Ylioppilastutkintolautakunta
Ylioppilastutkintolautakunta
YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA
Studentexamensnämnden

Allmän presentation av studentexamen

Uppdaterad 14.7.2021

Studentexamen omfattar minst fyra prov. Examinanderna skall avlägga provet i modersmål och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera extra prov.

De examinander som börjar avlägga sin studentexamen på våren 2022 avlägger sin studentexamen enligt den nya examensstrukturen. I fortsättningen bör man inkludera prov i minst fem examensämnen i studentexamen. I den nya examensstrukturen anmäler examinanden sig inte längre varken till obligatoriska eller extra prov. Alla examinander som avlägger examen bör inkludera provet i modersmål och litteratur i sin studentexamen. Dessutom bör man inkludera i examen minst fyra prov i olika examensämnen. Proven skall ingå i minst tre av de följande grupperna: matematik, det andra inhemska språket, främmande språk och realämne. Bland proven som krävs bör man ha minst ett prov som bygger på den långa lärokursen.

Alla prov ingår i studentexamen och är av lika värde när de listas i studentexamensbetyget. För att skriva studenten bör examinanden förutom att ha avlagt ptoven även ha avlagt de studier som ingår i gymnasiets lärokurs, eller en annan examen som nämns i lagstiftningen.

Läs mer: Examensreformen våren 2022.

Studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskola.

 

Studentexamensnämnden

Studentexamensnämnden ansvarar för ledande och verkställande av studentexamen. Undervisnings- och kulturministeriet utnämner Studentexamensnämndens medlemmar för tre år åt gången. För närvarande har nämnden 25 medlemmar och cirka 350 adjungerande medlemmar.

Förvaltningen och det tekniska verkställandet av studentexamen handlas av Studentexamensnämndens kansli, som fungerar som fristående enhet under Utbildningsstyrelsen. På kansliet arbetar cirka 25 tjänstemän.

 

Varför lönar det sig att avlägga studentexamen?

Studentexamen ger allmän högskolebehörighet till finska högskolor och den används också som en del av antagningen till högskolorna. Den finska studentexamen ger även goda möjligheter att söka sig till utländska universitet och högskolor.

 

Hur svarar studentexamen mot dagens behov?

Man utvecklar ständigt studentexamen för att motsvara målen i gymnasieutbildningen. Detta syns bl.a. som ökad valbarhet och en möjlighet att sprida avläggandet av examen över tid.

Studentexamen utförs med dator. Gymnasier förser en bevakad provlokal där det digitala studentexamensprovet avläggs. Läs mer: Den digitala studentexamen.

Läs mer: blogg Det digitala studentexamensprovet är nu sant (2019).

 

När föddes studentexamen?

Examen har utvecklats ur inträdesförhören för Kungliga Akademien i Åbo, där men redan från 1640-talet utvärderade de sökandes kunskaper i latin och kristlig lära. Examen fungerade från början av 1800-talet som inträdesförhöret till Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland.
Studentexamen förbands för första gången vid gymnasiets lärokurs år 1852. Detta anses vara början på den nuvarande studentexamen.

Läs mer: Studentexamens historia.