Så påverkas studentproven av de nya bedömningskriterierna för skrivprestationer i långa språk
Bedömningskriterierna för skrivprestationer i de långa språken i studentexamen förnyades till hösten 2023. Poängsättningen av skrivprestationer ändrades, och de verbala bedömningskriterierna uppdaterades. Målet med reformen var att göra bedömningen tydligare och enhetligare.
Målet var inte att göra bedömningen strängare eller mildare. Begreppet språkkunskap förblev oförändrat, det vill säga är huvudkriteriet i bedömningen fortfarande kommunikativitet, det vill säga förmågan att förmedla ett budskap. De långa språken är det andra inhemska språket, alltså svenska eller finska, samt de främmande språken engelska, spanska, franska, tyska och ryska.
Bakgrund till reformen
Skrivprestationer i långa språk bedömdes fram till våren 2023 med följande poängtal: 99, 97, 95, 92, 90, 88, 85, 82, 80, 78, 75, 72, 70, 68, 65, 62, 60, 58, 55, 52, 50, 48, 45, 42, 40, 35, 30, 25, 20, 15, 10, 5, 0. Antalet poängtal i skalan är 33. Det var ibland svårt att välja just det poängtal som motsvarade prestationens nivå bland de många olika poängtalen. Samma verbala kriterier syftade på fyra eller till och med fem olika poängtal (kategori 90, 92, 95, 97 och 99 poäng). Även lärarens preliminära bedömning ändrades ofta i någon riktning. Många upplevde att bedömningen och poängskalan var för detaljerade.
För att göra bedömningen tydligare och enhetligare beslöt man att minska antalet poängatal som kan användas. Den nya skalan har tio poängtal som kan användas: 99, 94, 84, 74, 64, 54, 44, 28, 14, 0. Denna skala antogs göra det lättare att välja ett poängtal som motsvarar examinandens kunskapsnivå och införandet av en bedömningsskala med färre steg antogs göra lärarnas och censorernas bedömningar enhetligare. Den nya skalan testades av en utvald grupp censorer och responsen var utan undantag positiv. En numerisk analys av provbedömningarna visade att den nya skalan gav en enhetligare poängsättning.
Under beredningen av reformen gjordes också ett försök där poängtalen för skrivprestationerna i långa språk vid några tidigare examenstillfällen konverterades för att motsvara poängen i den nya mer begränsade bedömningsskalan. Med hjälp av dessa poäng beräknades nya totala antalet poäng för provet för examinanderna i syfte att utreda i vilken utsträckning poänggränserna för vitsorden skulle ändras i förhållande till det tidigare utfallet i fråga om poänggränserna. Den nya skalan konstaterades inte orsaka problem när poänggränserna för vitsorden fastställdes. Proven i de långa språken är fortfarande tillräckligt särskiljande och den relativa bedömningen fungerade bra.
Vid sidan av den ändrade poängskalan uppdaterades också de verbala bedömningskriterierna med tydligare formuleringar, så att de bättre motsvarar de läroplansgrunder som används. I samband med detta fick bedömningstabellen också en särskild kolumn för strukturen anpassning efter texttypen.
Vid sidan av den ändrade poängskalan uppdaterades också de verbala bedömningskriterierna med tydligare formuleringar, så att de bättre motsvarar de läroplansgrunder som används. I samband med detta fick bedömningstabellen också en särskild kolumn för strukturen anpassning efter texttypen.
Poängen i lärarnas preliminära bedömningar förblev oförändrade oftare än tidigare
Effekterna av reformen utreddes först genom att man diskuterade hur censorernas arbete förlöpte hösten 2023. Censorernas respons på bedömningen med den nya poängskalan var positiv och de nya kriterierna verkade fungera bra. Efter att resultaten publicerats fick man också tillgång till statistiska uppgifter om bedömningen, som presenteras i tabell 1 och 2.
Tabell 1 visar hur mycket censorn har ändrat lärarens preliminära bedömning vid de granskade examenstillfällena. Alla de fyra långa språken granskas här tillsammans. I kolumnerna visas uppgifterna från fyra på varandra följande examenstillfällen (våren 2022–hösten 2023). För respektive examenstillfälle anges antalet examinander (examinander) och deras procentuella andel (%). Raderna beskriver skillnaderna mellan censorns bedömning och lärarens preliminära bedömning, indelade i sju klasser. Raderna lästa uppifrån och ner: censorn har sänkt poängtalet i lärarens preliminära bedömning med mer än 20 poäng, 11–20 poäng eller 1–10 poäng, den preliminära bedömningen förblev oförändrad, censorn har höjt poängtalet i lärarens preliminära bedömning med 1–10 poäng, 11–20 poäng eller mer än 20 poäng.
Tabell 1 Poängskillnader mellan lärarens preliminära och censorns slutgiltiga bedömning vid olika examenstillfällen.
Alla språk tillsammans per examenstillfälle | ||||||||
| Våren 2022 | Hösten 2022 | Våren 2023 | Hösten 2023 | ||||
Poängförändring | Examinander | % | Examinander | % | Examinander | % | Examinander | % |
Sensorn sänkte över 20 p. | 56 | 0,26 | 6 | 0,03 | 12 | 0,06 | 7 | 0,04 |
Sensorn sänkte 11–20 p. | 202 | 0,92 | 133 | 0,67 | 117 | 0,55 | 72 | 0,36 |
Sensorn sänkte 1–10 p. | 6 768 | 30,92 | 5 984 | 30,27 | 6 015 | 28,37 | 2 189 | 11,04 |
Den preliminära bedömningen ändrades inte | 10 233 | 46,75 | 9 221 | 46,65 | 9 917 | 46,77 | 15 108 | 76,18 |
Censorn höjde 1–10 p. | 4 508 | 20,59 | 4 285 | 21,68 | 4 983 | 23,50 | 2 304 | 11,62 |
Censorn höjde 11–20 p. | 68 | 0,31 | 78 | 0,39 | 109 | 0,51 | 108 | 0,54 |
Censorn höjde över 20 p. | 56 | 0,26 | 61 | 0,31 | 51 | 0,24 | 45 | 0,23 |
Tabell 1 visar att lärarens preliminära bedömning förblev oförändrad i omkring 76 % av fallen vid användningen av den nya skalan vid examenstillfället hösten 2023. Vid det föregående examenstillfället, där den gamla skalan med tätare steg användes, gav censorn och läraren samma antal poäng i omkring 47 % av fallen. Enhetligheten mellan lärarens och censorns bedömningar har i denna mening ökat.
En annan observation i tabell 1 är att censorerna hösten 2023, vid användningen av den nya skalan, i 11,04 % av fallen har sänkt antalet poäng med 1–10 poäng och i 11,62 % av fallen höjt med 1–10 poäng. Sänkningarna och höjningarna med mindre än elva poäng är alltså i ganska bra balans. Däremot har censorerna vid examenstillfällena våren 2022, hösten 2022 och våren 2023 klart oftare sänkt antalet poäng med 1–10 poäng (30,92 %, 30,27 %, 28,37 %) än de har höjt med 1–10 poäng (20,59 %, 21,68 %, 23,50 %).
De högsta poängtalen gavs oftare än tidigare
Tabell 2 visar i procentandelar i vilken utsträckning enskilda poängtal har getts i de långa språken våren 2022, hösten 2022, våren 2023 och hösten 2023. Alla de fyra långa språken granskas tillsammans i tabellen. På grund av jämförelseåret har poängtalen för skrivprestationerna vid examenstillfällena våren 2022, hösten 2022 och våren 2023 konverterats till poängtal enligt den nya bedömningsskalan.
Tabell 2. Procentandelar givna poängtal vid olika examenstillfällen.
Våren 2022 (konverterat) | Hösten 2022 (konverterat) | Våren 2023 (konverterat) | Hösten 2023 | ||
Alla språk | Enligt den nya skalan | % | % | % | % |
| 0 | 0,49 | 0,14 | 0,11 | 0,10 |
| 14 | 0,16 | 0,10 | 0,20 | 0,18 |
| 28 | 0,04 | 0,06 | 0,08 | 0,32 |
44 | 1,59 | 1,63 | 1,40 | 1,12 | |
54 | 5,18 | 4,71 | 5,08 | 3,89 | |
64 | 14,73 | 13,71 | 15,33 | 12,04 | |
| 74 | 29,42 | 28,24 | 29,13 | 27,67 |
84 | 34,38 | 36,20 | 34,71 | 33,46 | |
| 94 | 12,78 | 13,86 | 12,62 | 18,97 |
99 | 1,23 | 1,35 | 1,33 | 2,23 | |
Examinander | 21 832 | 19 708 | 21 138 | 19 852 |
Användning av den nya bedömningsskalan i bedömningen hösten 2023 verkar ha ökat användningen av poängtalen 99 och 94 jämfört med tidigare examenstillfällen. Hösten 2023 fick 2,23 % av prestationerna 99 poäng och 18,97 % av prestationerna fick 94 poäng. Vid användning av den gamla bedömningsskalan vid de tidigare granskade examenstillfällena fick 1,23–1,35 % fulla 99 poäng och 12,62–13,86 % av prestationerna fick 94 poäng. Vid användningen av den nya skalan gavs alltså de två högsta poängtalen oftare.
Slutsatser
Den nya bedömningsskalan har färre poängklasser och intervallerna mellan dem är större än i den gamla skalan. De verbala kriterierna för respektive poängklass motsvarar endast ett poängtal. Bedömningen enligt den nya skalan antas vara enklare och tydligare än bedömningen enligt den gamla skalan. Visserligen kan man behöva vänja sig vid den nya skalan och de nya formuleringarna av kriterierna.
I bedömningen hösten 2023 ändrade censorn poängtalet från lärarens preliminära bedömning i ungefär var fjärde bedömning, medan poängtalet ändrades oftare än för varannan prestation vid de tidigare granskade examenstillfällena. Bedömningen med den nya skalan verkar alltså i detta avseende vara enhetligare än med den gamla.
När man ser på sänkningar och höjningar på mindre än 11 poäng från lärarens preliminära bedömning, skedde dessa poängändringar lite oftare än för var tionde prestation vid användningen av den nya skalan. Dessa poängsänkningar och -höjningar var i ganska god balans. Vid bedömning med den gamla skalan med tätare steg hade sensorerna däremot klart oftare sänkt poängen än höjt dem. Poängsättningen med den nya skalan verkar i denna mening mer objektiv än poängsättningen med den gamla skalan.
Vid bedömningen med den nya skalan hade också de två högsta poängtalen (99 och 94) getts relativt sett oftare än vid tidigare examenstillfällen. Syftet med reformen var inte att göra bedömningen mildare, men hösten 2023 har bedömningen ändå i fråga om skalans övre del varit något mildare än tidigare.
Den nya bedömningsskalan har nu använts endast en gång. Det går inte att dra säkra slutsatser om hur reformen fungerar som helhet utifrån resultaten från ett enda examenstillfälle. För detta behöver man granska flera examenstillfällen framöver. I vilket fall som helst verkar reformen ha varit lyckad.