Hur kan anmälningar till prov i olika ämnen jämföras?

Hur kan anmälningar till prov i olika ämnen jämföras?

Studentexamensnämnden har publicerat ämnesspecifika statistikuppgifter (Andel omtagningar av anmälningar till prov) om studerande som anmält sig till sitt första avläggande av ett prov, omtagningar av godkända prov och omtagningar av underkända prov på sin webbplats.

De anmälningsuppgifter som publicerats på statistikwebbplatsen är jämförbara mellan olika examenstillfällen. Uppgifterna beskriver läget gällande anmälningarna den 20 januari 2022 innan vårens skrivningar inleds, och de uppgifter som ingår i jämförelsen uppdateras inte då anmälningar annulleras eller på grund av andra förändringar.

Hur kan anmälningarna till olika examenstillfällen jämföras?

Vårens och höstens examenstillfällen är olika, eftersom examinanderna delar upp de olika ämnena på olika sätt. Examenstillfällena kan alltså inte jämföras direkt med varandra. Omtagningar i olika ämnen kan också koncentreras till våren eller hösten. Exempelvis provet i lång matematik avläggs huvudsakligen på våren, och på hösten är hälften av de examinander som är anmälda till provet sådana som tar om det.

Man får en uppfattning om förändringarna om man jämför antalet anmälda på våren med tidigare vårar och antalet på hösten med tidigare höstar. Även en sådan jämförelse är bristfällig, eftersom examinandernas planer för spridning av proven förändras och den vanligaste tidpunkten för avläggande av ett visst prov kan ändras från våren till hösten eller tvärtom. Tidpunkten för ett prov kan också påverkas av externa faktorer. Exempelvis anmälde sig fler examinander än tidigare till det sista pappersprovet i kort matematik hösten 2018, och på motsvarande sätt anmälde sig färre än föregående år till det digitala provet våren 2019.

Man kan komma runt svängningarna mellan examenstillfällena genom att räkna ihop antalet anmälda till ett prov per år och per läsår. På så sätt får man jämförbar information om förändringar i olika ämnen på årsnivå. Under de senaste åren har antalet omtagningar ökat, så en betydande andel av förändringarna i antalen anmälningar beror på omtagningar under eller efter examen.
Med hjälp av de nya statistikuppgifter som nämnden publicerade i januari kan man studera förändringar i avläggande och omtagningar av ämnen. I den här bloggen ges några exempel på hur man kan använda tabellerna.

Om man vill jämföra förändringar i olika provs popularitet, bör man endast se på antalet som avlägger ett prov för första gången på årsnivå. De flesta examinander avlägger proven som en del av sin studentexamen och får provvitsordet i sitt examensbetyg. Prov i olika ämnen och lärokurser kan också avläggas senare för att komplettera examen. En liten andel av examinanderna avlägger ett enskilt prov exempelvis i samband med sin IB-examen och siktar inte ens på att avlägga examen.

Exempel 1: Hur har avläggandet av proven i olika realämnen förändrats?

Realprov avläggs på olika sätt på höstarna och på vårarna. Man får jämförbar information genom att räkna ihop antalet som avlägger ett realämne för första gången per år och läsår. Läsåret 2021–2022 är biologi, psykologi och fysik de ämnen där flest avlägger provet för första gången. I nästan alla realämnen har antalet som avlägger provet för första gången ökat sedan läsåret 2018–2019.

Första provgången i proven i realämnen på årsnivå från år 2018 till läsåret 2021-2022.

Exempel 2: Vilka ämnen har flest omtagningar av godkända prov?

Godkända prov tas om både på höstarna och på vårarna. Man får jämförbar information genom att räkna ihop omtagningarna av godkända prov i olika ämnen per år och läsår. Flest omtagningar av godkända prov görs läsåret 2021–2022 i den långa lärokursen i engelska, finska som modersmål och litteratur samt biologi. Antalet omtagningar av godkända prov var mindre än läsåret 2020–2021, då antalet var som störst.

Omtagning av godkända prov på årsnivå från år 2018 till läsåret 2021-2022.

Vad kan vara förklaringen till förändringarna?

Förändringarna i avläggandet av prov kan bero på flera överlappande faktorer. Examinandernas val påverkas bland annat av coronaläget, de utökade möjligheterna till omtagningar och förändringar i högskolornas studerandeantagning.

Coronasituationen har nu påverkat examinandernas planer och prestationer vid fyra examenstillfällen. Lyckligtvis har det lättare förfarandet för annullering av anmälningar och möjligheterna till omtagning tryggat examinandernas prestationer i det föränderliga läget. Hösten 2020 hade examinanderna också rätt till delvis avgiftsfri omtagning.

Omtagningar har gjorts mer lättillgängliga för alla examinander. Sedan hösten 2019 har man fått ta om godkända prov utan begränsningar. Examinander som ännu inte utexaminerats kan ta om ett underkänt prov tre gånger, vid de tre examenstillfällen som följer omedelbart efter det underkända vitsordet. Enligt den tidigare lagstiftningen kunde man ta om ett godkänt prov en gång och ett underkänt prov två gånger under de tre påföljande examenstillfällena.

Förändringarna i högskolornas studerandeantagning påverkar även studentexamen. Högskolorna har ökat användningen av studentexamensvitsorden i betygsantagningen och upphört med antagningen enligt poäng som baserade sig på både vitsord och urvalsprov. Ur den sökandes perspektiv är vitsorden i studentexamen mångsidigt användbara. Man kan använda dem för att ansöka till många olika utbildningar under olika ansökningsomgångar. Man kan höja sina vitsord i proven och komplettera sin examen med nya ämnen och lärokurser.

Universitetens och yrkeshögskolornas poängtabeller, enligt vilka poäng ges för vitsorden i studentexamen i högskolornas studerandeurval, har väckt mycket debatt gällande de eventuella styrande effekterna. De första versionerna av poängtabellerna offentliggjordes hösten 2017, och förändringarna kan synas i examina med tre års fördröjning. Även om det kan kännas lockande att bygga upp en taktik utifrån poängtabellerna är det i allmänhet bäst för de studerande att fokusera på de ämnen som de är intresserade av och orkar studera. På så sätt kommer man ihåg vad man har lärt sig, vilket i allmänhet också syns i vitsordet.

Gymnasiets timfördelning och läroplan påverkar också avläggandet av proven. Den nuvarande läroplanen togs i bruk för de studerande som började hösten 2021, och de har inte ännu börjat avlägga examen. Den föregående timfördelningen och läroplanen för gymnasiet togs i bruk för de studerande som började 2016. Dessa studerande började i de flesta fall avlägga examen våren 2018 och utexaminerades som studenter våren 2019. Innehållet i nästan alla ämnen förändrades, och i många realämnen förändrades också antalet obligatoriska och fördjupade kurser.

Även grundskolans timfördelning och läroplan avspeglas i studentexamen. Exempelvis inleds studierna i de långa språken redan i grundskolans lägre årskurser, så förändringar i elevantalen i dessa årskurser syns i studentexamen 8–12 år senare.

För närvarande påverkas anmälningarna av flera olika faktorer. När coronasituationen lättar ser vi bättre på vilken nivå förändringarna stabiliserar sig. När man under flera år får information om vilka vitsord som krävs inom olika områden i högskolornas studerandeantagning, kan de studerande göra upp planer och reservplaner utifrån denna information. Bakom statistiken finns enskilda studerande som gör val utifrån sina intressen, resurser och framtidsplane