Mot det digitala matematikprovet i studentexamen

(ISSN 2984-3413 / 24.9.2026)

Skribent: Thomas Vikberg.

Sedan 2019 har studentexamen varit helt digital. Matematikproven var de sista prov som övergick från pappersprov till digital form. Syftet med denna översikt är att belysa de historiska och förvaltningsmässiga bakgrundsfaktorerna till övergången för matematikproven, granska de centrala utvecklingsskedena samt beskriva de lösningar som skapade förutsättningarna för den digitala förändringen. Granskningen bygger på ett urval av samtida källor: förvaltningsdokument, promemorior, protokoll, rapporter, tidningsartiklar och annat arkivmaterial, genom vilka det är möjligt att följa aktörernas samspel och reformens tillblivelse.

Texten bygger på kapitlet High-stakes mathematics assessment in Finland (Vikberg, 2026), som har publicerats i verket Digital Technology and Artificial Intelligence in Mathematics Education Assessment (Geraniou, Crisan & Mavrikis, 2026). Skribenten har varit tjänsteman vid Studentexamensnämndens kansli sedan hösten 2016.

Bakgrund till den digitala förändringen

Statsrådet (2002) fastställde i lagstiftningen goda färdigheter för informationssamhället som mål för gymnasieutbildningen i början av årtusendet. Dessa färdigheter togs senare in i Utbildningsstyrelsens (2003) grunder för gymnasiets läroplan, där målet var mångsidiga färdigheter i användning av informations- och kommunikationsteknik. Integreringen av informations- och kommunikationstekniken i gymnasiernas verksamhetskultur framskred dock långsamt (Undervisnings- och kulturministeriet & Pirhonen, 2010).

I synnerhet studerandena var missnöjda med hur långsamt förändringen gick. Finlands Gymnasistförbund (2007) krävde i sitt målprogram för 2008 att examinanderna skulle ges möjlighet att avlägga examen på dator. Enligt förbundet skulle ett digitalt prov möjliggöra en effektivare tidsanvändning och en koncentration på provets väsentliga innehåll. Kravet upprepades även i målprogrammen för 2009 och 2010 (Finlands Gymnasistförbund, 2008, 2009).

Undervisningsministeriet (från 2010 undervisnings- och kulturministeriet) identifierade reformbehovet och konstaterade i sin utvecklingsplan för utbildning och forskning att studentexamen inte utnyttjade tekniska lösningar i tillräcklig utsträckning (Undervisningsministeriet, 2008). I planen rekommenderades en utredning av möjligheterna för ett digitalt provsystem, en bedömning av de kostnader som är förknippade med detta samt en helhetsbedömning av examens utvecklingsbehov.

År 2009 tillsatte undervisningsministeriet en arbetsgrupp för att lägga fram åtgärder för att utveckla gymnasieutbildningen. En av arbetsgruppens uppgifter var att lägga fram förslag om hur studentexamen borde utvecklas. I sin slutrapport föreslog arbetsgruppen bland annat att teknik skulle tas i bruk stegvis i studentexamens prov från och med 2014 (Undervisnings- och kulturministeriet & Pirhonen, 2010). Vid rapportens remissrunda fick förslaget om att införa informations- och kommunikationsteknik i studentexamen till största delen ett positivt mottagande. Förslaget fick ett starkt stöd av Finlands Gymnasistförbund (2011), eftersom frågan redan hade blivit ett centralt påverkansmål för förbundet inför de kommande regeringsprogramförhandlingarna (Finlands Gymnasistförbund, 2010). Positiva var även Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen MAOL rf (2011) samt Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ (2011), som stödde förslaget på villkor att lärarna erbjuds tillräcklig fortbildning och tillräckliga arbetsredskap.

De största förbehållen gällde tidtabellen för reformen. I sitt utlåtande stödde Studentexamensnämnden (2011a) förslaget, men konstaterade att studerandena borde veta redan i början av sina studier hur deras avslutande prov med höga insatser skulle ordnas. Detta skulle innebära att för att målet för 2014 skulle kunna uppnås, borde de studerande som inledde sina treåriga studier hösten 2011 åtminstone i någon mån veta hur datorer skulle användas i proven. Detta skulle i sin tur betyda att uppgifterna i fråga skulle behöva finnas tillgängliga inom ett halvt år, och att planeringen av reformen därför borde inledas omedelbart.

Programmet för statsminister Katainens (Saml.) så kallade sexpackregering, som bildades efter riksdagsvalet i april 2011, var detaljerat och innehöll ett mål om att främja ett stegvist ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik i studentexamen (Statsrådets kansli, 2011). Följande år anvisades Studentexamensnämnden statlig finansiering för att inleda reformen. Nämnden tillsatte en arbetsgrupp för beredningsarbetet, och utifrån dess förslag (Studentexamensnämnden & Lokki, 2013) beslutade nämnden om reformens tidtabell (Studentexamensnämnden, 2013a). I stället för det tidigare planerade ibruktagandet beslutades att de digitala proven skulle tas i bruk från och med hösten 2016, ämne för ämne. Matematikprovet placerades sist i tidtabellen, till våren 2019, eftersom det ansågs vara tekniskt och funktionellt mest utmanande att digitalisera. Beslutet fastställdes även politiskt av regeringen (Statsrådet, 2013).

I läroplansreformen 2015 omdefinierades grundligt hur digitala färdigheter anknöt till gymnasieutbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2015). Inom matematiken var användningen av informations- och kommunikationsteknik inte längre ett separat kunskapsområde, utan ett verktyg som genomsyrade målen och innehållen. Digitala verktyg och informationskällor sågs som redskap för lärande, undersökning och problemlösning, och bedömningen av deras begränsningar definierades som en del av studiernas mål.

Läroplanen innehöll minst ett mål med anknytning till informations- och kommunikationsteknik för varje obligatorisk och riksomfattande fördjupad kurs i matematik. I till exempel kursen Matematisk analys (MAB7) var studerandens mål att kunna ”kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av en funktions förlopp och vid bestämning av en funktions derivata och extremvärden i ett slutet intervall i samband med tillämpningar.” (Utbildningsstyrelsen, 2015, s. 144).

Eftersom läroplanen trädde i kraft för studerande som inledde gymnasiet hösten 2016, hade de examinander som deltog i de första digitala matematikproven våren 2019 redan studerat enligt mål som motsvarade den digitala provformen.

Utvecklingen av matematikproven och utmaningarna

De första stegen i användningen av digital teknik i studentexamens matematikprov togs när Studentexamensnämnden (1981) tillät programmerbara räknare. För att förhindra fusk skulle räknarnas minne kunna tömmas före provet. Med åren utvidgades föreskrifterna till att även omfatta räknare som utöver numeriska resultat även producerade grafiska framställningar. Till de godkända funktionerna hörde bland annat beräkning av funktionsvärden, grundläggande statistiska mått, numerisk lösning av ekvationer samt numerisk derivering och integrering, men algebraiska, det vill säga symboliska, funktioner var förbjudna.

En vändning mot en mer tillåtande hållning till räknare skedde när Studentexamensnämndens föreskrift (2011b) från och med våren 2012 även tillät räknare med förmåga till symbolisk beräkning. Detta påverkade utformningen av provuppgifterna, eftersom uppgifterna måste utformas så att examinanderna kunde ha tillgång till ett avancerat digitalt hjälpmedel. Snart konstaterades dock att så avancerade verktyg försvårade bedömningen av vissa centrala matematiska färdigheter. Som lösning delades proven från och med 2016 in i del A och del B, där användning av räknare var förbjuden i del A (Studentexamensnämnden, 2013b).

Planeringen av den digitala studentexamen inleddes 2013. Efter den första utredningsfasen beslutade Studentexamensnämnden att utveckla ett eget digitalt provsystem (Lattu, 2014). I början av 2015 publicerades en tidig version av provsystemet, som fick namnet Abitti, och med vilken man kunde utarbeta, genomföra och bedöma enkla prov (Lattu, 2015). Publiceringen av provsystemet var en betydande milstolpe, eftersom den gjorde det möjligt för lärare och blivande examinander att på egen hand bekanta sig med det digitala provsystemet.

Hösten 2016 ordnades de första digitala studentexamensproven i tyska, geografi och filosofi (Studentexamensnämnden, 2016a). Att dessa lyckades skapade en grund för ett bredare ibruktagande, som fortskred ämne för ämne enligt planerna fram mot våren 2019.

Hösten 2016 uttryckte Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen MAOL rf (2016) sin oro till Studentexamensnämnden över lärarnas beredskap att träna studerandena inför det digitala provet. Nämndens matematiksektion betonade i sitt svar vikten av att bevara lärarnas pedagogiska frihet och preciserade sin syn på hur det kommande digitala matematikprovet skulle genomföras (Studentexamensnämnden, 2016b). En central fråga gällde varför man inte valde endast en enda räknarprogramvara till provsystemet, så att lärarna inte skulle behöva sätta sig in i flera olika program. Sektionen motiverade sitt ställningstagande med att valet av ett enda program i praktiken skulle göra nämnden till den instans som avgjorde vilken räknare som skulle användas i finländska gymnasier, vilket kunde leda till en skadlig styrningseffekt och minska lärarnas frihet att besluta om undervisningens redskap.

Utifrån responsen från en webbenkät i början av 2017 samt tre lärarworkshoppar utarbetades ett meddelande med 31 frågor, där bakgrunden till planeringen av det digitala provet i matematik, fysik och kemi öppnades upp (Studentexamensnämnden, 2017b). I svaren betonades att digitala svar får se annorlunda ut än de som gjorts med penna och papper, och att det väsentliga är att den censor som läser provprestationen kan följa examinandens tankekedja från utgångsläget till lösningen.

En betydande del av oron gällde produktionen av matematiska beteckningar i det digitala provet, i synnerhet i del A, där räknarnas egna formeleditorer inte kunde användas. Inledningsvis försökte man utnyttja en befintlig formeleditor, men bristen på en lämplig lösning och den snäva tidtabellen ledde till att ett nytt verktyg utvecklades (Vikberg, 2017). Äntligen i maj 2017, det vill säga knappt två år före de första digitala matematikproven, publicerades en version av Abitti som innehöll alla de centrala element som behövdes för att utarbeta och genomföra övningsprov i matematik (Studentexamensnämnden, 2017a):

• en formeleditor för att skriva matematiska beteckningar
• en skärmdumpsfunktion för att bygga upp svar med hjälp av tilläggsprogram
• möjlighet att begränsa användningen av avancerade räknarprogram.

Hösten 2017 växte dock oron bland studerande och lärare i takt med att de digitala matematikproven närmade sig. Helsingin Sanomat rapporterade om examinanders och lärares frustration över programvarornas långsamhet och otymplighet (Valtavaara, 2017; Seppänen, 2018; Väisälä, 2018; Mäntylä, 2018). En matematiklärare gjorde ett klagomål till riksdagens justitieombudsman om bristfällig beredning. Ett studerandeinitiativ för att skjuta upp digitaliseringen samlade 4 186 underskrifter (Pekkala, 2017), och en annan namninsamling skickades till rektorer vid olika gymnasier samt till kommunernas undervisningsledning (Tolvanen, 2017).

Trots den framförda oron ändrades inte tidtabellen. Att i detta skede ändra tidtabellen hade ansetts orättvist mot de studerande som hade studerat enligt den nya läroplanen och förberett sig inför de digitala proven (Lattu & Vikberg, 2018). Undervisningsledningen i de fem största städerna påpekade att en försening skulle skada utvecklingen av hela gymnasieutbildningen (Heikkonen, 2017). Riksdagens justitieombudsman (2017) konstaterade för sin del att beredningen och kommunikationen hade varit jämlika och att den digitala provformen inte hade försvagat examinandernas ställning i högskoleansökan.

Av allt att döma var gymnasiernas förberedelser inför de digitala proven omfattande. En vanlig vardag fick den webbsida som innehöll formeleditorns demoversion cirka 40 000 nedladdningar, och nämnden kommunicerade på flera sätt att provprestationen kunde göras på många olika sätt och att papper och penna fortfarande kunde användas för att skissera och som stöd för tänkandet (Lattu & Vikberg, 2018). För att underlätta förberedelserna publicerade nämnden digitala exempeluppgifter samt videor om studerandes olika sätt att svara på en matematikuppgift (Studentexamensnämnden, 2018). Dessutom beskrev matematiksektionen i ett blogginlägg bedömningens principer genom att granska olika exempelsvar på en gammal studentexamensuppgift (Vikberg, 2018).

Två till utseendet olika svar på samma uppgift, av vilka matematiksektionen bedömde att svaren skulle ha fått fulla 12 poäng i studentexamen. Svaren av Hellsten och Rahikka (2018).

De första digitala matematikproven

Våren 2019 ordnades alla studentexamensprov digitalt. Examen omfattade 42 prov, av vilka matematik kunde avläggas som lång eller kort lärokurs. Enligt loggdata från matematikprovens provprestationer hade examinanderna tillgång till 1123 olika datormodeller och gymnasierna till 342 lokala nätverk. I proven förekom det sedvanliga antalet mindre tekniska problem, vilka samtliga kunde lösas i samarbete mellan gymnasierna och Studentexamensnämnden under provdagen (Studentexamensnämnden, 2019a).

I del A kunde examinanderna använda den grundräknare som provsystemet erbjöd, KCalc. Programvarorna för del B – LibreOffice Calc, wxMaxima, GeoGebra 5/6, TI-Nspire CAS CX Student Software, Casio ClassPad Manager, Logger Pro och 4f Vihko – öppnades efter att del A hade lämnats in. Fram till slutet av övergångsperioden år 2020 var även egna fickräknare tillåtna i del B.

Efter provet publicerade matematiksektionen detaljerade bedömningskriterier för proven (Studentexamensnämnden, 2019b). Kriterierna betonade tydlig slutledning, redovisning av alla väsentliga uträkningar och ett korrekt slutresultat. I senare bedömningskriterier lades mer detaljerade anvisningar till för bedömningen av visuella framställningar, i synnerhet grafer producerade med räknarprogram. Principerna för användningen av räknare har dock i stort sett förblivit desamma: ”I provet är matematisk programvara ett hjälpmedel, och dess roll bedöms separat för varje uppgift. Om programvara använts i en uppgift ska det framgå av prestationen. I lösningar av uppgifter som kräver analys räcker det inte enbart med ett svar som erhållits med programvara utan övriga motiveringar. Däremot räcker ett svar som examinanden fått med ett program i allmänhet i rutinberäkningar. Detsamma gäller rutinmässiga delar av mera omfattande uppgifter. Exempel på sådana är omskrivning av uttryck, ekvationslösning samt derivering och integrering av funktioner.” (Studentexamensnämnden, 2026).

Avslutningsvis

Den digitala studentexamen var inte enbart en it-reform, utan en bredare utbildningspolitisk åtgärd. Målet var att knyta bedömningen av gymnasiets avslutande examen till de digitala kunskaper och färdigheter som gymnasiets läroplan och informationssamhället förutsatte.

Förändringar som gäller prov med höga insatser är alltid långsamma och förlöper i flera skeden, eftersom de anknyter till studerandenas framtid, samhällets uppfattningar om rättvisa samt bedömningens tillförlitlighet. Det är anmärkningsvärt att studerandena var synligt framträdande i kritiken mot förändringen — precis som de hade varit centrala initiativtagare till att förändringen sattes i gång. Oron för hur matematiska beteckningar skulle produceras var central. Möjligheten att öva med ett digitalt provsystem som motsvarade studentexamensprovet visade sig vara en nyckelfaktor för att minska osäkerheten.

Den digitala reformen av matematikprovet förde med sig betydande utmaningar, men vid 2019 var examen helt digitaliserad. Digitaliseringen av nationella prov är både krävande och riskfylld. Till exempel i Sverige avbröts processen efter åtta års beredning på grund av systemets bristande tillförlitlighet (Regeringskansliet, 2017; 2025), vilket understryker de tekniska och organisatoriska utmaningarna i ett sådant projekt. De 256 041 digitala matematikprov som avlagts inom den finländska studentexamen fram till våren 2026 visar dock att det är möjligt att genomföra nationella prov med stor betydelse för examinanden i digital form.

Källor

Finlands Gymnasistförbund. (2007). Tavoiteohjelma 2008. Hyväksytty XXIII sääntömääräisessä liittokokouksessa Varkaudessa 24.11.2007. Lukio.fi.

Finlands Gymnasistförbund. (2008). Tavoiteohjelma 2009. Hyväksytty XXIV sääntömääräisessä liittokokouksessa Seinäjoella 21.-23.11.2008. Lukio.fi.

Finlands Gymnasistförbund. (2009). Tavoiteohjelma 2010. Hyväksytty XXV sääntömääräisessä liittokokouksessa Lappeenrannassa 21.-23.11.2009. Lukio.fi.

Finlands Gymnasistförbund. (2010). Hallitusohjelmatavoitteet 2011–2015. Lukio.fi.

Finlands Gymnasistförbund. (2011). Lausunto lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksista (Diarienummer OKM/45/040/2008). Undervisnings- och kulturministeriets arkiv.

Heikkonen, E. (2017, 30 november). Diarienummer OPH-3112-2017 [E-post]. Studentexamensnämndens arkiv.

Hellsten, L., & Rahikka, M. (2018). Digitala svar till tidigare prov i matematik [Illustration]. I blogginlägg av T. Vikberg (2018, 19 februari), Digitaalisia esimerkkivastauksia matematiikan koekysymykseen. Studentexamensnämndens arkiv.

Lattu, M. (2014, 26 november). Sähköisen ylioppilaskokeen kehittäminen jatkuu normaalisti. Digabi.fi.

Lattu, M. (2015, 30 januari). Abitti har öppnat – du har bjudits in till pilotgruppen! Digabi.fi.

Lattu, M., & Vikberg, T. (2018). Monta reittiä maaliin. Dimensio: Matemaattis-luonnontieteellinen aikakauslehti, 82(2), 42–44.

Mäntylä, J. (2018, 3 september). Sähköinen ylioppilaskoe tuo lukiolaisille lisää paineita – Miksi päättäjät eivät välitä meidän mielipiteestämme? Helsingin Sanomat.

Pekkala, E. (2017, 5 oktober). Matemaattisten aineiden ylioppilaskirjoitusten on pysyttävä paperisina. Adressit.com.

Riksdagens justitieombudsman. (2017, 13 december). Ylioppilastutkintolautakunnan ja Opetushallituksen menettely matematiikan sähköisen ylioppilaskokeen valmistelussa ja valmistelun etenemisestä tiedottamisessa (Diarienummer EOAK/5991/2017). Riksdagens justitieombudsmans arkiv.

Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen MAOL rf. (2011). MAOL ry:n lausunto lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksia valmistelevan työryhmän ehdotuksista (Diarienummer OKM/45/040/2008). Undervisnings- och kulturministeriets arkiv.

Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen MAOL rf. (2016). MAOL Liittokokouksen julkilausuma 19.11.2016 - Vetoomus sähköisen ylioppilaskirjoituksen työkaluista.

Regeringskansliet. (2017). Uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m. (Diarienummer U2017/03739/GV).

Regeringskansliet. (2025, 28 november). Regeringen planerar skjuta fram införandet av digitala nationella prov. Regeringen.se.

Seppänen, R. (2018, 18 september). Matematiikan ensi kevään kirjoittajien pitäisi saada suorittaa koe paperilla. Helsingin Sanomat.

Statsrådets kansli. (2011). Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering. Regeringens publikationsserie 2011:2.

Statsrådet. (2002). Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen 955/2002.

Statsrådet. (2013, 29 november). Statsrådets meddelande till riksdagen om genomförande av det strukturpolitiska programmet (SRM 2/2013 rd). Riksdagens arkiv.

Studentexamensnämnden. (1981). Yleiskokouksen pöytäkirja 2.11.1981, § 21 (133 §). Studentexamensnämndens arkiv.

Studentexamensnämnden. (2011a). Lausunto lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksista (Diarienummer OKM/45/040/2008). Undervisnings- och kulturministeriets arkiv.

Studentexamensnämnden. (2011b). Föreskrifter för provet i matematik. Studentexamensnämndens arkiv.

Studentexamensnämnden. (2013a). Yleiskokouksen pöytäkirja 3.5.2013, § 7. Studentexamensnämndens arkiv.

Studentexamensnämnden. (2013b). Yleiskokouksen pöytäkirja 20.9.2013, § 6. Studentexamensnämndens arkiv.

Studentexamensnämnden. (2016a, 6 september). Höstens elektroniska studentskrivningar lyckligt i hamn – alla fyra proven gick väl. Ylioppilastutkinto.fi.

Studentexamensnämnden. (2016b). Matematiikan jaoksen vastaus MAOL ry:n vetoomukseen. Studentexamensnämndens arkiv.

Studentexamensnämnden. (2017a, 2 maj). Omarbetad svarseditor och utökat enhetsstöd i den nya Abitti-versionen. Abitti.fi.

Studentexamensnämnden. (2017b, 30 mars). Svar på enkäten om de digitala MAFYKE-proven. Studentexamensnämndens arkiv.

Studentexamensnämnden. (2018, 26 mars). Tre sätt att lyckas i det digitala matematikprovet. Studentexamensnämndens YouTube-kanal.

Studentexamensnämnden. (2019a). Proven i matematik första gången digitala. Ylioppilastutkinto.fi.

Studentexamensnämnden. (2019b). Matematikprov, lång lärokurs 26.3.2019 Beskrivningar av goda svar.

Studentexamensnämnden. (2022). Begäran om utlåtande över förändringar av strukturerna i studentexamensproven i matematik. Lausuntopalvelu.fi.

Studentexamensnämnden. (2026). Beskrivningar av goda svar: SV – Matematik, lång lärokurs 18.3.2026.

Studentexamensnämnden & Lokki, J. (ordf.). (2013). Tieto- ja viestintätekniikan käyttö ylioppilastutkinnon suorittamisessa: Esiselvitys. Studentexamensnämndens arkiv.

Tolvanen, S. (2017, 27 november). Lukion Suuri Adressi (Diarienummer OPH-3112-2017). Studentexamensnämndens arkiv.

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. (2011). OAJ:n lausunto lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksista (Diarienummer OKM/45/040/2008). Undervisnings- och kulturministeriets arkiv.

Utbildningsstyrelsen. (2003). Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 (Diarienummer OPH/33/011/2003).

Utbildningsstyrelsen. (2015). Grunderna för gymnasiets läroplan 2015 (Diarienummer OPH/60/011/2015).

Undervisnings- och kulturministeriet, & Pirhonen, E.-R. (ordf.). (2010). Promemoria avgiven av arbetsgrupp som beredde utvecklandet av gymnasieutbildningen. Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:14.

Undervisningsministeriet. (2008). Utbildning och forskning 2007–2012 : Utvecklingsplan. Undervisningsministeriets publikationer 2008:10.

Valtavaara, M. (2017, 5 oktober). Matematiikan yo-kokeiden sähköistäminen hämmentää kouluissa. Helsingin Sanomat.

Väisälä, O. (2018, 20 september). Miksi ihmeessä matematiikan ylioppilaskoe sähköistetään? Helsingin Sanomat.

Vikberg, T. (2017). Valmistautuminen digitaaliseen matematiikan ylioppilaskokeeseen. Dimensio: Matemaattis-luonnontieteellinen aikakauslehti, 3, 7–9.

Vikberg, T. (2018, 19 februari). Digitaalisia esimerkkivastauksia matematiikan koekysymykseen. Studentexamensnämndens arkiv.