av de obligatoriska proven i examen. Provet var till en början muntligt, men svarta tavlan fick tas till hjälp. Matematikprovet blev skriftligt år 1874. I provet ingick tio uppgifter, av vilka minst tre skulle lösas. Logaritmtabeller fick användas för lösningen av uppgifterna.

I de s.k. soldatskrivningarna på 1940-talet fick man undantagsvis välja mellan matematiken och realprovet. Med studentexamensförordningen 1947 blev denna valfrihet bestående. Matematiken blev återigen delvis obligatorisk 1962, genom att provet i den långa matematiken blev obligatoriskt för dem som hade genomgått en kurs i ämnet på minst 15 veckotimmar. År 1996 blev valfriheten på nytt så total, att examinanderna oberoende av lärokursens längd numera fritt kan välja mellan att skriva antingen den långa eller den korta matematiken eller realprovet.

Till en början bara ett prov i matematik

Till en början var matematikprovet lika för alla. Den korta matematiken kom med i examen år 1901. I provet i både kort och lång matematik ingick ända fram till 1960-talet tio uppgifter. Efter det infördes i en del uppgifter alternativ, som tog hänsyn till olika lärokurser. I den korta matematiken utökades antalet tillämpade uppgifter kraftigt under 1990-talet. År 2000 reformerades provet i såväl kort som lång matematik. I vartdera provet ingår nu 15 uppgifter, av vilka högst tio får behandlas.

Brist på skribenter i matematik

För närvarande är de som skriver matematiken i studentskrivningarna färre än utbildningsbehovet kräver. På grund av friheten att välja mellan provet i matematik och realprovet är det mindre än 75 % av examinanderna som avlägger provet i matematik. En förbättring i situationen hoppas man få till stånd genom att ändra examensstrukturen i enlighet med det s.k. strukturexperimentet. I detta experiment är det nämligen hela 87 % av examinanderna som skriver provet i matematik.

Exempel på uppgifter som förekommit under årens lopp:

Hösten 1903
I en belägrad fästning med 990 mans garnison finnes proviant för 29 dagar. Efter 8 dagars förlopp stupa vid ett utfall 45 man och efter ytterligare 8 dagar minskans dagsransonerna till sju åttondedelar af deras ursprungliga storlek. Huru många dagar kan provianten ännu förslå?

Hösten 1941
En banks aktier lyda på 200 mk och dividenden utgör 11 %. Huru mycket kan man betala för en sådan aktie, om man vill ha 41/2 % ränta på det utlagda beloppet?

Våren 1965
Nedre ändan av ett vertikalt reklamljusrör befinner sig h meter högre än betraktarens öga. Rörets längd är 2h meter. Beräkna ögats avstånd från den av röret bestämda linjen, då detta rör synes under en vinkel, vars tangent är ½.

Studentexamen i Finland