Exempeluppgifter i läskompetens i det förnyade provet i svenska som andraspråk och litteratur

Provet i svenska som andraspråk och litteratur kommer att ha en ny struktur från och med studentexamen våren 2027. Här presenteras exempel på tänkbara uppgiftstyper som kan förekomma i läskompetensdelen i det förnyade provet. Exempeluppgifterna utgår från sju olika delområden av läskompetens. I den separata bilagan kan du läsa korta beskrivningar av delområdena.

Texterna som används som material i läsförståelsedelen av läskompetensprovet kan vara både faktatexter och skönlitterära texter. I hörförståelsedelen av läskompetensprovet används ljud- och videoklipp som material. 

Enligt föreskrifterna för det förnyade provet kan ”uppgiftshelheten för läskompetens bestå av olika uppgiftstyper såsom uppgifter som fokuserar på betydelsen av ord, begrepp eller andra uttryck, olika typer av flervalsuppgifter, kombinationsuppgifter, uppgifter där ett påstående bevisas vara sant eller falskt och som motiveras med hjälp av materialet samt öppna frågor.”  

Poängsättningen av läskompetensuppgifterna förändras i det nya S2-provet, så att olika uppgifter ger olika antal poäng beroende på hur krävande uppgifterna är. En del av uppgifterna bedöms med kriterier. Det maximala poängtalet för uppgifterna är 10, 5 eller 3 poäng. Provet kan också innehålla flervalsuppgifter som bedöms automatiskt. Det maximala poängtalet för hela läsförståelsedelen kan variera mellan 40–50 poäng. I praktiken innebär detta att uppgifterna i ett enskilt prov är av olika typer och med olika maxpoäng, så att helheten uppnår maximalt 40–50 poäng. Maxpoängen för hela provet i läskompetens och hörförståelse är 80 poäng. Ett enskilt prov kommer inte att innehålla uppgifter som representerar alla aspekterna av läskompetens som beskrivs här.     

De exempeluppgifter som presenteras här mäter olika aspekter av läskompetens. Aspekterna är följande:    

  • Förståelseinriktad läsning
  • Resonerande läsning
  • Analytisk läsning
  • Kritisk läsning
  • Kulturell läsning
  • Tillämpande läsning
  • Utvärderande läsning 

Aspekterna ska inte förstås som separata och strikta kategorier eftersom de kan höra ihop med varandra på många olika sätt. Exempelvis krävs förståelseinriktad läsning för alla olika aspekter av läskompetens. Analytisk läsning kan också förutsätta resonerande slutsatser. Exempeluppgifterna har ändå konstruerats så att de betonar någon specifik aspekt av läskompetens. 

Syftet med exempeluppgifterna är att synliggöra hur olika aspekter av läsförmåga kan beaktas i provhelheten för läskompetens. De är ett sätt att konkretisera målen i läroplanen och föreskrifterna och kriterierna för bedömningen av läskompetens. Tanken med grupperingen av uppgifterna är att stöda både lärarna och studerandena inför provet. Förhoppningsvis gör exemplen det lättare att förstå hur olika aspekter av läskompetens kan påvisas.

Det är viktigt att observera att dessa uppgifter är exempel på uppgiftstyper som kan förekomma i läsförståelsedelen i studentprovet i svenska som andraspråk och litteratur. Två andra saker är också viktiga att komma ihåg. För det första kommer inte alla aspekter av läskompetens att ingå i ett och samma prov. Urvalet av uppgifter i läsförståelsedelen påverkas av textgenrerna, innehållet och svårighetsgraden i materialtexterna. De texter som ingår i materialet påverkar alltid vilka aspekter av läskompetens det är meningsfullt att mäta och på vilket sätt. För det andra är exempeluppgifterna uttryckligen exempel – de representerar inte alla möjliga uppgiftstyper eller uppgifter som kan förekomma i studentprovet. Uppgiftstyperna och uppgifterna kan variera, bland annat beroende på vilket material som används. Dessutom utvecklas förståelsen för vilka uppgifter som bäst lyfter fram studerandenas färdigheter med tiden. Därför är det också viktigt att kontinuerligt utveckla olika sorters uppgiftstyper och uppgifter så att de bättre motsvarar behoven och önskemålen hos alla parter – studerande, lärare och censorer. 

Materialet för dessa exempeluppgifter består av texterna i läskompetensuppgifterna och skrivuppgift 6.4 våren 2025. De svenskspråkiga exempeluppgifterna är gjorda så att de ska motsvara det finskspråkiga provets exempeluppgifter så väl som möjligt. De tre svenskspråkiga materialen är tyvärr inte helt optimala för alla de olika aspekterna av läskompetens. Det gäller speciellt de uppgifter som fokuserar på argumentation och skönlitterära aspekter. Utifrån texter som tydligare vore ställningstagande och skönlitterära skulle man kunna konstruera lämpligare uppgifter. Vi hoppas att uppgifterna framför allt fungerar som exempel och att de ger idéer med tanke på det förnyade provet i svenska som andraspråk och litteratur.

Responsenkät om exempeluppgifter

Du kan ge respons på exempeluppgifterna med ett frågeformulär senast 31.10. Responsen utnyttjas vid uppdragsberedningen.

Material för exempeluppgifter

Som material för exempeluppgifter används texterna och novellen till uppsatsen 6.3 i provet i läskompetens i svenska som andraspråk och litteratur våren 2025. Provet och materialet finns tillgängliga för lärare via Studentexamensnämndens tjänst Examina och på Svenska Yle's webbplats Abimix.

Material 1. Artikel: Michaela Lundell, ”Jag njuter helst av naturen genom bilfönstret” 

Material 2. Artikel: Antti Koistinen, Antti Lehtinen, Eve Nieminen, Enkät: Nästan 90 procent av finländarna anser att naturen är viktig för dem – det finns ett brett spektrum av relationer till naturen, alla olika 

Material 3. Utdrag ur memoarbok: Karen Blixen, Den afrikanska farmen

Exempeluppgifter 

I Förståelseinriktad läsning  

Uppgifterna som fokuserar på förståelseinriktad läsning är fördelade i fem kategorier: A. Förståelse av helheter, B. Förståelse av textens centrala tanke och innehåll, C. Att kunna urskilja relevant information, D. Att förstå samband och E. Att förstå detaljer.  

Teckenantalet i de öppna uppgifterna är 200–450 tecken (utan mellanslag och radbyten). 

A. Förståelse av helheter 

  1. Vad utmärker människans förhållande till naturen, enligt Katarina Salzman (Material 1)? (10 p.)
  2. Vad berättar Sitras enkätundersökning (Material 2) om finländarnas nuvarande förhållande till naturen? Beskriv tre saker. (10 p.)
  3. Välj det svarsalternativ som motsvarar Sitras enkätundersökning (Material 2). (3 p.)
    1. Ungefär en tredjedel av finländarna har negativa erfarenheter av naturen.
    2. Jordbrukssamhällets utveckling har stärkt finländarnas förhållande till naturen.
    3. Kunskap om människors erfarenheter av naturen är viktig med tanke på framtiden.

B. Förståelse av textens centrala tanke och innehåll 

  1. Sammanfatta den viktigaste tanken i boken Naturen för mig (ungefär 2–3 meningar). Motivera ditt svar: Vad fick dig att dra en sådan slutsats? (10 p.)
  2. Vilken av följande meningar motsvarar bäst huvudtanken i boken Naturen för mig? (2 p.)
    1. Naturen är en plats vi bör besöka ibland för att få en paus från vardagen.
    2. Människans relation till naturen är avgörande för vårt välmående och vi måste bli mer medvetna om dess betydelse för våra liv.
    3. Det är viktigt att förstå naturen för att kunna använda den på bästa sätt i vårt dagliga liv.
  3. Skriv meningen som du valde i uppgift 2 och motivera ditt val. (3 p.)
  4. Under en lektion i svenska som andraspråk och litteratur arbetar ni med en skrivuppgift med temat natur. Var och en ska skriva en sammanfattning av en artikel på högst 450 tecken på en gemensam lärplattform. Du har läst Michaela Lundells artikel (Material 1). Skriv en sammanfattning av artikeln för dina studiekamrater. Använd sakligt språk. (10 p.)

C. Att kunna urskilja relevant information

  1. Välj två av följande teman som enligt dig beskriver det centrala innehållet i Michaela Lundells artikel (Material 1): Naturens betydelse, hälsa, medveten närvaro, klimatförändringen, hållbarhet. Ange vilka teman du valt och motivera dina val. (5 p.)
  2. Välj ett av följande teman som enligt dig beskriver det centrala innehållet i Michaela Lundells artikel (Material 1): Naturens betydelse, hälsa, medveten närvaro, klimatförändringen, hållbarhet. Ange temat och motivera ditt val. (3 p.)  

D. Att förstå samband

  1. Förklara hur följande teman relaterar till svenskarnas förhållande till naturen enligt Michaela Lundells artikel (Material 1). Ge ett svar för varje begrepp. Skriv och förklara begreppen under varandra i samma svarsfält. (10 p.)
    1. Natur
    2. Distans
    3. Hållbarhet
    4. Kultur
    5. Språk 

E. Att förstå detaljer 

  1. Beskriv ett vanligt och ett ovanligt förhållningssätt till naturen, enligt Sitras enkätundersökning (Material 2)? (5 p.)
  2. Hur använder folk begreppet ”natur” enligt forskaren Katarina Salzman, och varför är det problematiskt? (10 p.)

II Resonerande läsning  

Uppgifterna som fokuserar på resonerande läsning är fördelade i två kategorier: A. Att förstå textens delar i en kontext och B. Att dra slutsatser utifrån det lästa.

A. Att förstå textens delar i en kontext

  1. Vad har de två artiklarna (Material 1 och 2) gemensamt och vad skiljer dem åt när det gäller innehållet? Nämn ett gemensamt och ett åtskiljande drag. Motivera. (5 p.)
  2. Vad har de två artiklarna (Material 1 och 2) gemensamt och vad skiljer dem åt när det gäller innehållet? Nämn två gemensamma och två åtskiljande drag. Motivera. (10 p.) 

B. Att dra slutsatser utifrån det lästa

  1. Läs Michaela Lundells artikel (Material 1). Är följande påståenden korrekta eller felaktiga? Skriv bokstäverna för varje påstående i svarsfältet, svara om påståen det är korrekt eller felaktigt och motivera dina svar. (10 p.)
    1. Människans relation till naturen formas både av vardagliga erfarenheter och av kulturella och historiska sammanhang.
    2. Boken hävdar att människor i dagens samhälle inte längre har något behov av kontakt med naturen.
    3. I boken beskrivs naturen inte bara som en fysisk plats, utan också som en del av människans identitet och känsloliv.
    4. Flera bidrag i boken visar hur naturen påverkar människors världsbild, traditioner och livsval.
    5. Beslutsfattarna borde agera snabbare än i nuläget.
  2. Kan finländarnas värderingar och attityder kring naturen bromsa förlusten av biologisk mångfald, enligt Sitras undersökning? Motivera ditt svar. (5 p. Uppgiften bedöms med kriterierna i provföreskrifterna.) 

III Analytisk läsning  

Uppgifterna som fokuserar på analytisk läsning är fördelade i tre kategorier: A. Analys av text med hjälp av genrerelaterade begrepp, B. Att förstå sig på skönlitterära drag i en text och C. Att förstå hur förhållandet mellan texten och läsaren är uppbyggt. 

A. Analys av text med hjälp av genrerelaterade begrepp 

  1. Vilken typ av argument används i Michaela Lundells artikel (Material 1)? Välj tre argument från listan nedan och förklara hur de används i texten. (10 p. Uppgiften bedöms med kriterierna i provföreskrifterna.)
    1. Auktoritet
    2. Forskning
    3. Fördel eller nackdel
    4. Värderingar
    5. Nyhetsvärde
    6. Att fenomenet är vanligt
    7. Hänvisning till liknande fenomen
    8. Hänvisning till historia eller sedvänjor
    9. Hänvisning till egna erfarenheter eller känslor
  2. Identifiera tre retoriska stilmedel som förekommer i de två artiklarna (Material 1 och 2). Skriv de tre retoriska stilmedlen i ditt svar och förklara vilka funktioner de har i texten. (10 p. Uppgiften bedöms med kriterierna i provföreskrifterna.)
    1. Tillspetsning eller överdrift
    2. Retorisk fråga (fråga utan förväntan på svar)
    3. Superlativ
    4. Omtal, läsaren tilltalas i "du"-form
    5. Ordval som vädjar till känslor
    6. Bildspråk
    7. Jämförelser, kontraster, motsatser

B. Att förstå sig på skönlitterära drag i en text

  1. Välj ett korrekt påstående om Karen Blixens memoarbok (Material 3) och motivera och exemplifiera ditt val. (5 p.)
    1. Memoarbokens berättare är Karen Blixen.
    2. Läsaren får inte veta berättarens namn.
    3. Memoarboken har en tredjepersonsberättare.
  2. Karaktärisera hur miljön beskrivs i Karen Blixens memoarbok (Material 3). (10 p.)
  3. Hur använder berättaren olika sinnen i utdraget ur Karen Blixens memoarbok (Material 3)? (10 p.)
  4. Beskrivs miljön positivt eller negativt i Karen Blixens memoarbok? Motivera och ge tre exempel. (5 p.)
  5. Beskriv berättarens roll i utdraget ur Karen Blixens memoarbok (Material 3) (5 p.) 

C. Att förstå hur förhållandet mellan texten och läsaren är uppbyggt  

  1. Beskriv hur artikeln om Sitras enkätundersökning (Material 2) försöker etablera ett förhållande till läsaren. (5 p.)
  2. Förklara och exemplifiera hur artikeln om Sitras enkätundersökning (Material 2) försöker etablera ett förhållande till läsaren. (10 p.) 

IV Kritisk läsning  

Uppgifterna som fokuserar på kritisk läsning är fördelade i sju kategorier: A. Att gå i dialog med texten, B. Att påverka läsaren, C. Publiceringskontextens betydelse, D. Att bedöma texters tillförlitlighet, E. Enstämmighet och flerstämmighet i texter, F. De enskilda ordens betydelser och funktioner i texten och G. Aspekter som inte tas upp i texten.

A. Att gå i dialog med texten 

  1. Välj tre av inledningarna på meningarna nedan och skriv en fortsättning på dem. Meningarna gäller material 1. Skriv hela meningar i ditt svar, så att du kopplar ihop inledningen med din fortsättning. (3 p.)
    1. Katarina Salzman motiverar bra varför...
    2. Jag tycker att hon borde motivera lite bättre…
    3. Det är sant att...
    4. Jag är av annan åsikt…
    5. Jag skulle vilja veta mer om...
    6. Enligt min erfarenhet är Katarina Salzmans påstående...
    7. Fastän...
    8. Problematiskt i texten är...
    9. Värdefullt i texten är… 

B. Att påverka läsaren 

  1. Presenteras informationen på ett neutralt sätt för läsaren eller försöker Michaela Lundell påverka läsaren i sin artikel (Material 1)? Motivera. (5 p.)
  2. Presenteras fakta neutralt eller försöker man påverka läsarens åsikter i de två artiklarna (Material 1 och 2)? Motivera. (10 p.)
  3. Är följande påståenden ur de två artiklarna (Material 1 och 2) uttryckta som en åsikt, ett allmänt påstående eller som ett forskningsresultat? Välj ett svarsalternativ för varje påstående. (3 p.)
    1. Naturen är viktig för de flesta finländare.
      1. Subjektiv åsikt
      2. Allmänt påstående
      3. Forskningsresultat
    2. Naturen håller på att gå förlorad i Finland.
      1. Subjektiv åsikt
      2. Allmänt påstående
      3. Forskningsresultat
    3. En lösning på den ekologiska hållbarhetskrisen kan vara att överge tanken om att människa och natur är åtskilda.
      1. Subjektiv åsikt
      2. Allmänt påstående
      3. Forskningsresultat
    4. En del människor upplever naturen som tråkig.
      1. Subjektiv åsikt
      2. Allmänt påstående
      3. Forskningsresultat
    5. Boken Naturen för mig bidrar till att skapa ett mer hållbart samhälle.
      1. Subjektiv åsikt
      2. Allmänt påstående
      3. Forskningsresultat
    6. Begreppet natur är svårt att definiera.
      1. Subjektiv åsikt
      2. Allmänt påstående
      3. Forskningsresultat

C. Publiceringskontextens betydelse 

  1. Hur påverkas texterna av sin publiceringskontext (Material 1 och 2)? Förklara två aspekter som har att göra med hur och var de publicerats. (5 p.) 

D. Att bedöma texters tillförlitlighet 

  1. Hur tillförlitliga anser du att de två artiklarna (Material 1 och 2) är? Ge ditt omdöme om de båda artiklarnas tillförlitlighet. Motivera ditt svar. (10 p.)

E. Enstämmighet och flerstämmighet i texter 

  1. Är artikeln med Sitras enkätundersökning (Material 2) en- eller flerstämmig? Motivera. (5 p.)
  2. Läs Michaela Lundells text med fokus på flerstämmighet. Vems åsikter och uppfattningar kommer fram i artikeln? Hur förhåller sig uppfattningarna till varandra? (10 p.)
  3. Vem framför påståendena och frågan nedan i Michaela Lundells artikel (Material 1)? Skriv vem som framför påståendena. (3 p. Bedömning 1 p. för varje punkt.)
    1. Jag njuter helst av naturen genom att köra bil.
    2. Naturen har blivit något som vi upplever på distans.
    3. Hur kan det som presenteras i boken användas?
  4. Vem eller vilken instans (t.ex. institution eller organisation) framför följande påståenden i artikeln om Sitras enkätundersökning (Material 2)? Skriv namn på person eller instans. (5 p.)
    1. Naturen är viktig för nästan alla finländare.
    2. Naturresurser som bär, svamp och fisk är viktiga.
    3. Det behövs stora strukturella förändringar för att lösa hållbarhetskrisen.
    4. Naturen ger sinnesro.
    5. Det finns ett brett spektrum av relationer till naturen, alla olika.

F. De enskilda ordens betydelser och funktioner i texten 

  1. Plocka fram tre värdeladdade ord om naturen ur någondera av texterna (Material 1 eller 2): ett positivt, ett negativt och ett neutralt ord. (3 p.)
  2. Förklara vilken roll de tre orden spelar i texten som helhet. (5 p.)  

G. Aspekter som inte tas upp i texten 

  1. Vilka saker tas upp i artikeln som redogör för Sitras enkätundersökning (Material 2)? Välj rätt alternativ. (9 p.)
    1. Behovet av att förstå hur människor upplever naturen.                          
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    2. Konsumentens ansvar för att stoppa klimatförändringen
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    3. Reflektion kring begreppen natur och kultur
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    4. Glädje över att människor tillbringar tid i naturen
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    5. Kritik mot människans utnyttjande av naturresurser
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    6. Konkret förslag riktat till beslutsfattarna
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    7. Hur människors förhållande till naturen förändrats
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    8. Mediernas roll i finländarnas förhållande till naturen
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.
    9. Uppmaning att resa och uppleva naturens mångfald.
      1. Saken tas upp.
      2. Saken tas inte upp.

V Kulturell läsning  

Uppgifterna som fokuserar på kulturell läsning är fördelade i två kategorier: A. Att identifiera kulturella betydelser och B. Att karaktärisera kulturella betydelser. 

A. Att identifiera kulturella betydelser

  1. I artikeln som redogör för Sitras enkätundersökning (Material 2) ges flera exempel på finländarnas förhållanden till naturen. Välj tre exempel och jämför dem med dina egna erfarenheter av hur finländare förhåller sig till naturen. (10 p.)
  2. 38. Hur kan man utifrån Michaela Lundells artikel (Material 1) motivera påståendet ”naturen är en central del av vår kultur”? (5 p.)

B. Att karaktärisera kulturella betydelser 

  1. Välj ett av påståendena nedan och motivera ditt val. Inled ditt svar med att ange bokstaven (a, b eller c) för det påstående du väljer. (5 p. Uppgiften bedöms med kriterierna i provföreskrifterna.)
    1. Naturen för mig utforskar hur naturen påverkar vårt psykiska välmående och betonar vikten av att tillbringa tid utomhus för att minska stress.
    2. I boken diskuteras hur urbaniseringen har fått oss att förlora kontakten med naturen, och hur vi kan återknyta till den.
    3. Författaren i Naturen för mig påstår att människan bör försöka dominera naturen för att säkerställa sin överlevnad.

VI Tillämpande läsning  

Exemplen på tillämpande läsning tar fasta på användningen av texterna för problemlösning och andra ändamål.

A. Användning av texten för problemlösning och andra ändamål 

  1. Hur lämpliga tycker du att de två texterna (Material 1 och 2) är för följande syften? Motivera ditt svar.
    1. Att undersöka finländarnas historiska förhållande till naturen. (3 p.)
    2. Att informera läsare om allemansrätten. (3 p.)
  2. Hur lämpliga tycker du att texterna (Material 1 och 2) är för följande syften? Motivera ditt svar. (10 p.)
    1. Att undersöka finländarnas historiska förhållande till naturen.
    2. Att stoppa förlusten av biologisk mångfald.
    3. Att skapa lagar som respekterar naturen.
    4. Att lära sig grunderna i naturfotografi.
    5. Att informera läsare om allemansrätten.

VII Utvärderande läsning   

Exemplen på utvärderande läsning fokuserar på förmågan att bedöma texten och dess betydelse. 

A. Att bedöma texten och dess betydelse (även för olika mottagare) 

  1. För vilken typ av läsare skulle du rekommendera de tre texterna (Material 1, 2 och 3)? Motivera. (5 p.)
  2. Hur övertygande tycker du att de två artiklarna (Material 1 och 2) är för den följande tänkta läsaren? Motivera. (5 p.)
    1. En person som inte tror på klimatförändringen.
  3. Hur övertygande tycker du att de två artiklarna (Material 1 och 2) är för följande tänkta läsare? Motivera. (10 p. Bedömning 5 p. plus 5 p. med kriterierna för provföreskrifterna.)
    1. En person som engagerar sig för miljön.
    2. En gymnasiestuderande som inte är särskilt intresserad av naturen eller förlusten av biologisk mångfald. 

Bilaga: Aspekter av läskompetens  

Aspekter av läskompetens 

Nedan följer korta beskrivningar av de olika aspekterna av läskompetens som använts vid utformningen av exempeluppgifterna. Läskompetensen beskrivs ur den studerandes perspektiv.  

Förståelseinriktad läsning 

  • uppfattar texten i sin helhet
  • kan skilja mellan vad som är viktigt och mindre viktigt i texten
  • förstår textens huvudtanke och centrala innehåll
  • förstår samband mellan olika saker i texten
  • förstår detaljer i texten.

Resonerande läsning  

  • kan använda kontext- och bakgrundskunskap för att förstå delar av texten som annars vore svåra att förstå (t.ex. nya ord eller språkligt krävande och komplexa strukturer)
  • drar slutsatser utifrån det lästa. 

Analytisk läsning  

  • analyserar det lästa logiskt med begrepp som är typiska för textgenren: Skönlitterära texter – med hjälp av berättartekniska begrepp (huvudperson, bipersoner, berättare, handling, miljö, tema och motiv. Faktatexter och argumenterande texter (diskuterande, ställningstagande och argumenterande texter): identifiera argumentationsmetoder (påståenden och argument, sätt att argumentera, retoriska medel).
  • relaterar iakttagelser om texten till textens syften
  • analyserar hur relationen mellan texten och läsaren byggs upp i texten. 

Kritisk läsning  

  • går i dialog med texten (t.ex. ställer frågor, kommer med invändningar)
  • förstår hur texten påverkar läsaren
  • identifierar hur publiceringskontexten (författare, bakgrundsgrupp, publiceringskanal) påverkar textens innehåll och struktur
  • bedömer textens tillförlitlighet (källor, faktagranskning, övertygande argument)
  • urskiljer om texten är enstämmig eller flerstämmig och vad det betyder för helhetsintrycket
  • analyserar ordvalens betydelse för innehållet (t.ex. lämplighet, precision, eventuell vinkling, förvrängning av betydelser, påverkan på läsaren)
  • kan reflektera över vad som är viktigt men som inte tas upp i texten. 

Kulturell läsning  

  • identifierar kulturella betydelser i texten
  • bedömer texten utifrån kulturella perspektiv (vilka kulturella betydelser förekommer och vilken roll de spelar i textens helhet)

Tillämpande läsning   

  • använder texten för att lösa problem
  • identifierar situationer eller handlingar där texten eller dess innehåll kunde tillämpas. 

Utvärderande läsning   

  • utvärderar hur lyckad texten är
  • utvärderar textens betydelse med tanke på syfte och olika mottagare (individ, olika grupper, samhället)