Provet i svenska som andraspråk förnyas – exempeluppgifter har publicerats
Studentexamensprovet i svenska som andraspråk och litteratur (S2) förnyas våren 2027. Förändringen har påverkats av respons om provets arbetsbörda och tidspress under provdagen. Förändringen utgör ett välavvägt nästa steg i utvecklingen av provet, och det nya provet innehåller därför många inslag som redan är bekanta från det nuvarande.
Provet i svenska som andraspråk och litteratur ordnas under två dagar. Under den första dagen avläggs delprovet i läskompetens och hörförståelse. Under den andra dagen avläggs delprovet i skrivkompetens. Båda provdagarna omfattar sex timmar.
Svårighetsgraden förändras inte och arbetsbördan ökar inte
En viktig princip i reformen av S2-provet har varit att svårighetsgraden inte förändras, även om provet blir mer parallellt med provet i modersmål och litteratur. Provet är fortfarande ett prov i utvecklande språkkunskaper. Arbetsbördan för examinanderna ökar inte, utan fördelas över två provdagar.
Lärarnas arbetsbörda vid preliminär bedömning förändras inte nämnvärt. Uppgiftstyperna är till stor del desamma som tidigare, men kan varieras. Uppgifterna bedömer olika kommunikationsfärdigheter så heltäckande som möjligt. Materialen är fortfarande mångsidiga och autentiska. Provet speglar en bred textförståelse. Till exempel kan provet i hörförståelse och läskompetens innehålla kombinationsuppgifter och flervalsfrågor. En stor förändring är att det inte längre finns rubrikuppsatser i det nya provet. Maxpoängen för olika uppgifter kan variera beroende på uppgiftens svårighetsgrad.
Utgångspunkt: grunderna för läroplanen och kommunikativ språkförståelse
Provet bedömer hur väl examinanderna har uppnått målen för svenska som andraspråk och litteratur enligt grunderna för gymnasiets läroplan, samt deras mognad och beredskap för fortsatta studier. Provet kräver fortfarande inte språkkunskaper på modersmålsnivå, utan tar hänsyn till att examinandens svenska fortfarande är under utveckling. Provet i svenska som andraspråk och litteratur ersätter provet i modersmål och litteratur. Ett godkänt studentprov ger även i fortsättningen allmän behörighet till högskolestudier, vilket kräver att provet är tillräckligt krävande.
Provet baseras på en kommunikativ språkförståelse: språkkunskap är både kunskap om språket och förmågan att använda det. Provet har fortfarande ett enhetligt tema, ett för varje provdag. Uppgifterna bedömer olika kommunikationsfärdigheter på ett heltäckande sätt.
Vid preliminär bedömning markerar läraren brister eller fel i innehållet i svaren. I läskompetensuppgiften och den korta skrivuppgiften markeras direkta kopieringar från provmaterialet, och i den långa skrivuppgiften citat från källtext utan referens, med korta kommentarer vid behov. Språkliga brister markeras inte.
Poängsättningen förändras
Poängsättningen i det nya provet blir mer enhetlig med provet i modersmål och litteratur. Maxpoängen för delprovet i läskompetens och hörförståelse är 80 poäng. Delprovet delas upp i hörförståelse (max 30–40 poäng) och läskompetens (max 40–50 poäng). Maxpoängen för delprovet i skrivkompetens är också 80 poäng. Detta delprov delas upp i en kort skrivuppgift (max 20 poäng) och en lång skrivuppgift (max 60 poäng). Hela provet kan alltså ge sammanlagt högst 160 poäng, medan det nuvarande provet ger upp till 229 poäng.
Exempeluppgifter i läsförståelse publicerade på nämndens webbplats
På Studentexamensnämndens webbplats har exempeluppgifter publicerats för möjliga uppgifter i delprovet i läskompetens. Uppgifterna baseras på material från S2-provet våren 2025. Exempeluppgifterna är främst avsedda som stöd för lärare i svenska som andraspråk och litteratur.
Uppgiftstyperna kan variera. De kan till exempel fokusera på betydelsen av ord, begrepp eller uttryck, vara flervalsfrågor, kombinationsuppgifter, uppgifter där ett påstående ska bekräftas eller förkastas med stöd i materialet, samt öppna frågor. Svaren ska vara självständiga och naturliga. Innehåll och framställning bedöms i svaren.
I innehållet bedöms främst hur väl svaret relaterar till uppgiften och kännetecknen för ett bra svar samt dess självständighet. I framställningen fokuseras på tydlighet, begriplighet och sammanhang samt ändamålsenligt ordförråd och uttryck. Bedömningsområden är helhetsbilden av läsförståelse, innehållet i svaret och framställningen.
Exempeluppgifter för lång skrivuppgift publiceras senare
Under hösten 2025 publiceras även exempel på genomförandet av den långa skrivuppgiften på Studentexamensnämndens webbplats.
I den långa skrivuppgiften skriver examinanderna antingen en reflekterande eller argumenterande text. Uppgiften innehåller material som stöd, vilket innebär att det inte längre finns alternativ som endast baseras på en rubrik. Examinanden får totalt 4–6 material, varav hen väljer ett eller två att använda i sin text. Materialmängden är mindre än i provet i modersmål och litteratur. Uppgiften innehåller färdiga rubrikförslag, men examinanderna kan också skapa en egen rubrik.
Teckenrekommendationen för den långa skrivuppgiften är 2000–2700 tecken, vilket är längre än i den nuvarande uppsatsen men kortare än i provet i modersmål och litteratur. Poängsättningen för den långa skrivuppgiften blir enklare, då maxpoängen är 60 istället för tidigare 99. Poängen fördelas också i steg om 5 poäng istället för 2 eller 3. Bedömningsområden är helhetsbilden av skrivförmåga, uppgiftsformulering och användning av material, behandling av ämnet och textens struktur samt språk och stil.