Studentexamensproven i konst- och färdighetsämnen fortsätter att utvecklas i den riktning som piloteringarna visat

Studentexamensproven i musik, gymnastik och bildkonst ordnas för första gången hösten 2029. I dessa ämnen föregås det skriftliga provet av ett arbetsprov, som är en övervakad provsituation som ska spelas in digitalt.

Studentexamensnämnden publicerade i januari 2026 preliminära överväganden om arbetsprovet och anvisningar för piloteringen av det. I samband med piloteringen samlades respons in från studerande, lärare, rektorer, utbildningsanordnare och andra intressentgrupper. Piloteringen stöddes av gymnasierna med nationellt utvecklingsuppdrag inom respektive ämne.

Piloteringen visade att det är möjligt att ordna arbetsprovet som en del av studentexamensproven i konst- och färdighetsämnen i olika gymnasiemiljöer. Samtidigt identifierades flera frågor som kräver fortsatt beredning, särskilt i fråga om inspelningslösningar, krav på utrustning och de praktiska arrangemangen kring arbetsproven.

Under hösten fortsätter Studentexamensnämndens beredningsarbete med specialarrangemang för arbetsprovet och det skriftliga provet. Målet är att de provspecifika föreskrifterna med exempeluppgifter ska skickas på remiss under vårterminen 2027.

Studentexamensnämnden vill tacka alla som deltagit i piloteringarna och lämnat respons!

Nedan presenteras några iakttagelser från piloteringarna.

Arbetsprovets ställning som en del av studentexamen

Utifrån den respons som erhölls i samband med piloteringen ansågs arbetsprovet vara en nödvändig del av studentexamensproven i konst- och färdighetsämnen. I lärarnas, utbildningsanordnarnas och de studerandes synpunkter framhävdes uppfattningen att den kompetens som är utmärkande för konst- och färdighetsämnen inte kan bedömas enbart genom ett skriftligt prov.

I flera responsvar önskades att arbetsprovet skulle utgöra ett separat bedömt delprov. Hur poängen ska fördelas mellan arbetsprovet och det skriftliga provet kan dock bedömas bättre först när provets övergripande struktur och innehållet i det skriftliga provet har preciserats.

Tidpunkten för provdagarna

Det förslag till tidpunkt för arbetsproven som presenterades i samband med piloteringen väckte diskussion, särskilt inom gymnastik. I flera gymnasier ansåg man att arbetsproven, om de ordnas nära tidpunkten för de gamlas dans, kan medföra utmaningar i användningen av lokaler eftersom samma idrottslokaler behövs för flera ändamål samtidigt.

I responsen lyftes behovet av att överväga en tidsmässig spridning av arbetsproven mellan olika ämnen. Enligt flera rektorer skulle en sådan lösning underlätta användningen av lokaler och organiseringen av övervakningen.

I det fortsatta beredningsarbetet bedöms också möjligheten att arbetsproven inte ordnas i alla ämnen under samma vecka.

Vid planeringen av tidpunkterna måste man beakta att tidtabellen påverkar förhandspubliceringen av uppgifterna samt den nationella diskussionen om eventuella förändringar i grundskolans sommarlov.

Publicering av uppgifter och förberedelsetid

Förberedelsetiden ansågs allmänt vara en motiverad del av arbetsprovet. Enligt lärarna ger förberedelsetiden de studerande möjlighet att visa sitt kunnande på ett mer mångsidigt sätt och stöder genomförandet av uppgifterna i enlighet med ämnets karaktär.

Samtidigt identifierades i responsen möjliga styrande effekter av förberedelsetiden. Många lärare bedömde att det vid deras gymnasium skulle ordnas undervisning som stöder förberedelserna mellan publiceringen av uppgifterna och provdagarna. Särskilt inom musik bedömdes den fyra veckor långa förberedelsetiden kunna leda till att olika former av coachning och förberedelsetjänster uppstår efter att uppgifterna publicerats.

Inspelning av provprestationer

Inspelningen av provprestationer väckte många frågor och är ett av de områden som kräver fortsatt beredning. Särskilt inom bildkonst måste kraven på reproduktion av verken möjliggöra en likvärdig bedömning och vara genomförbara i alla gymnasier. Även inom musik måste inspelningskvaliteten vara tillräcklig för att provprestationerna ska kunna bedömas på ett enhetligt sätt.

I responsen från samtliga ämnen lyftes behovet av en nationellt enhetlig inspelningslösning fram. Dessutom ansågs det viktigt att inspelningarna säkerhetskopieras automatiskt och att systemet erbjuder en motsvarande driftsäkerhet som det nuvarande Abitti-systemet. Systemet bör dessutom fungera enhetligt under olika förhållanden utan att särskild teknisk kompetens krävs av övervakare eller examinander.

Utrustning

I de publicerade preliminära riktlinjerna föreslogs att Studentexamensnämnden skulle ange vilken utrustning som behövs i proven ett år före provdagarna. Utifrån de diskussioner som förts bedömdes gymnasierna med denna tidsram kunna skaffa den nödvändiga utrustningen, som huvudsakligen skulle utgöras av mindre anskaffningar.

En central fråga i det fortsatta beredningsarbetet är hur omfattande utrustningsförteckningen ska vara. Den utrustning som nu presenterades var kopplad till de givna uppgifterna. Eftersom utrustningen måste anskaffas innan uppgifterna publiceras behöver utrustningsförteckningen omfatta ett tillräckligt brett urval av möjliga uppgiftstyper och arbetssätt. Utrustningsförteckningen skulle dock kunna uppdateras med ett års framförhållning, vilket skulle göra det möjligt att införa nya uppgiftsidéer som förutsätter särskild utrustning med viss fördröjning.

Bedömning av provprestationer

Bedömningen av arbetsproven gav upphov till mycket respons. I responsen betonades behovet av enhetliga och tydliga bedömningsgrunder. Bedömningens tillförlitlighet ansågs vara en central faktor för arbetsprovets trovärdighet och acceptans. Eftersom inga bedömningskriterier för exempeluppgifterna publiceradts i samband med piloteringen fokuserade en stor del av responsen på principerna för bedömningen snarare än på enskilda kriterier.

Utvecklingen av bedömningskriterierna kommer att utgöra en central del av den fortsatta beredningen av proven ända fram till att de tas i bruk.

Ämnesspecifika iakttagelser

Bildkonst

Praktiska arrangemang

Inom bildkonst ansågs de lokaler och den utrustning som behövs vara relativt lätta att ordna. Diskussionen kretsade dock kring en närmare precisering av materialen, dokumentationsutrustningen samt den tid som står till förfogande.

Under piloteringen stärktes uppfattningen att det är svårt att ordna provet i en bildkonstsal, eftersom salen sällan är planerad för individuellt arbete av samma typ som i studentexamen och väggarna samt andra ytor innehåller olika material och anvisningar som är arbetskrävande att täcka över för provdagen. I de piloteringar som genomfördes av gymnasier med nationellt utvecklingsuppdrag användes exempelvis med gott resultat vanliga lokaler för arbetsprovet.

Utrustning

I samband med piloteringen önskade lärarna framför allt preciseringar gällande färgpennor, fiberpennor, penslar och vattenfärger. Dessutom efterfrågades linjaler och våtservetter bland materialen. Användningen av rödlera som modelleringsmassa väckte särskilt diskussion på grund av rengörings- och arbetssäkerhetsrelaterade frågor, och i vissa gymnasier användes därför annan lera eller vax. Samtidigt uppskattades att lera ingick som ett av materialalternativen.

Inspelning och dokumentation

Under piloteringen väcktes frågan om varje examinand borde ha tillgång till en egen dokumentationsenhet. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att behovet av övervakningstid minskar och att det blir möjligt att kräva dokumentation av arbetsprocessen. Samtidigt skulle det innebära betydande investeringar för utbildningsanordnarna jämfört med separata dokumentationsstationer.

I diskussionerna konstaterades att utrustning för dokumentation måste vara särskilt lämpad för att fotografera bildkonstnärligt arbete. Vanliga webbkameror ansågs inte vara idealiska för detta ändamål på grund av begränsningar i bildkvalitet och färgåtergivning.

Gymnastik

Praktiska arrangemang

När det gäller arbetsprovet i gymnastik handlade de största frågorna om lokalernas storlek, utrustningens enhetlighet samt idrottssalarnas lämplighet för arbetsprovet. I responsen betonades behovet av att precisera mått och egenskaper för både utrustningen och prestationsmiljön.

Det uppskattades att det skulle ta ungefär en timme att bygga upp ett provarrangemang av den typ som föreslagits, och att det inte skulle kräva någon särskild sakkunskap. När det gäller uppställningen av inspelningsutrustningen efterlystes däremot mer detaljerade och enhetliga anvisningar.

Många gymnasier saknar lokaler som lämpar sig för att genomföra de föreslagna uppgifterna. Utifrån diskussioner med rektorer och lärare överväger många gymnasier samarbete kring arbetsprovet i gymnastik så att gymnasier inom samma område skulle ordna arbetsproven i gemensamma lokaler. Utgångspunkten har varit att provet ska kunna ordnas i en sal av samma storlek som en volleybollplan. För bollkastningsmomentet skulle en takhöjd på minst sju meter krävas, vilket motsvarar minimihöjden för en idrottssal enligt anvisningen RT 97-11146.

Under piloteringarna testades en lösning där förflyttningstiden mellan olika uppgiftsstationer minskades från två minuter till en minut. Utifrån responsen från studerande och lärare påverkade detta inte genomförandet av prestationerna. En sådan förändring skulle avsevärt minska behovet av övervakning. Det finns dock fortfarande öppna frågor kring förflyttningstiderna, bland annat hur snabbt byten mellan examinander kan genomföras i den inspelningslösning som utvecklas för provprestationerna.

Utrustning

Inom gymnastik ansågs det vara viktigt att utrustningen är tillräckligt enhetlig mellan olika gymnasier, eftersom exempelvis bollarnas egenskaper eller de underlag som används i balansuppgifter kan påverka prestationens svårighetsgrad.

I diskussionerna med rektorerna ansågs ett års förhandsinformation om den utrustning som behövs vara tillräckligt, och anskaffningen av utrustningen sågs inte som problematisk så länge det är klart vad som behöver anskaffas. Kraven på utrustningen måste vara konkurrensneutrala ur ett offentligupphandlingsperspektiv och ekonomiskt rimliga för gymnasierna.

Piloteringen visade att den centrala utmaningen i arbetet med att fastställa utrustningskrav är att hitta en balans mellan enhetliga prestationsförhållanden och ändamålsenliga anskaffningar.

Inspelning

Inom gymnastik identifierades kameravinklar, filmavstånd och skillnader mellan lokaler, bland annat när det gäller belysning, som centrala frågor vid inspelningen. I den fortsatta beredningen behövs enhetliga anvisningar för placeringen av kameror och för hur inspelningar ska startas och avslutas. En fungerande logistik kring inspelningen är en förutsättning för att kunna använda en modell med fyra samtidiga prestationsstationer i gymnastikprovet.

Musik

Praktiska arrangemang

Inom musik gällde frågorna kring arrangemangen tillgången till ändamålsenliga lokaler, organiseringen av förberedelselokaler samt tidsschemaläggningen av arbetsproven. Särskilt i stora gymnasier kan arbetsproven kräva flera samtidiga prestations- och förberedelselokaler. Det kan vara svårt för gymnasierna att ordna ljudisolerade eller annars lämpliga lokaler för detta ändamål.

Genomförandet av övervakningen väckte mycket diskussion. Särskilt lösningar som bygger på videoövervakning upplevdes på många håll som ett främmande arbetssätt. Samtidigt väcktes frågan om övervakarens roll i provsituationen. Det ansågs viktigt att övervakaren inte påverkar examinandens prestation genom sitt agerande. Övervakaren bör till exempel inte genom ansiktsuttryck eller på annat sätt signalera hur prestationen fortlöper.

Lumoke-nätverket, som samordnas av gymnasier med utvecklingsuppdrag, genomförde inom ramen för sin verksamhet en omfattande turné om arbetsprovet i musik runt om i landet. Det omfattande material som sammanställdes av nätverket samt inspelningar från Sibelius-lukio med många olika instrument och framträdanden har överlämnats till Studentexamensnämnden som underlag för det fortsatta beredningsarbetet.

Utrustning

I de preliminära planerna utgick man från att examinanden skulle kunna ta med sig sitt eget instrument till provet och att utbildningsanordnaren åtminstone skulle tillhandahålla den viktigaste instrument- och förstärkarutrustningen. I det fortsatta beredningsarbetet behöver det preciseras vilka instrument gymnasiet ska erbjuda och vilka krav som ska ställas på exempelvis trumset och klaviaturinstrument.

I responsen framfördes att bedömningens enhetlighet kunde stärkas genom att kräva att alla examinander genomför vissa moment med samma instrument. Detta skulle förutsätta att instrumentet finns tillgängligt vid alla provplatser. Dessutom föreslogs att exempelvis rytmkunnande skulle kunna bedömas genom en gemensam uppgift som genomförs antingen med kroppslig percussion eller genom att spela på en rytmplatta med trumpinnar.

Användningen av ackompanjatörer testades i flera piloteringar med positiva erfarenheter. Användningen av ackompanjatörer påverkar dock tidsschemaläggningen och de praktiska arrangemangen kring provsituationen. Ackompanjatörer ökar behovet av bytestid, och i föreskrifterna behöver det definieras noggrannare hur mycket tid som reserveras för den som lämnar lokalen respektive för den som kommer in, så att de inte påverkar varandra.

Användningen av bakgrundsinspelningar väckte i sin tur frågor både om det tekniska genomförandet och om likvärdigheten. I den andra exempeluppgiften var tanken att en examinand som inte har möjlighet att skaffa en ackompanjatör skulle kunna ta med sig en egen bakgrundsinspelning till provet. I praktiken kan detta dock vara logistiskt svårt att ordna.

Inspelning

När det gäller inspelningen av provprestationer finns det fortfarande mycket att utreda. Målet är inte att producera en ljudupptagning av publicerbar kvalitet utan en inspelning som är tillräckligt högklassig för bedömningen. En utmaning inom musik är att hitta en lösning bestående av mikrofoner och inspelningsprogramvara som fungerar tillförlitligt för olika instrument och ensembler utan att kräva särskild teknisk kompetens.