Arbetsprov

Lagstiftningen fastställer inte när arbetsproven ska ordnas, utan behörigheten i denna fråga har givits till Studentexamensnämnden. I regeringens propositions 159/2024 konstateras i de motiveringar som gäller paragrafen om provens genomförande att arbetsprov kan ordnas vid andra tidpunkter än vid samtidiga prov i studentexamen.

Att ordna arbetsprov i anslutning till de nuvarande provdagarna anses inte möjligt. Gymnasiernas lokaler är utrustade för digitala prov och det skulle vara utmanande att hitta lämpliga utrymmen för arbetsprov samt tillräckligt många övervakare.

Det vore ändamålsenligt att placera arbetsprovsdagarna vid samma tidpunkter som de tidigare hörförståelseproven i språk:

• Vår: vecka 7, dvs. tre veckor före de ordinarie provdagarna
• Höst: vecka 37, dvs. en vecka före de ordinarie provdagarna

Att flytta proven till vecka 9 på våren är inte ändamålsenligt på grund av gymnasiernas sportlov och att flytta dem till vecka 35 på hösten är utmanande eftersom gymnasierna då just återvänt från sommarlovet. Detta talar för att tidpunkten skiljer sig mellan höst och vår. På våren ordnas ofta gammeldans och penkis under vecka 7, vilket gör att vecka 6 kan ses som ett alternativ.

Arbetsprovet i ett ämne genomförs under en enda dag. Ett gymnasium kan ha flera arbetsprovsdagar om uppgifterna har publicerats i förväg och provsekretessen inte behöver säkerställas, men en enskild examinand deltar endast en dag.

Den preliminära bedömningen av arbetsproven inleds först efter den skriftliga provdagen, så tidpunkten för arbetsproven påverkar inte bedömningens tidtabell.

Fastställandet av arbetsprovens tidpunkt förutsätter fortsatt konsultation av intressentgrupper och samordning av olika behov.

Som ändamålsenligt kan man betrakta att det totala antalet poäng i proven i konst- och färdighetsämnen följer samma modell som realämnesproven, det vill säga 120 poäng. Detta möjliggör i praktiken att nuvarande praxis med kompensationspoäng kan fortsätta, precis som i andra prov med samma maximipoäng.

Grunden för beredningen av arbetsprovet är promemorian som Utbildningsstyrelsens arbetsgrupp färdigställde i februari 2025: Utgångspunkter och synpunkter för beredningen av proven i konst- och färdighetsämnen som en del av studentexamen samt det utlåtande som erhölls. I utlåtandena betonades särskilt tanken att arbetsprovet ska utgöra en betydande och självständigt bedömd del av provet. Detta är motiverat, eftersom den praktiska och konstnärliga arbetsprocessens centrala roll i dessa ämnen bör synas konkret för examinandens del även i poängsättningen. En välgrundad andel för arbetsprovet är hälften av provets maximipoäng, vilket innebär 60 poäng.

En annan central fråga i arbetsgruppens rapport var förhållandet mellan arbetsprovet och det skriftliga provet. Det anses ändamålsenligt att arbetsprovet utgör en separat del från det skriftliga provet. Om det i det skriftliga provet skulle krävas reflektion som anknyter till arbetsprovet, skulle det vara enklast att säkerställa jämförbarheten genom att knyta reflektionen till ett enhetligt material som ges i det skriftliga provet.

I regeringens proposition (RP 159/2024) konstateras att reformen av konst- och färdighetsämnena ökar kostnaderna för genomförandet av studentexamen: merkostnader orsakas av den examensdag som genomförs två gånger om året samt av det arbetsprov som utförs före provdagen, bland annat i form av lokal- och utrustningskostnader.

Vid förberedelserna för proven måste man beakta att antalet examinander kan vara betydligt större än vad som hittills har uppskattats utifrån gymnasiediplomprestationerna. Arrangemangen ska vara flexibla för olika lokala förhållanden: provet ska kunna genomföras både i ett gymnasium där det bara finns några få deltagare och i ett gymnasium med särskild utbildningsuppgift där nästan hela årskullen av abiturienter kan delta.

Studentexamensnämndens förberedelser styrs av principen att proven ska kunna ordnas med rimliga resurser. Som ett rimligt behov av extra resurser kan man anse att övervakningsresurserna för konst- och färdighetsämnenas prov ungefär motsvarar att lägga till en extra provdag i examen. Med denna dimensionering bör övervakningsresurserna i arbetstimmar motsvara det antal övervakare som anges i tabell 4 i de allmänna föreskrifterna och anvisningarna för studentexamen :

Tabell 4: Minimiantal övervakare i provlokalen i förhållande till antalet examinander.

Om arbetsprovet definieras som 50 % av totalpoängen, kan detta återspeglas i provets struktur: det skriftliga provet kunde till exempel pågå i tre timmar, alltså hälften av tiden för övriga prov. Då skulle cirka 50 % av övervakningsresurserna frigöras för att ordna arbetsprovet.

Provövervakningen kan inte förutsätta ämneslärarens kompetens i det aktuella ämnet. Annars skulle provet inte kunna ordnas om gymnasiets enda lärare i ämnet till exempel är sjuk eller på annat sätt förhindrad att delta på provdagen. Provet ska kunna övervakas av myndiga, tillförlitliga personer som rektor utser och som är tillräckligt insatta i genomförandet av studentexamen och särskilt i föreskrifterna för övervakning.

I övervägandena kring de praktiska arrangemangen har man granskat möjligheten att minska övervakningsbördan med hjälp av videoövervakning. Videoövervakning kunde särskilt stödja de gymnasier där deltagarantalet i konst- och färdighetsämnen är stort och där det annars är belastande att ordna övervakningen.

Publiceringen av uppgifterna för arbetsprovet kan ske antingen före provtillfällena eller under själva provtillfället. Förhandspublicering ger en tydlig fördel ur ett organisatoriskt perspektiv. När uppgiften publiceras i förväg upphör provsekretessen, och arbetsprovet behöver inte ordnas för alla examinander samtidigt. Detta möjliggör mer flexibla arrangemang: nämnden kan till exempel föreskriva att proven ordnas under en viss vecka, och gymnasiet kan vid behov ordna provtillfällen under flera dagar.

Förhandspublicering av uppgiften ger examinand möjlighet att förbereda sig för provet. Förberedelseperioden ska dock ses som sekundär: den kunskap som motsvarar de riksomfattande studierna i ämnet ska förvärvas under gymnasiestudierna.

Förhandspubliceringen av uppgiften kunde tidigast ske direkt efter att anmälningstiden till examen har gått ut. Examinanderna får inte ha kännedom om kommande uppgifter innan de anmäler sig till provet. Direkt efter anmälningstidens slut är det dock inte ändamålsenligt att publicera uppgifterna för höstens examen, eftersom anmälningsuppgifterna lämnas till Studentexamensnämnden i juni.

De uppgifter som publiceras i förväg ska vara tillgängliga senast cirka en vecka före början av den perioden för arbetsprov. Annars skulle examinander som har arbetsprovet i slutet av tidsfönstret få en oskäligt stor fördel, eftersom de skulle ha betydligt mer tid i förhållande för förberedelser.

En nackdel med förhandspublicering är att själva planeringsprocessen för svaret av uppgiften inte kan bedömas på ett tillförlitligt sätt, eftersom det inte finns någon garanti för att examinand har gjort planeringen själv. Detta är särskilt relevant inom bildkonst, där planeringen av arbetet skulle vara ändamålsenligt att vara en del av den bedömda produkten. I den förberedelsen har man därför övervägt en lösning där endast temat för arbetsprovet i bildkonst publiceras i förväg, medan den egentliga uppgiften ges först på arbetsprovdagen. Då skulle arbetsproven i bildkonst genomföras samtidigt i alla gymnasier för alla examinander.

Man har övervägt att uppgifterna i konst- och färdighetsämnen skulle publiceras vid olika tidpunkter på grund av ämnenas olika karaktär. Publiceringsschemat för arbetsprovet kunde vara:

• gymnastik: två veckor före arbetsprovstillfällenas början
• musik: fyra veckor före arbetsprovstillfällenas början
• bildkonst: temat skulle publiceras två veckor före tidpunkten för den riksomfattande arbetsprovstillfället, medan den egentliga uppgiften ges först på provdagen.

För inspelningen av arbetsprovet ska det ges enhetliga föreskrifter och anvisningar, så att inspelningen kan genomföras med rimliga resurser och på ett jämlikt sätt för alla examinander. Nivån på den utrustning som finns i gymnasiet får inte påverka framgången i studentexamen. Det är därför viktigt att undvika en situation där provarrangemangen skulle skapa ett tryck på gymnasierna att konkurrera med inspelningsutrustning. I den fortsatta beredningen är det nödvändigt att utreda möjligheten att genomföra inspelningen av arbetsprovet med en lösning som motsvarar studentexamens digitala provsystem.

Behoven av inspelning varierar mellan ämnen. Inom gymnastik behövs videoinspelning utan ljud, inom musik videoinspelning med ljud och inom bildkonst fotografier av verken. Inom bildkonst har man dessutom identifierat behovet av att bifoga en skriftlig beskrivning av verket, som lagras som en del av arbetsprovet.

Processen för arbetsprovet ska löpa precist och tillförlitligt på samma sätt för alla examinander:

• Vid prov som kräver videoinspelning (musik, gymnastik) ska det, för att säkerställa smidighet och kontroll av övervakningstiden, fastställas en strikt tidsgräns per examinand. Inspelningen får dock inte bygga på ett enda försök, utan examinand ska ha möjlighet att försöka igen inom den angivna tidsramen. Tidsgränsen får överskridas endast av skäl som inte beror på examinanden.
• Vid prov som använder fotografier (bildkonst) ska examinanden själv dokumentera sitt prov inom den angivna tidsramen och det bör ges enhetliga anvisningar för detta.

Inspelningen kan i vissa fall kräva specialarrangemang för vissa grupper av examinander, vilket ska utredas i den fortsatta beredningen.

Om inspelningen genomförs med ett system som Studentexamensnämnden särskilt har utvecklat för arbetsprovet, blir det lättare att standardisera anvisningarna och samtidigt säkerställa enhetlig kvalitet på ljud och bild. I nämndens system skulle inspelningen naturligast ske med en dator som har en extern kamera. Vid inspelning av musikprov skulle även en extern mikrofon behövas och det bör ges enhetliga anvisningar om detta. Det nuvarande digitala provsystemet lämpar sig för inspelning av talnivåljud, men det går inte att spela in bilder eller video.

Examinanden ska ha möjlighet att granska inspelningen och välja vilken del av råinspelningen som skickas in för bedömning. Särskilt om provsituationen genererar en omfattande råinspelning ska examinanden kunna välja de delar av video- eller bildmaterialet som hen skickar för bedömning. Detta val behöver inte nödvändigtvis göras i det övervakade arbetsprovet, eftersom det endast handlar om att avgränsa delar av råinspelningen. Om råinspelningen kan göras tillgängligt för examinanden i samband med det skriftliga provet, kan valet av den del som skickas för bedömning göras där.

En central fråga i samband med arbetsprovet i de tre konst- och färdighetsämnena är vilka redskap och material examinanden har tillgång till under provprestationen. I riktlinjerna måste man hitta en balans mellan två mål:

• å ena sidan ska redskapen möjliggöra att examinand kan visa den mångsidiga färdighets- och konstnärliga kompetens som är typisk för respektive ämne, och
• å andra sidan ska alla examinander garanteras tillräckligt likvärdiga redskap och provförhållanden i alla gymnasier.

De redskap och material som används i provet innebär anskaffningar för gymnasierna, vilka ska vara rimliga och i huvudsak sådana som gymnasiet ändå skaffar för undervisningsbruk. Eftersom offentliga upphandlingsprocesser kan ta lång tid måste gymnasierna få information om de nödvändiga redskapen och materialen i god tid. Samtidigt bör man undvika en situation där utrustningen låses för flera år utan möjlighet till uppdatering. Därför har man övervägt en lösning där redskap och material fastställs i en bilaga till föreskrifterna som årligen bekräftas, i stället för i själva provföreskrifterna, eftersom uppdateringscykeln för dessa är lång. På så sätt skulle gymnasierna alltid ha minst ett år på sig att göra nödvändiga anskaffningar. Byte av redskap är inte ett självändamål, men en måttlig möjlighet till uppdatering bör finnas.

Vid fastställandet av redskap och material måste man också hitta en ändamålsenlig nivå av precision. Exempelvis finns det kvalitets- och egenskapsskillnader mellan innebandyklubbor, fotbollar, vattenfärger, akvarellpapper, eltrummor och gitarrförstärkare, men definitionen ska ligga på en nivå som gör det klart för gymnasierna vilka redskap som krävs på provdagarna, utan att det leder till anskaffningar som är praktiskt besvärliga eller oskäligt dyra.

I detta skede av beredningen har man utgått från att examinanden i musik kan ta med sitt eget instrument till provet, medan redskap och material i övriga ämnen tillhandahålls av gymnasiet. I musik ansvarar examinanden till exempel för sitt instruments stämning och funktionssäkerhet, vilket gör det motiverat att instrumentet är bekant och i användning redan i god tid före arbetsprovstillfället. Dessutom är det typiskt för musik att arbetsprovet utförs just med det instrument som examinanden har förberett sig med och för sång gäller detta i vilket fall som helst. Liknande argument kan framföras även för bildkonst, där många examinander kan vilja använda egna redskap och material. Användningen av egna redskap och material kräver fortsatt beredning i samarbete med gymnasier och andra intressenter för att hitta en lösning som stöder studentexamens uppgift att mäta kompetens enligt gymnasiets läroplan på ett jämlikt sätt.

I detta skede har bedömningen inte stått i centrum för planeringen av arbetsprovet, utan beredningen har främst fokuserat på riktlinjerna för genomförandet av provdagarna. Bedömningsaspekten har dock beaktats i arbetsprovets beredning. I den fortsatta beredningen måste särskild uppmärksamhet ägnas åt bedömningen, så att de inspelade provprestationerna från arbetsprovet ska kunna bedömas på ett tillförlitligt sätt. Dessutom, om arbetsprovet utgör hälften av provets totala poäng, måste det vara tillräckligt differentierande.

Planeringen av bedömningen är en central del även vid utformningen av framtida uppgifter. Bedömningen ska grunda sig på den kompetens som motsvarar målen i läroplansgrunderna för gymnasieutbildning för unga för respektive ämne – inte till exempel på kriterier som gäller idrottshobbyer eller grundläggande konstundervisning.

En väl utformad uppgift skapar förutsättningar för att uppgifterna som helhet ska kunna särskilja examinandernas kompetens så att cirka 5 % av deltagarna nationellt uppnår det högsta vitsordet och övriga vitsord fördelas jämnt över poängskalan. För att poängsättningen ska vara enhetlig måste det vara möjligt att skapa tydliga och entydiga bedömningsanvisningar för bedömare, som även kan kommuniceras till examinanderna i samband med publiceringen av resultaten.

Efter provdagen publiceras preliminära beskrivningar på goda svar, som styr den preliminära bedömningen. Eftersom proven i studentexamen inte kan förhandstestas på ett sampel, är dessa beskrivningar i praktiken en uppskattning av hurudana provprestationer examinanderna sannolikt skapar svarar och hur sådana prestationer bör poängsättas. De slutliga beskrivningarna av goda svar utarbetas först när nämnden har tillgång till alla prestationer från provet. Då kan mer detaljerade kriterier skapas som beaktar olika svarsalternativ och som ligger till grund för den slutliga bedömningen.

Utmaningen är att innan ett stort antal verkliga provprestationer finns tillgängliga är det svårt att skapa detaljerade kriterier motsvarande de slutliga beskrivningarna av goda svar. Dessutom saknar konst- och färdighetsämnen den mångåriga erfarenhet av studentprov som skulle kunna grundas på. Planeringen av bedömningen kommer att kräva samarbete med intressenter och erfarenheter från piloteringen av arbetsprovet för att säkerställa att bedömningen blir både differentierande och enhetlig.

Examinanden anländer till förberedelserummet 30 minuter före arbetsprovet och kan använda tiden till exempel för att stämma sitt instrument, öppna rösten och annan förberedelse. I rummet finns en övervakare som ansvarar för ordningen. 

När tiden för examinandens arbetsprov börjar, går hen till inspelningsrummet. För förflyttning och identifikation skulle reserveras fem minuter. Därefter startar inspelningen, som pågår i 15 minuter, under vilken examinand ska utföra de givna uppgifterna. Examinanden kan utföra uppgifterna så många gånger hen vill och inspelningen avbryts inte under provtillfället. I inspelningsrummet finns en övervakare.

Examinandens val av instrument begränsas i princip inte, och examinanden kan använda olika instrument för olika uppgifter. Hen ska dock beakta att hen själv ansvarar för att transportera instrumentet eller instrumenten till inspelningsrummet och bort därifrån inom den korta tid som står till förfogande för förflyttning. Efter förflyttningstiden startar övervakaren inspelningen oberoende av om examinanden har hunnit komma in i inspelningsrummet, vilket innebär att en överskridning av förflyttningstiden minskar den tid som examinanden har till sitt förfogande för att utföra uppgifterna.

Efter att inspelningarna har avslutats väljer examinand de delar av sina prestationer som ska skickas för bedömning. Valet görs utanför provtillfället.

Om det finns fyra inspelningsrum, kan fem övervakare spela in prestationerna för cirka 60 examinander på ungefär fem timmar. Detta skulle innebära en betydande ökning av övervakningsbehovet jämfört med att ha övervakningsresurser motsvarande en halv provdag.

Om övervakningen av inspelningsrummen kan genomföras med videoövervakning så att en övervakare endast behöver vara på plats för att starta inspelningen, identifiera examinanden och övervaka förberedelserummet, skulle en övervakare räcka för två inspelningsrum. Då skulle det behövas endast två övervakare för samma antal examinander. Resursbehovet skulle därmed i stort motsvara nämndens nuvarande föreskrifter.

I gymnasier med färre examinander skulle behovet av videoövervakning vara mindre, och övervakningen kunde ordnas utan videoövervakning.

Examinanden anländer till förberedelserummet 30 minuter före provet och kan använda tiden till exempel för uppvärmning (förberedelserummet kunde i princip vara gemensamt med musik). I rummet finns en övervakare som ansvarar för ordningen.

När examinandens tur börjar, går hen till den övervakade provlokalen till arbetsprovspunkt 1. Provlokalen har totalt fyra arbetsprovspunkter, vars exakta storlek och krav Studentexamensnämnden skulle fastställa i sina föreskrifter. Gymnasiet kan placera arbetsprovspunkterna enligt lokalens förutsättningar, antingen som en rundgång där examinand går från station till station, eller i en rad i samma riktning.

De fyra arbetsprovspunkterna behöver inte vara identiska i storlek; till exempel kan station 1 och 4 vara större.

I denna lösning har examinanden möjlighet att se andra examinanders prestationer. Detta har dock inte ansetts problematiskt, eftersom det är typiskt för gymnastik att agera i en situation där någon annan följer prestationen. Det är också bra att notera att det i denna modell endast finns tre andra examinander i samma lokal samtidigt. Det osannolikt att observation av andras prestationer förbättrar det egna resultatet, utan det bästa resultatet uppnås genom att fokusera på den egna prestationen. I den fortsatta beredningen bör man dock utreda behovet av specialarrangemang för eventuella specialgrupper även ur detta perspektiv.

För förflyttning mellan arbetsprovspunkter reserveras två minuter, och inspelningen av varje stations prestation pågår i fyra minuter. Examinanden kan försöka prestera med uppgiften så många gånger hen hinner inom den angivna tiden. I provlokalen finns två övervakare samt vid behov videoövervakning. Med ett sådant arrangemang skulle tre övervakare kunna övervaka prestationerna för 54 examinander på cirka sex timmar. Resursbehovet skulle därmed i stort motsvara nämndens nuvarande föreskrifter.

Efter att inspelningarna har avslutats väljer examinanden de delar av sina prestationer som ska skickas för bedömning. Valet görs utanför provtillfället.

I beredningen av arbetsprovet i bildkonst har man övervägt en lösning där provet skulle skilja sig från musik- och gymnastikproven genom att det ordnas samtidigt för alla examinander i alla gymnasier. I så fall skulle uppgiften för arbetsprovet inte publiceras i förväg, vilket också skulle möjliggöra bedömning av idéutformning och planeringen av det arbete som utförs under provet. Arrangemanget skulle i princip motsvara det tidigare delprovet i hörförståelse i språk, som under pappersprovstiden genomfördes som ett separat tillfälle samtidigt i alla gymnasier före de egentliga provdagarna.

I detta arrangemang anländer examinanderna till den plats som gymnasiet har meddelat före arbetsprovets början, så att provet kan starta vid den fastställda tiden. Varje examinand har ett eget arbetsbord på samma sätt som vid skriftliga prov.

Under arbetsprovet arbetar examinanderna under övervakning i tre timmar. Provet kan ordnas antingen som ett gemensamt tillfälle eller alternativt som flera parallella tillfällen, till exempel i olika klassrum.

Examinanderna har möjlighet att röra sig i provlokalen för att hämta de redskap och material som behövs från ett separat materialbord. I lokalen ska det finnas en vattenpunkt för exempelvis rengöring av redskap. Vattenpunkten behöver inte vara fast installerad, utan kan ordnas till exempel med vattenbehållare.

Varje examinand har tillgång till en dator med en extern kamera. Examinanden dokumenterar sin provprestation enligt uppgiftsinstruktionerna genom att fotografera arbetsprocessen och slutresultatet.

Dimensioneringen av övervakare motsvarar praxis för skriftliga prov vid ett tre timmar långt provtillfälle. En övervakare ansvarar för att ordna toalettbesök. Lokalerna ska ha videoövervakning för att vid behov kunna verifiera eventuella försök till fusk, såsom att byta idéer och arbeten med varandra.