Studentexamen fyller 170 år – antalet studenter har 300-dubblats

Under de första åren var det bara ett fåtal som hade chansen att bli studenter. En student hade rätt att studera vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland (nuvarande Helsingfors universitet) och endast ett hundratal nya studenter antogs årligen. Genom förordning av kejsaren flyttades år 1874 de skriftliga proven av inträdesproven till de nio gymnasierna i Finland. Efter Finlands självständighet tog studentexamen sin nuvarande form som gymnasiets slutprov, som används vid studentantagningen till högskolor. Vid denna tid hade antalet studenter 10-dubblats till drygt 1 000 årligen.

En riktig tillväxtspurt har upplevts från början på 1950-talet och på 2000-talet firar runt 30 000 studenter den vita mössan varje år. Antalet studenter var som högst vid millennieskiftet, då över 35 000 studenter avlagde examen årligen. Tillväxten har dock inte varit helt linjär: de små åldersgrupperna på 1970-talet orsakade ett litet avtagande i antalet studenter.

Arrangemanget av examen har inte alltid varit självklart: proven i studentexamen kunde inte anordnas under krigen åren 1918, 1940 och 1942, då man använde andra kriterier för att ge studenten. En intressant kuriosa är de militära studentskrivningarna som anordnades åren 1944–1946. Man ville erbjuda examinander som var på fronten och som anlänt från den chansen att avlägga examen. Arméofficerare bar ansvaret för att arrangera provtillfällen. Kraven på ämnen som skulle avläggas lättades en aning och studentmössan erhölls med godkänt vitsord i modersmål, främmande språk och alternativt matematik eller realprovet.  

Det finländska samhället och utbildningssystemet har förändrats mycket på 170 år, och studentexamen har också reformerats många gånger. Ändringar har gjorts i ämnen som ska avläggas och vilka prov som är obligatoriska, provvitsord, examenstillfällen som kan utnyttjas och mycket mer. Möjligheten att sprida examen under flera examenstillfällen sedan år 1994 och möjligheten att ta om prov är exempel på reformer som utnyttjats i hög grad. 

De senaste stora reformerna varit den gradvisa övergången till ett digitalt provsystem från och med hösten 2016 och examensreformen våren 2022, där antalet prov som krävs för en examen ökat från fyra till fem. Den utvidgade läroplikten erbjuder i sin tur rätt till en avgiftsfri examen för dem som påbörjat sina gymnasiestudier hösten 2021 eller senare.

Läs mer om studentexamens historia

 ”På 170 år har studentexamen vuxit till en betydande del av det finländska utbildningssystemet. Den utvecklas fortfarande ständigt för att motsvara gymnasieutbildningens målsättningar. Antalet studenter har vuxit kraftigt, men examen och studentmössan är fortfarande en viktig bedrift för unga och de som går ut vuxengymnasiet”, säger Tiina Tähkä, generalsekreterare på Studentexamensnämnden.  

Vardagen kommer strax efter festen och förberedelserna inför höstens studentexamen är redan i full gång, både för examinander och nämnden. Höstens examen påbörjas av provet i modersmåls- och litteratur den 12 september.

Intervjuförfrågningar: 

specialsakkunnig Robin Lundell, tel. 0295 338 242, robin.lundell(at)ylioppilastutkinto.fi (intervjuer på svenska)

generalsekreterare Tiina Tähkä, tel. 0295 338 201, tiina.tahka(at)ylioppilastutkinto.fi 

Vill du få nämndens pressmeddelande direkt på ditt e-post? Anmäl dig till medieregistret: mikko.salmi(at)ylioppilastutkinto.fi.