Det är dags att fortsätta färden – sätt kurs mot #Abitti2025

Det är dags att fortsätta färden – sätt kurs mot #Abitti2025

Gymnasierna har förändrats en hel den sedan år 2013 då digitaliseringen av studentexamen inleddes. Nästan allting är nu annorlunda: utrustningen, gymnasiernas IT-system och framförallt både gymnasiernas och Studentexamensnämndens datatekniska kunnande är nu något helt annat än vad det var för ett decennium sedan. Förändringen i verksamhetsfältet gör det möjligt att lättare ordna proven i studentexamen än vad det för tillfället är. 
 
År 2013 började förberedelserna för en elektronisk studentexamen enligt vad som ålades i Katainens regeringsprogram. Studentexamensnämnden ställde som mål att examinanderna skulle ha en möjligast autentisk dator till sitt förfogande, lik de datorer de använde under sina gymnasiestudier och efter att de slutfört dem. 

Datatekniken i gymnasierna har blivit professionell 

Vid den tiden var den datatekniska miljön i gymnasierna mycket varierande. Det var vanligt att det inte fanns en enda dator som var fritt tillgänglig för studerandena att använda. Datateknik användes lite i undervisningen i jämförelse med hur den användes i arbetslivet. Studentexamen på papper uppmuntrade inte lärarna att använda datateknik i undervisningen. 

Digitaliseringen av studentexamen och undantagsförfarandena under coronatiden har gjort datatekniken alldaglig. Den ökade användningen har krävt stora investeringar inte bara i apparatur och kunnande utan också i stöd, nätverk och inlärningsmiljöer. Då vi år 2013 planerade provsystemet antog vi att de datorer som behövs under proven under en del av året fungerar som arbetsstationer i lärarrummet. Gymnasielärarnas informationsteknologikunskaper är nu på en helt annan nivå än för tio år sedan. Lärarna har också tillgång till professionellt stöd. Idag löses tekniska problem vanligtvis tillsammans med gymnasiernas IT-specialister, som ansvarar för tidsenliga trådlösa nät och Abittiservrar. 

Abitti etablerade sig som övningsmiljö 

Ja, Abitti. År 2013 var uppfattningen om en övningsmiljö för examinanderna väldigt olik den idag. Abitti, som SEN publicerade år 2015, löste två viktiga frågor med tanke på en lyckad digitalisering av studentexamen: övning och fortgående respons. 

För det första kunde gymnasierna bekanta sig med de dgitala studentexamensproven och prova på hur de skulle ordnas i praktiken. Med hjälp av Abitti kunde man då som nu skapa, utföra och bedöma prov och provprestationer i en miljö som motsvarar studentexamen. Då gymnasierna har kontaktat SEN har detta förberett oss på det tekniska stödet under provdagarna. Om inte Abitti skulle använts året runt skulle vi inte ha denna praktiska erfarenhet. 

Det andra problemet hänger ihop med utvecklingen av programvaran. Ur en programmerares synpunkt är utvecklingen av ett system som används vid studentexamen en mardröm. En komplicerad helhet som skulle användas två gånger per år och vid dessa tillfällen måste fungera perfekt. Det första utvecklarteamet stod inför denna konstellation med bistra miner. Abitti förändrade läget, eftersom vi då gymnasierna övade sig på att ordna prov på löpande band fick värdefulla förbättringsförslag och problemrapporter. Ett helt särskilt kapitel är de datasäkerhetsrapporter som vi under årens lopp fått av aktivister. Om inte Abitti skulle varit allmänt tillgänglig skulle dessa brister kanske aldrig upptäckts. 

Den första Abittivåren var vår djärva målsättning på SEN att ett Abitti-prov skulle ha utförts i varje gymnasium. Detta mål uppnåddes – nästan. I juni 2015 bedyrade ett tiotal generade rektorer att deras gymnasium nog skulle vara med och göra historia i det frivilliga nationella övningsprovet som skulle ordnas följande höst.

Under några år etablerade Abitti sin position i gymnasierna. En del lärare tycker att Abitti är behändigt medan andra använder Abitti av pliktkänsla. Abitti har funnit sin väg till abiturientlastbilarnas flak, och hälsningen i ljudtestet delar studerandena i två läger, de antingen hatar den eller älskar den. Hur som helst så har Abitti blivit en del av gymnasiernas vardag. I januari 2022 gjordes över 11 000 prov och ungefär 112 000 provprestationer lämnades in i dessa.  

Abitti begränsar gymnasiernas handlingsfrihet 

Abitti löste behändigt det problem SEN hade år 2013. Med hjälp av Linux som startas från ett USB-minne kunde en likadan provmiljö med tillhörande program åstadkommas på examinandernas datorer utan att några bestående förändringar måste göras på apparaterna. Gymnasiernas och SEN:s handlingsmiljö har dock förändrats. 

På grund av den stämning som rådde för tio år sedan ville SEN försäkra sig om att provet kunde utföras på en så gammal och billig dator som möjligt. Numera är trycket det motsatta senast i och med att avgiftsfriheten i det andra stadiet verkställs. Då personen som ansvarar för datoranskaffningar i r inte i varken studerandens, gymnasiets eller samhällets intresse. 

Det är inte bara frågan om drivrutiner utan om hela typer av apparatur. År 2015 var Apples iPad den enda betydande plattformen på vilken Abitti inte fungerade. Sedermera har också andra plattformar, t.ex. Android-pekplattor och Chromebook-datorer, på vilka Linux inte kan startas från ett USB-minne kommit ut på marknaden. Apples beslut att ta i bruk en egen processor förhindrade på en gång att Abitti kunde startas på Macbook-datorer. 

Riktningen på utvecklingen av datorutrustning är klar. Tillverkarna strävar av olika orsaker till att sluta till sina apparater så att bara deras egna operativsystem och applikationsprogram kan köras på dem. Det är mycket sannolikt att det år 2030 är svårt att på marknaden hitta apparater på vilka man kan ladda upp ett eget operativsystem från ett bärbart medium. 

Det är dags att ta följande steg 

På tio år har det skett många saker som nu gör det möjligt att ordna studentexamensproven på ett helt nytt sätt. Gymnasiernas nätuppkopplingar och kunnande har utvecklats, och samarbetet mellan gymnasierna och SEN har förbättrats. Gymnasierna och SEN har nu mycken erfarenhet av de digitala proven vilket gör det lättare att planera och ta de följande stegen. 

I dagens bärbara datorer säkerställer datasäkerhetskretsar samt digitalt signerade operativsystem och program att den programkod som körs på datorn hålls oförändrad. I operativsystemen finns idag provlägen som är betydligt mer pålitliga än vad de var för tio år sedan. Utvecklingen av webbläsartekniken har gjort att programmen numera körs i molntjänster och webbläsare. Behovet av Abitti med sitt operativsystem, sina drivrutiner och program har helt enkelt försvunnit.  

Målet är ett enkelt och säkert digitalt prov 

Provarrangemangen i samband med Abitti utvecklades för den värld som rådde år 2013. Genom att stöda sig på datorns eget operativsystem kan USB-minnet troligen ersättas med ett program som installeras på datorn. I det enklaste fallet kan det vara frågan om bara en webbläsare. Är det kanske dags att låta de lokala provnäten och servrarna gå in i historien nu, då optisk fiber har dragits till nästan varenda stugknut och 4G och 5G tränger genom väggarna överallt? 

Det är ännu oklart hur resultatet exakt kommer att se ut. Den största förändringen kommer antagligen att gälla de program som finns i provmiljön eftersom de nuvarande skrivbordsversionerna måste ersättas med webbläsarversioner. Examinanderna kommer dock inte att lämnas hängande i luften, eftersom det redan idag finns webbläsarversioner av många av de program som är bekanta från Abitti och nästan alla inom branschen redan åtminstone planerar att gå över till webbläsarversioner av sina program.  

Fastän förändringen kommer att vara tydlig för examinanderna berör den ändå bara en liten del av provsystemet. Uppgörandet av provuppgifter, den egentliga provsidan och materialet i provet, och bedömningen av proven påverkas inte av förändringen. Möjligheten att använda program, vilket kännetecknar den finländska digitala studentexamen, kommer fortfarande att finnas kvar. Utifrån de första testerna kommer det ändå att vara frågan om ett stort förändringsarbete som SEN inte kan bekosta med examensavgifterna. Projektet måste därmed finansieras separat. 

Under detta år förbereder vi den nya Abitti tillsammans med våra intressegrupper. Om finansiering ordnas från början av år 2023 kan det nya systemet bli klart år 2025. Då fyller Abitti tio år, vilket är en respektabel ålder för vilket som helst datasystem och samtidigt en lämplig tidpunkt att gå i pension. Vi kommer att minnas denna kollega, men vi kommer inte att sakna den. 

Det är dags att igen ur naftalinet gräva fram den gamla sloganen ”Även om framtiden är höljd i dimma är de första metrarna alltid inom synhåll”. Välkommen med! 

 

Läs mer: Kom med och planera framtidens Abitti