På jakt efter en enkel och snabb editor (del 1/2)

På jakt efter en enkel och snabb editor (del 1/2)

Utvecklingen av en digital studentexamen inleddes våren 2013, när nämnden fattade beslut om en övergångsplan. Digitaliseringen ingick i regeringen Katainens regeringsprogram. Redan då skapade den digitala examen i matematik, fysik och kemi (MAFYKE) diskussion. Därför beslöt nämnden att vänta med de första digitala proven i dessa ämnen till slutet av övergångstiden. De första digitala proven i fysik och kemi skulle anordnas hösten 2018 och de sista i matematik, dvs. våren 2019.

De särskilda kraven på MAFYKE-ämnen skisserades lite i taget i samarbete med lärare och dem som utarbetar uppgifterna från början av projektet. De fyra viktigaste uppgifterna ansågs vara:

  • att förflytta symboliska räknare (CAS) från separata apparater till en dator
  • att få tabellsamlingar i en dator
  • sättet att skriva matematiska tecken (inkl. kemiska formler) i uppgifter och examen
  • sättet att göra teckningar till stöd för svaren (inkl. kemiska strukturformler)

Det enklaste av dessa visade sig vara att förflytta CAS-räknare till examensmiljön och skriva in matematiska tecken i uppgifter. Även sättet att bifoga teckningar i svar lyckades med hjälp av de ritprogram och skärmdumpar som fanns i examensmiljön. Försöket att rita strukturformler med ett gratis standardprogram på samma sätt som med CAS-räknare misslyckades, eftersom nämnden inte lyckades få till stånd något licensavtal som skyddar examinandernas intressen i tillräckligt stor grad.

Diskussionen intensifieras hösten 2016

Diskussionerna kom till en ny fas hösten 2016. Under MAOLs utbildningsdagar den 1 och 2 oktober 2016 ville flera lärare veta om hur examen i MAFYKE-ämnen i SEN:s digitala kursprovsystem Abitti går till, och naturligtvis även vid studentexamina. Tonläget i diskussionen var nu annan: förutom det tekniska genomförandet hade många börjat fundera på innehållet. Digitaliseringen av provet hade fått många att fundera på vad som egentligen var ett dugligt svar i den digitala studentexamen.

Även den skriftliga appell som MAOL rf:s förbundskongress publicerade den 19 november 2016 koncentrerade sig specifikt på redskapen, förmedlade såväl de inofficiella diskussionerna med organisationen som kontakterna från enskilda lärare även ett annat budskap. Det skulle inte räcka med att endast lösa frågan om redskap. Det behövdes mer information om de frågor som höstens meddelanden från ämnessektionerna för matematik, fysik och kemi inte gav svar på.

I digitaliseringsprojektet beslöts i november–december att frågan om MAFYKE nu måste gå vidare, även om det fanns mer än nog med arbete inför vårens studentexamen. Åtgärderna delades upp i två delar: utredningen av redskapsfrågan och frågorna om innehåll.

En enkel och snabb lösning hittades inte

Det allmänna önskemålet när det gäller att skriva formler är att redskapet ska vara enkelt och snabbt. Man vill inte använda mycket tid för att lära ut användningen av redskapen, och att skriva borde gå lika snabbt som att skriva för hand. I december gick man mycket noggrant igenom formeleditorer. Bland färdiga editorer fanns såväl enkla som snabba, men inte både enkla och snabba.

De enkla formeleditorerna bygger på att användaren väljer med musen formelmodeller i menyerna. Menyerna är anordnade per tema, och det är enkelt att hitta de tecken som behövs. Skribenten bygger upp formeln genom att komplettera modeller med tangentbordet (bokstäver och konstanter) eller genom att välja nya formelmodeller.

De snabba formeleditorerna bygger på något kodspråk som matas in för att skriva matematik. I praktiken finns det två olika kodspråk, LaTeX och AsciiMath. Det förstnämnda används i vetenskapliga publikationer. Med det kan man skriva alla de tecken som en genomsnittsforskare behöver under sin karriär. Nästan alla formeleditorer bygger på LaTeX, som ligger mer eller mindre dold i editorerna. AsciiMath har framför allt utvecklats för användning i skolor, från början för synskadade elever, och dess uttryckskraft är mer begränsad än LaTeX.

I de editorer som bygger på kodspråk utnyttjar användaren tangentbordet för att skriva tecknen. För att arbetet ska gå smidigt krävs att man behärskar språket. Om man har glömt ett tecken kan man söka efter det i menyn. Editorerna visar i allmänhet formeln i sin slutliga form allt eftersom användaren matar in koden. Därmed är det lätt att upptäcka syntaxfel.

Ett tredje sätt att mata in en matematisk notation är att tolka handskrivna tecken med hjälp av textigenkänning. Redan i början av projektet gjordes beslutet att utesluta denna metod, eftersom nämnden inte vill ge intryck av att det krävs köp av en pekskärm eller ett ritbord för att kunna studera MAFYKE-ämnen.

Läget för formeleditorer var en överraskning för mig. Jag hade följt utvecklingen av formeleditorer redan från början av projektet med cirka ett halvårs mellanrum. Varje gång hade det kommit ut en till två nya editorer och utvecklingen såg lovande ut. När vi vid årsskiftet började undersöka dessa i en större grupp, hittade vi inte alternativ som uppfyllde såväl våra pedagogiska som ekonomiska krav.

Datainsamling och -förmedling

Förtydligandet av frågorna om innehåll inleddes i december med ett planeringsmöte med de personer som utarbetar examensuppgifterna. Vi ville ha en öppen dialog, och denna hänsyftade till användning av en öppen digital enkät eller motsvarande kanal. Slutligen beslöt vi att genomföra såväl en öppen digital enkät samt involverande workshops för representanter i varje läroämne. Inbjudan skickades till MAFYKE-lärare i Nyland, i slumpmässigt utvalda gymnasier. En representant från MAOL rf inbjöds till varje workshop.

Resultatet av såväl enkäten som workshoppen låg i linje med varandra. Det fanns oro kring både omfattande teman (t.ex. hur ser ett bra svar i digitalexamen ut) och mindre, men ändå viktiga detaljer (t.ex. om man kan använda punkt som decimaltecken om räknarprogrammet inte identifierar komma).

För de frågor som hittades vid kartläggningen har man planerat två olika typer av tilläggsinformation. På en del av frågorna är det enklast att svara med ett meddelande i textform, och detta arbete började man förbereda i början av februari. Arbetet kommer att ta tid, eftersom ämnessektionerna strävar efter så enhetlig praxis som möjligt trots skillnaderna mellan ämnena.

Ett annat sätt att berätta om svaren i en digital MAFYKE-examen som planerats är exempelsvar som förhoppningsvis kan visa hur provsvaren kan se ut. Här har vi ännu inte kommit längre än till planering så vi kan inte veta med säkerhet om detta kommer att genomföras.

MAFYKE-frågorna framskrider under våren

Det viktigaste målet för våren är att ersätta det gamla examensregistret. Detta har förberetts genom att förnya anmälningen och genom andra åtgärder som inte är så synliga för gymnasierna. Från och med vårens examen matas poängen för pappersprov av sensorerna i SEN:s examenstjänst i stället för bedömningsformulär. Det återstår ännu mycket arbete, och för gymnasierna är det naturligtvis tråkigt att inga av önskemålen när det gäller Abitti kan bli verklighet denna vår.

Trots detta har MAFYKE-frågorna lyfts högt upp på prioritetslistan. Förutom kommunikationgrejer finns det även andra planer för våren. Valet av lösningen för kemiska strukturmodeller bearbetas och arbetet med att bygga en editor som möjliggör matning av matematiska tecken har nyligen påbörjats.

Mer om editorfrågorna berättar tillgänglighetsexpert Marjo Mansén om i en bloggskrivelse som kommer ut de närmaste dagarna.

Matti Lattu
projektledare