Studentexamensnämnden strävar efter likvärdighet i bedömningen och kommunikationen

Den preliminära bedömningen av proven görs i gymnasiet. Som stöd för bedömningen finns nämndens preliminära beskrivningar av goda svar. Den preliminära bedömningen är en viktig del av bedömningens kvalitet. 

Den slutliga bedömningen görs av ämnets censorer enligt de riktlinjer som beslutas vid censormötet. Censormötet har tillgång till ett brett urval av olika svar och respons på uppgifterna. Vid beslut om poängsättning beaktas vad man vill mäta med varje uppgift och hur examinandernas kunnande framträder. Preciserande riktlinjer om typiska förtjänster och fel främjar enhetligheten i bedömningen. Nämnden har beslutanderätt om vad som ger och vad som förlorar poäng. 

Under censoreringen görs mycket arbete för att enhetliggöra bedömningen så att examinanderna bedöms enhetligt. Censorerna har tillgång till exempel på svar som används för att ankra bedömningsnivån. Vid oklara fall används en andra bedömare. Bedömningsnivån säkerställs till exempel genom andracensorskedja och stickprovskontroller. 

Varje censor är skyldig att jämföra sin egen bedömning med den preliminära bedömningen. Den preliminära bedömningen binder dock inte nämndens bedömare vid poängsättningen – den slutliga bedömningen görs alltid enligt de riktlinjer som censormötet beslutat om. Om poängskillnaden i bedömningen är stor, bedöms uppgiften vanligen också av en andra censor. Om gymnasiets preliminära bedömning avviker avsevärt från den slutliga bedömningen för flera examinander, säkerställer censorn sin egen bedömningsnivå med hjälp av en annan censor. 

Examinandernas slutliga poäng kan vara högre eller lägre än de poäng som gavs vid den preliminära bedömningen. Ändringar i bedömningslinjerna som görs vid censormötet är en betydande orsak till skillnaderna. Strikta bedömningslinjer i enskilda uppgifter kan underlätta en enhetlig bedömning och balansera helheten. Den lärare som gjort den preliminära bedömningen kan också ha tolkat bedömningskriterierna annorlunda än nämndens censor, vilket syns som skillnader i poängsättningen. 

Nämnden publicerar bedömningslinjerna på webbplatsen i de slutliga beskrivningarna av goda svar. 

”Jag förstår väl att lärare och examinander kan uppleva stora skillnader mellan preliminära och slutliga poäng som orättvisa. Nämnden strävar efter en enhetlig bedömning för alla examinander. Vi försöker förtydliga kommunikationen om bedömningslinjerna i proven i olika ämnen”, säger Studentexamensnämndens generalsekreterare Tiina Tähkä. 

Omprövning är ett viktigt rättsskyddsmedel för examinanden 

Examinandens rättsskydd har förbättrats avsevärt sedan den nya lagen om studentexamen trädde i kraft hösten 2019. Genom reformen kan examinand nu se sin egen provprestation i Min Studieinfo-tjänsten. Även läraren ser de provprestationer hen har bedömt och kan jämföra sin bedömning med de slutliga beskrivningarna av goda svar. Informationen om bedömningens grundval består av de poäng examinandens prestation har fått, nämndens publicerade slutliga beskrivningar av goda svar samt de bestämmelser om bedömning som anges i nämndens föreskrifter och anvisningar. Tidigare kunde examinanderna inte granska sina svar efter provet och slutliga bedömningslinjer publicerades inte. Det fanns endast allmänna kriterier eller preliminära beskrivningar av goda svar tillgängliga 

Om examinanden anser att det har skett ett fel i den slutliga bedömningen, kan hen begära omprövning. Begäran behandlas av två bedömare som inte tidigare har bedömt den aktuella prestationen. Om ett fel konstateras, korrigeras bedömningen. Beslutet om begäran om omprövning kan inte överklagas. Begäran behandlas skyndsamt i enlighet med förvaltningslagen. Grundlagsutskottet har ansett att detta förfarande är ändamålsenligt. 

Behandlingen av en begäran om omprövning innebär enligt lag inte en ny bedömning av provprestationen. Vid behandlingen kontrollerar censorerna om det skett ett fel i bedömningen som examinandens begäran motiverar och preciserar. Begäran och examinandens prestation granskas endast enligt examinandens precisering och motivering. 

Myndigheten har också möjlighet till självrättelse om den upptäcker ett fel i sin verksamhet. Detta gäller även bedömningen av studentprov. Självrättelse gynnar även de examinander som inte själva har begärt omprövning. Självrättelser görs årligen. Senast har nämnden rättat sin egen bedömning i vårens examen 2025. 

”Censorering är mänskligt arbete, och ibland sker det fel. Felen är mycket beklagliga, men oftast kan de rättas”, säger Tiina Tähkä. 

Nämnden erbjuder information jämlikt till examinander och lärare

Nämnden erbjuder information om studentexamen både på finska och på svenska. Via nämndens webbplats har alla examinander och lärare jämlika möjligheter att få information. Dessutom informerar nämnden om frågor som gäller examen per e-post och ger rådgivning om genomförandet av examen även per telefon.

I studentexamen deltar årligen cirka 50 000 examinander, som tillsammans avlägger ungefär 200 000 provprestationer och lämnar in över 2 000 begäranden om rättelse. Antalet scnsor­er som bedömer proven är omkring 400. Alla examinander ska ha en jämlik möjlighet att få respons på sin prestation. Möjligheterna att ge detaljerad respons är mycket begränsade.

En del lärare skulle vilja diskutera bedömningens detaljer med censorn. Det är inte möjligt, eftersom lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskriver att censorernas identitet ska hållas hemlig i ett års tid. Grunden för sekretessen är att trygga censorernas arbetsro. En sådan praxis skulle också strida mot examinandens rättigheter som part i ärendet.

”I examinandens ärenden är parten examinand­en eller, när det gäller en minderårig examinand, examinandens vårdnadshavare. Det är ingen hållbar tanke att läraren och censorn skulle diskutera bedömningen av examinandens provprestation över examinandens huvud, såsom man gjorde under tiden med pappersprov”, konstaterar Tiina Tähkä.

Lagändring för att förtydliga tolkningen av avsteg i motiveringsskyldigheten 

Studentexamensnämnden ger inte detaljerade motiveringar för behandlingen av en begäran om omprövning. Begäran har behandlats av två bedömare som inte tidigare har bedömt den aktuella provprestationen. Detta är den centrala motiveringen för behandlingen och den anges också i delgivningen av beslutet. Dessutom anges i delgivningen de grunder som provets bedömning – och därmed även behandlingen av begäran – har baserats på. 

Studentexamensnämndens verksamhetssätt grundar sig på nämndens tolkning av förvaltningslagen, lagen om studentexamen och de synpunkter som tidigare framkommit i grundlagsutskottets utlåtanden. Även examinandernas likvärdighet skulle äventyras om en enskild examinand mot betalning fick mer omfattande rådgivning om provprestationen och tillämpningen av bedömningskriterierna än andra examinander. 

Riksdagens biträdande justitieombudsman har behandlat frågan i sitt beslut [EOAK/2193/2023]. 

Enligt det utlåtande som undervisnings- och kulturministeriet gav till biträdande justitieombudsmannen anses examinandens rättigheter bäst tryggas i nämndens omprövningsförfarande, där minst två bedömare som är oberoende av den tidigare bedömningen beaktar eventuella fel och brister i bedömningen inom en skyndsam tidsram. Ministeriet anser att examinandens rättsskydd i sig är tillgodosett med hänsyn till de synpunkter som grundlagsutskottet tidigare framfört, examinandens lagstadgade rätt att få sin bedömning prövad, förfarandet med minst två bedömare vid granskning av begäran, antalet omprövningar som nämnden behandlar, kravet på skyndsamhet i besluten, nämndens tydliga anvisningar för upprättande av begäran samt examinandens möjlighet att göra om både underkända och godkända prov. 

Biträdande justitieombudsmannen uppmanade i sitt beslut undervisnings- och kulturministeriet att överväga att ”[---] i lagstiftningen om studentexamen föreskriva om omprövningsförfarandet och en eventuellt avsteg eller flexibilitet i motiveringsskyldigheten på ett sätt som beaktar både rättsskyddsaspekterna och ärendets särdrag samt beslutsfattandets karaktär [---]” (översättning av Studentexamensnämnden). Lagändringen bereds vid undervisnings- och kulturministeriet och avses bli godkänd av riksdagen under innevarande regeringsperiod. 

”Lagändringen klargör förhoppningsvis tolkningen av avsteg i motiveringsskyldigheten vid skyndsam behandling av begäran om omprövning. Fram till dess följer vi vår nuvarande tolkning av lagen”, säger Tiina Tähkä. 

Ge respons! 

Nämnden tar gärna emot respons om bedömningen och sin verksamhet. Respons kan ges till exempel per e-post till adressen lautakunta@ylioppilastutkinto.fi eller via responsblanketten i samband med proven. Nämnden utvecklar studentexamen i samarbete med intressentgrupper. I uppföljningsgruppen för utvecklingen av studentexamen finns representanter för bland annat gymnasiestuderande, lärare, rektorer, utbildningsanordnare och högskolor.