Föreskrifter och anvisningar för provet i matematik

Godkänt 7.11.2023, publicerat 23.1.2024

Föreskrifterna och anvisningarna för provet i matematik innehåller text som bygger på bl.a. den lagstiftning som berör studentexamen. Hänvisningar till lagparagrafer i texten refererar till gymnasielagen (714/2018), den upphävda gymnasielagen (629/1998), lagen om studentexamen (502/2019), den upphävda lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), förordningen om studentexamen (612/2019) och den upphävda förordningen om studentexamen (915/2005), om inte annat anges.

Föreskrifterna och anvisningarna för provet i matematik gäller första gången den examen som anordnas våren 2024.

I matematik ordnas prov med två olika svårighetsgrader (L 502/2019, 3 §). Provet baserat på den långa lärokursen kallas prov i lång matematik och provet baserat på den korta lärokursen prov i kort matematik. Oberoende av sina gymnasiestudier i ämnet har examinanderna rätt att välja vilketdera provet de vill delta i. Syftet med provet i matematik är att klarlägga om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som ingår i grunderna för gymnasiets läroplan och uppnått tillräcklig mognad i sin behärskning av läroämnet enligt målen för gymnasiet (L 502/2019, 1 §). 

Provet i matematik varar i sex timmar.

Nämnden utarbetar uppgifterna i proven i studentexamen enligt lärokurserna för sådana obligatoriska och riksomfattande valfria studier i läroämnet i fråga som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs för unga. (F 810/2018, F 612/2019, 5 §). 

Från våren 2023 ända till våren 2025 beaktas grunderna för gymnasiets läroplan 2015 och 2019. Beaktandet kan betyda till exempel valbara uppgifter, bifogat material som jämnar ut skillnader mellan läroplanerna eller att olika synpunkter i läroplanerna beaktas vid bedömningen. 

Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna ingår i proven (F 612/2019, § 5). Från och med examen våren 2023 kan uppgifterna som överskrider läroämnesgränserna basera sig på mångsidig kompetens som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan (2019). I svaren krävs inte att examinanderna uppvisar specifika kunskaper eller färdigheter i andra läroämnen. 

Provuppgifterna kan ha bifogat material. Vid behov kan materialet ges som separata filer i filformaten för de program som bedömts lämpa sig för utförandet av uppgiften. För varje fil kan programmet den är avsedd för anges. Examinanden väljer själv med vilket program i provsystemet hen behandlar materialet ifråga.

I proven kan ingå uppgifter där antalet tecken i svaret på en uppgift eller deluppgift är begränsat. Om det tillåtna antalet tecken i svaret överskrids görs ett poängavdrag från de poäng som examinanden skulle få för sitt svar på ifrågavarande uppgift eller deluppgift. Storleken på poängavdraget står i förhållande till de maximala poängen för uppgiften eller deluppgiften ifråga, men är dock alltid minst 1 poäng. Storleken på poängavdraget som görs för överskridande av det maximala antalet tecken bestäms i huvudsak utifrån tabellen invid. Censorsmötet kan av vägande skäl besluta att poängavdraget görs på ett sätt som avviker från tabellen eller att poäng inte avdras. Censorsmötet kan dock inte besluta om poängavdrag som är större än de som anges i tabellen. I beskrivningarna av goda svar meddelas hur och ifall avdrag för överskridning av det maximala antalet tecken tillämpas vid bedömningen. Om poängavdraget är större än det poängtal som examinanden skulle få för uppgiften eller deluppgiften ges noll poäng för ifrågavarande punkt.

Maximipoängtal 

Storlek på overskridningen

Poängavdrag

1–3 p. 

< 10 % 

1 p. 

1–3 p. 

10–30 % 

1 p. 

1–3 p. 

> 30 % 

1 p. 

4–6 p. 

< 10 % 

1 p. 

4–6 p. 

10–30 % 

1 p. 

4–6 p. 

> 30 % 

2 p. 

7–10 p. 

< 10 % 

1 p. 

7–10 p. 

10–30 % 

2 p. 

7–10 p. 

> 30 % 

3 p. 

11–12 p. 

< 10 % 

1 p. 

11–12 p. 

10–30 % 

2 p. 

11–12 p. 

> 30 % 

5 p. 

Det finns två delar i både det långa och korta provet i matematik: del A och del B. Del B kan delas upp i två delar, betecknade B1 och B2. Tabellen nedan anger hur många uppgifter varje del består av och hur många uppgifter examinanden besvarar

Del

Antal uppgifter

Examinanden besvarar

Hjälpmedel

 

4-9 

3-6 

räknarprogrammen i provsystem begränsade

B (kan delas in i B1 och B2 delar)  

4-9 

3-6 

provsystemets program i bruk

Sammanlagt

8-13 

6-10

 

Poängen för uppgifterna ges som heltal. Det maximala antalet poäng är 120. 

I A-delen av provet har examinanden inte tillgång till följande program, som i övrigt ingår i provsystemet:

  • LibreOffice Calc
  • wxMaxima
  • Texas Instruments TI-Nspire CAS
  • Casio ClassPad Manager
  • Logger Pro
  • Geogebra
  • 4f Häftet.

Listan ovan kommer att preciseras då provsystemet kompletteras med nya program och om det i samband med versionsuppdateringar sker förändringar i de nuvarande programmens funktioner. I B-delen har examinanden tillgång till alla program som ingår i provsystemet. 

Examinanderna har tillgång till provsystemets kalkylatorprogram GNOME-kalkylator, KCalc och SpeedCrunch även i A-delen av provet.

Den tilläggsutrustning och tillbehör som behövs för användning av provsystemet finns angivna i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. 

I proven i matematik får separata räknare eller separata tabellböcker inte användas. 

Examinanderna får inte medföra mobiltelefoner eller annan kommunikationsutrustning till provlokalen (Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, kapitel 1.6).

Examinanden inleder provtillfället med att starta upp sin dator och identifiera sig i provsystemet. Examinanden kan besvara uppgifterna i både A-delen och B-delen, men har i början av provet endast tillgång till en del av programmen i provsystemet (se kapitel 3 Provets struktur). 

Efter att ha returnerat A-delen får examinanden tillgång till alla program som finns i provsystemet och kan fortsätta utföra uppgifterna i B-delen. Efter att A-delen returnerats kan examinanden se endast uppgifterna i B-delen och kan inte längre gå tillbaka till uppgifterna i A-delen. 

Det finns ingen tidsgräns för returneringen av A-delen.

Prestationerna kontrolleras och bedöms preliminärt av en matematiklärare vid läroanstalten som arrangerar gymnasieutbildningen och den slutliga kontrollen och bedömningen görs av studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §). 

I bedömningen av prestationerna ägna särskilds uppmärksamhet åt följande synpunkter. 

En god prestation ska visa hur examinanden har kommit fram till sitt svar. Lösningen ska innehålla nödvändiga uträkningar eller någon annan motivering och slutresultat, om inte annat anges i uppgiften. 

Svaret ska vara tillräckligt tydligt, så att det för läraren och censorn blir klart vad examinanden menar, och så att markeringarna i svaret inte blandas samman. Den valda markeringsmetoden kan stödjas med förklaringar. Markeringar i linje med nationell praxis behöver inte särskilt förklaras. Program kan utnyttjas på ett för dem naturligt sätt för att lösa uppgifter, och de framställningar programmen producerar behöver inte skrivas om förutsatt att framställningarna är förståeliga. 

Poängtalet sjunker inte nämnvärt av obetydliga räknefel förutsatt att felet inte ändrar uppgiftens karaktär, felet inte ger upphov till ett klart felaktigt eller orimligt resultat eller avsikten med uppgiften inte är att testa examinandernas förmåga att felfritt utföra räkneoperationer. 

Om en examinand lämnar ett antal svar till bedömning som överskrider maximiantalet svar för delen, anses det totala poängtalet för delen i fråga bestå av den tillåtna mängd svar vars sammanlagda poängtal är minst. Även i dylika fall granskar och bedömer läraren alla uppgifter samt antecknar deras poäng i bedömningstjänsten. Läraren ska markera fel i bedömningstjänsten. Om läraren inte ger fulla poäng för en lösning ska orsakerna till poängavdraget markeras. 

Läraren kan i bedömningstjänsten skriva in anmärkningar och förklaringar som gäller en enskild lösning eller som är mer allmänna till sin natur. Särskilt nyttiga kan sådana anmärkningar och förklaringar vara om examinanden har använt någon ovanlig beräkningsmetod som inte tydligt framgår av svaret. En anmärkning av läraren är också nödvändig i fall där examinanden i början av lösningen har gjort ett räknefel som förändrar resultaten utan att ändra beräkningens karaktär. 

I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde.