Ändringar i modersmålsprovet från och med hösten 2026

Proven i läskompetens och skrivkompetens i modersmål har anordnats i sin nuvarande form sedan hösten 2018. Utifrån erfarenheterna från dessa sju år och den respons som givits finns det behov av mindre justeringar i proven och bedömningen. Nämnden har förberett förändringarna i ett och ett halvt år. Preliminära planer har också presenterats för intressentgrupper och vid utbildningstillfällen. 

Teckenbegränsning uppmuntrar till genomtänkta texter 

Från och med hösten 2026 införs en teckenbegränsning för svaren i provet i modersmål och litteratur i studentexamen. En motsvarande begränsning används redan i språkproven och i flera realämnesprov. Syftet är att minska mängden mycket långa och ofokuserade svar i både läskompetens- och skrivkompetensprovet. Övergången till ett maximalt antal tecken tydliggör förväntningarna på svarens längd och uppmuntrar examinanderna att producera mer genomtänkta och ofta också kvalitativt bättre texter. 

Svarslängderna i proven modersmål på finska och svenska förblir oförändrade. Teckenantalet i skrivkompetensprovet i samiska ändras så att antalet är samma som i skrivkompetensproven i finska och svenska. Provplattformen varnar examinanden när svaret överskrider det maximala antalet tecken. En överskridning leder till poängavdrag enligt de provspecifika föreskrifterna. Ändringen påverkar i regel inte lärarnas preliminära bedömning med undantag för situationer där nästan alla gymnasiets examinander tidigare har lämnat in mycket långa svar. 

Uppgifterna i läskompetensprovet delas inte in i deluppgifter 

Från och med hösten 2026 innehåller läskompetensprovet endast endelade uppgifter. Enligt nämndens uppfattning fungerar odelade uppgifter bättre och differentierar examinander tydligare än tvådelade uppgifter. I odelade uppgifter har examinanden bättre möjligheter att visa kritisk och kulturell läskompetens. De är också mer ändamålsenliga för lärarnas och censorernas bedömningsarbete. Andelen svar som överskrider den rekommenderade längden har varit betydande i tvådelade uppgifter. 

I dag koncentreras poängfördelningen i modersmålsprovet (sammanlagt 120 poäng) till vissa totalpoängtal som är delbara med fem. Jämfört med andra prov är poängfördelningen glesare, vilket har försämrat provets differentieringsförmåga och den statistiska fastställningen av vitsordsgränserna. En examinand vars prestation i provet är försämrad av något skäl eller som upplevt en störning under provtillfället har inte nödvändigtvis haft möjlighet att stöda sig på kompenserande poäng på samma sätt som i andra ämnen. När läskompetensprovet övergår till odelade uppgifter är det nödvändigt att ändra poängsättningen för uppgifterna så att totalpoängen inte koncentreras till femtal. 

Från och med hösten 2026 ger svaret i den ena delen av läskompetensprovet 36 poäng och svaret i den andra delen 24 poäng. Vid vissa provtillfällen ger uppgifterna om sak- och medietexter 36 poäng och uppgifterna om skönlitterära och andra fiktiva texter 24 poäng. Vid andra provtillfällen är förhållandet det motsatta. Examinanden ska, liksom tidigare, svara på en uppgift i den första delen och en i den andra delen, och den totala poängsumman är 60 poäng. Utgångspunkten är att 36-poängsuppgifterna är något mer krävande än 24-poängsuppgifterna. 

Gymnasieundervisningen följer grunderna för gymnasiets läroplan, och även studentexamensproven utformas enligt dessa. I målen i läroplansgrunderna finns ingen särskild tyngdpunkt mellan skönlitterära texter och saktexter. I fortsättningen varierar tyngdpunkterna och poängmängderna i studentexamensproven. Examinanden följer alltid den aktuella uppgiftsformuleringen och strävar efter att visa sin kompetens på bästa möjliga sätt. Den statistiska fastställningen av poänggränserna stöder jämförbarheten mellan vitsorden i studentexamen vid olika examentillfällen. 

Bedömningskriterierna har förtydligats – kravnivån förblir densamma 

Från och med hösten 2026 används uppdaterade och förtydligade bedömningskriterier i bedömningen av svaren i läskompetens- och skrivkompetensproven. De nuvarande kriterierna har i huvudsak fungerat väl. Nu har presentationen av kriterierna förtydligats och vissa preciseringar gjorts. Målet är att stödja ett enhetligt och tillförlitligt bedömningsarbete utfört av både lärare och censorer. Bedömningens grundprinciper och den sjugradiga skalan förblir oförändrade. Kravnivån ändras inte. 

Modersmålsproven bedöms kriteriebaserat som tidigare. Examinanden kan utforma sitt svar på många olika sätt, och poäng ges för kunnande som framkommer i svaret enligt de kriterietabeller som beskrivs i bestämmelserna. Även svaren i läskompetensprovet bedöms med hjälp av en kriterietabell. För att underlätta bedömningen av innehållsaspekterna har så kallade beskrivningar av goda svar utarbetats. Dessa beskriver exempel på möjliga observationer som kan göras i uppgiften. Svaret kan byggas upp med olika innehållselement, och examinanden förväntas inte göra alla observationer, tolkningar eller slutsatser som nämns i beskrivningen. 

Bedömningsområdena i skrivkompetensprovet är perspektiv och textens egen röst, användning av material, textens struktur samt språk och uttryck. Kriteriet helhetsbild av skrivkompetensen beskriver sammanfattande prestationen på varje poängnivå och ger en överblick av den. De kriterier som betonas i skrivkompetensprovet är textens struktur samt språk och uttryck. Aspekter som gäller användningen av material har samlats till ett bedömningsområde. Betydelsen av textens egen röst betonas tydligare än tidigare genom att den lyfts fram i rubriken för bedömningsområdet. 

Bedömningsområdena i läskompetensprovet är innehåll, analys, slutsatser och tolkning samt helhetsbild av läskompetensen. Typiska styrkor i svaren har lyfts fram tydligare. I läskompetensprovet betonas bedömningsområdet slutsatser och tolkning. För att underlätta bedömningen av kriteriet innehåll har beskrivningar av goda svar utarbetats. Kriteriet helhetsbild av läskompetensen beskriver sammanfattande nivån på läskompetensen för varje poängnivå. 

Studentexamensnämnden publicerar under de kommande dagarna de uppdaterade föreskrifterna och anvisningarna för proven i modersmål och litteratur som tas i bruk hösten 2026. Våren 2026 följs de tidigare publicerade föreskrifterna.