Omtagning av prov
Riksdagen gjorde ändringar i lagen om anordnande av studentexamen sommaren 2018 som en del i arbetet med att förnya gymnasielagstiftningen. Godkända prov kan tas om utan begränsningar.
Alla examinander oavsett när de skrivit provet de tar om och oavsett om de tidigare tagit om provet eller inte kan ta om godkända prov utan begänsningar. En person som har skrivit ett prov före lagen trädde i kraft och redan använt den omtagningsgång som den nuvarande lagen tillåter kan nu också ta om provet så många gånger hen vill. Detta gäller alltså alla oavsett när studentexamen har genomförts. Ett godkänt prov kan också tas om utan begränsningar fastän examen ännu inte är färdig.
En examinand som utfört studentexamen ta om ett underkänt prov utan begränsningar. Detta innebär att ett underkänt extra prov eller ett kompenserat obligatoriskt prov kan tas om utan begränsningar efter att examinanden blivit student. Denna förändring gäller alla examinander oavsett när de blivit studenter.
Innan examinanden slutfört examen får ett underkänt prov från och med hösten 2019 tas om tre gånger vid de tre examenstillfällen som följer direkt på det examenstillfälle då provprestationen underkändes. Om examinandens tidsfrist för att få ta om proven inte ännu löpt ut får hen ta om proven tre gånger också om hen påbörjat examen före lagen träder i kraft. Detta innebär till exempel att
Anmälan till omtagningar av prov
Det är skäl för en person som vill ta om ett prov att anmäla sig till sitt eget gamla gymnasium i god tid före anmälningstiden går ut. Anmälningen till höstens studentexamen sker i slutet av maj och till vårens studentexamen i mitten av november. Om gymnasiet inte längre finns kvar anmäler man sig till ett annat gymnasium som lyder under samma utbildningsanordnare (oftast staden eller kommunen). Ansvaret för gymnasieutbildningen kan också ha flyttats över till en utbildningssamkommun eller fallit på en sammanslagen stad eller kommun.
Om utbildningsanordnaren inte längre har något gymnasium anmäler man sig till det gymnasium som ligger närmast boningsorten. Det är möjligt att höra sig för i andra gymnasier ifall de har möjlighet att ta emot extra personer som vill ta om prov. Många gymnasier har dock inte förutsättningar eller resurser till detta. Om examinanden tidigare har beviljats specialarrangemang bör hen ge beslutet och övrig information som är nödvändig till gymnasiet i samband med anmälan.
Mer information om de praktiska arrangemangen i samband med omtagningen fås från det gymnasium till vilket examinanden anmält sig. Det kan hända att provet inte skrivs vid detta gymnasium utan i någon annan lokal eller till och med i ett annat gymnasium som drivs av undervisningsanordnaren eller på en annan verksamhetsplats.
Att förbereda sig för omtagningen
De som tar om ett prov utför samma prov som alla andra examinander. Proven i de olika ämnena och för de olika lärokurserna i examen ordnas enligt ikraftvarande lagar och föreskrifter. Det tidigare realprovet tas om genom att delta i ett realämnesprov. Uppgifterna i proven sammanställs enligt de gällande grunderna för gymnasiets läroplan.
Om det gått en längre tid sedan examinanden utförde studentexamen innebär förberedelserna inför omtagningen även att hen måste bekanta sig med hur de digitala proven utförs. Examinanden är skyldig att se till att hen har med sig en dator som uppfyller kraven som ställs i anvisningen om terminalutrustning samt strömsladd till den och hörlurar.
Examinanden bör kunna starta sin dator från det av nämnden levererade USB-minnet. Gymnasierna ordnar övningstillfällen i att starta datorn men har dock ofta inte möjligheter att ge vägledning i hur programmen i provsystemet används till andra än sina egna studerande. Det viktigaste i alla prov är de kunskaper som föreskrivs i läroplanen. Sålunda är det möjligt att också självständigt öva sig på att använda programmen då man förbereder sig inför provet. Många vuxengymnasier antar även ämnesstuderanden på sina gymnasiekurser. Då kombineras repetitionen av läroämnet ifråga med inlärningen av de digitala färdigheter som behövs på ett naturligt sätt.
Det är värt att anmäla sig till att ta om ett prov bara om man är färdig att förbinda sig till att studera och förbereda sig inför provet. Det är inte ändamålsenligt att varken examinandernas eller samhällets resurser används till onödiga anmälningar. Om man strävar till att klara urvalet till högskolor är det värt att bekanta sig med de mångsidiga urvalsmöjligheter som högskolorna erbjuder innan man anmäler sig till omtagningen av ett prov.
Det kräver oftast en märkbar satsning på att utveckla både kunskaperna enligt målsättningarna för läroämnet och ett mognare tankesätt. Dessa färdigheter utvecklas sällan av sig själv. Enligt statistiken har 32–50 % av omtagningarna av godkända prov lett till ett högre vitsord. Andelen varierar mellan examenstillfällena.
Gymnasiernas och ubildningsanordnarens skyldigheter
Utbildningsanordnarna är skyldiga att ordna studentexamensprov för
- gymnasiets egna studerande
- personer som tar om prov eller kompletterar sin examen som har tagit studentexamen i utbildningsanordnarens gymnasium
- personer som tar om prov eller kompletterar sin examen för vilka gymnasiet är det gymnasium som ligger närmast deras boningsort ifall den utbildningsanordnare vid vars gymnasium examen är avlagd inte längre erbjuder gymnasieutbildning.
- personer som avlägger enskilda prov och som tidigare studerat vid utbildningsanordnarens gymnasium
- andra personer ifall gymnasiet har förutsättningar för detta
Utbildningsanordnaren placerar personer som tar om prov i olika gymnasier och på olika verksamhetsplatser enligt eget omdöme. Information om var provet ordnas och andra praktiska arrangemang bör delges deltagarna. Gymnasiet bör enligt föreskrifterna ordna tillfällen för examinanderna att öva sig på att starta sin dator. Ifall gymnasiet har möjlighet att erbjuda annat stöd för förberedelserna inför provet, till exempel genom ett vuxengymnasium eller den fria folkbildningen, är det bra att informera examinanderna om detta.
De som tar om prov betalar de vanliga studentexamensavgifterna. Kostnaderna för utbildningsanordnaren ökar något då antalet omtagningsgånger ökar. Detta har beaktats vid beredningen av lagen genom ändringar i statsanslagen som beviljas för anordnande av gymnasieutbildningen.