Bilaga 1: Tekniska arrangemang i provlokalen

Godkänt 8.5.2026, publicerat 19.5.2026

I det här dokumentet beskrivs de tekniska arrangemangen för de digitala proven i studentexamen. Anvisningen är avsedd för personer som deltar i genomförandet av provarrangemangen.

Arrangemangen per examensgång eller dagliga arrangemang beskrivs närmare i anvisningen för övervakare som ingår som bilaga i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. 

I de digitala studentproven har varje examinand till sitt förfogande en dator som hen utför provet på. Den version av Abitti-examinandapplikationen som nämnden föreskriver ska vara installerad på datorn, eller så ska den av nämnden föreskrivna Abitti-examinandpinnen användas på datorn. Alla datorer ansluts till elnätet och till servrarna i provlokalen via examensnätet i provlokalen. Examensnätet är ett lokalt nätverk som är isolerat från de övriga datakommunikationsnäten i fastigheten. 

Examinandapplikationen hindrar examinanden från att få tillgång till andra elektroniska resurser än de som används i provet (t.ex. till material på internet eller på datorns hårdskiva) och samlar samtidigt in data från examinandens dator under provet. Denna funktion kallas teknisk övervakning. Datat som samlas in vid den tekniska övervakningen överförs via provlokalens server till nämnden.  

I provlokalen finns två eller flera servrar. Servrarna kopplas samman till en servergrupp. De servrar som är anslutna till gruppen speglar provuppgifterna, examinandens svar och uppgifterna från den tekniska övervakningen sinsemellan, så att ett fel i en enskild server inte leder till att material som uppstått under provet går förlorat. 

Examinanden är ansluten till en av servrarna enligt vad som har anvisats för examinanden. Om denna server slutar fungera anvisas examinanden en ny server i gruppen. Servergruppen ska ha överkapacitet så att ett fel i en server inte förhindrar genomförandet av provdagen. 

På provlokalens servrar installeras det Linux‑operativsystem som nämnden har meddelat. Servrarna är anslutna till internet och till examensnätet, till vilket examinandernas datorer ansluts. Själva serverprogramvaran installeras med hjälp av ett hjälpverktyg som nämnden har tagit fram. Dessa arrangemang görs före provet. 

Allt material som examinanden behöver under provet finns i en krypterad fil som innehåller provuppgifterna och som rektorn laddar ner från nämndens examenstjänst. Nämnden skickar den dekrypteringskod som behövs för att öppna filen separat till rektorn (se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, kapitel 2.3.1). Den återstående delen (dekrypteringskodens kompletterande del) publiceras på provdagens morgon kl. 8.00. 

Bild 1. Förenklad schematisk bild av examensnätets datakommunikation. Servrarna i provlokalen är anslutna till SENs server via internet under provet. Ett tillfälligt avbrott i förbindelsen hindrar inte att provet fortsätter.

Provlokalens servrar ska vara batterisäkrade. Detta kan göras genom att använda en bärbar dator med batteri som server eller genom att använda en separat UPS‑enhet. I båda fallen ska reservdrifttiden vara minst 15 minuter. 

Elförsörjningen ska dimensioneras i enlighet med avsnitt 2 Elförsörjning i denna anvisning. 

Efter provet överför rektorn eller övervakaren examinandernas svar och annat material som uppstått under provet som en krypterad fil från provlokalens server till nämndens examenstjänst. 

De viktigaste tekniska hoten har identifierats och beredskap har ordnats på följande sätt:  

  • Man förbereder sig på enskilda datorproblem med reservdatorer som gymnasierna ansvarar för att tillhandahålla (se avsnitt 5.1). 
  • Fel i provlokalens server hanteras med hjälp av en servergrupp som lagrar all data som uppstår på varje server separat på alla servrar i gruppen.

Vid planeringen av elförsörjningen i provlokalerna ska särskild omsorg iakttas både med tanke på examinandernas säkerhet och på tillräcklig elkapacitet.

Den eleffekt som examinandernas datorer behöver är vanligtvis ca 15 W–60 W (65 mA–260 mA). Sålunda är den eleffekt som även en stor mängd datorer kräver relativt liten med tanke på elnätet. 

Korskopplingsracken, inklusive aktiva enheterna som betjänar dataförbindelserna, är den största enskilda belastningen. Vanligtvis är den eleffekt som också ett stort rack behöver under 3,6 kW (16 A, 230 V). Alla ovan nämnda enheter ansluts till elnätet med stickkontakt antingen med eller utan jordning.   

För eldistributionen till enheterna ska det i lokalen finnas ett tillräckligt antal normala eluttag. Varje examinand ska ha ett eluttag till sitt förfogande. Eftersom det är lekmän som kopplar enheterna till elnätet rekommenderas jordade eluttag med felströmsskydd. Det rekommenderas att examinanddatorernas laddare om möjligt kopplas till elnätet innan provtillfället inleds för att inte eventuell defekt apparatur stör utförandet av provet. 

Eluttagsgrupperna är vanligtvis skyddade med säkringar på 16 A eller ledningsskyddsbrytare. Nya installationer är dessutom skyddade med felströmsskydd på 30 mA. Examensnätets aktiva enheter ska anslutas till egna eluttag separat från den övriga enhetsbelastningen. 

I största delen av provlokalerna kommer man att vara tvungen att bygga en tillfällig eldistribution så att den enkelt och snabbt kan demonteras igen. Därför behövs ett tillfälligt gruppledningsnät som byggs upp av flera arbetsplatscentraler och skarvsladdar för att bygga upp elnätet.

Även stora tillfälliga nät kan ordnas till exempel med hjälp av arbetscentraler som ansluts till ett trefasuttag (16 A, 32 A, 63 A) och kedjekopplas. Det är möjligt att kedjekoppla arbetscentraler och de har flera färdiga eluttag med felströmsskydd.

När ett tillfälligt gruppledningsnät anläggs ska man undvika för långa kabeldragningar och kedjekopplade skarvsladdar. Det är inte rekommendabelt att ansluta flera än 8 datorer bakom ett fast enfasigt uttag på 16 A, så att man uppnår tillräcklig tolerans för skyddsanordningarnas funktionsgränser och säkerställer att eventuella fel som framkommer under provet kan åtgärdas snabbt. 

När felströmsbrytaren eller ledningsskyddsbrytaren i arbetscentralens enfasiga uttag fungerar kan övervakaren för provet åtgärda felet om han eller hon har fått instruktioner för uppgiften. 

Situationer i vilka examinanderna eller övervakarna blir tvungna att stiga över ledningarna ska minimeras genom lämplig placering av el- och datakommunikationsenheterna. 

Det som gör den tillfälliga elinstallationen ansvarar alltid för den. Vid behov ska en fackman inom elbranschen anlitas för att genom provningar och mätningar kontrollera att skyddsanordningarna fungerar korrekt.  

Bild 2 Principritning över en tillfällig elinstallation i skolans gymnastiksal. Se också bild 3. Valvoja = Övervakare, Pääkeskuksesta = Från huvudcentral, Ryhmäkeskuksesta = Från gruppcentral, Liikuntasali = Gymnastiksal, Jatkojohto = Skarvsladd 
Bild 3 Förklaring till bild 2. (Översättning: SEN) 

Provlokalsservrarnas funktion under provet ska säkerställas med avbrottsfri strömförsörjning. Om servrarna inte har egna interna batterier ska elförsörjningen tryggas med en UPS‑enhet. Batterierna ska dimensioneras så att reservdrifttiden möjliggör användning av servrarna i minst 15 minuter. 

Om det på någon ort eller ställe där examen avläggs finns en större än normal risk för strömavbrott kan elförsörjningen säkras med ett flyttbart reservkraftaggregat. 

När det gäller examinandernas datorer ansvarar examinanderna själva för att batteriet håller. Batteriet bör helst räcka till minst 15 minuters användning vid strömavbrott. Gymnasiet kan vid behov även säkerställa elförsörjningen till examinandernas datorer.

Examensnätet är ett slutet lokalnätverk (LAN) där nätverksinställningar ges av provlokalens server. Examensnätet byggs med Ethernet-kablar eller trådlöst med SENs tillstånd.

Det finns ett eller flera examensnät i varje gymnasium. Det reserveras ett utrymme i provlokalen för servern, och nätet byggs via switchar (dataväxlar) så att det når varje examinandplats. Examensnätet kan också omfatta flera separata provlokaler i samma byggnad.  

En examinand kan ha rätt till ett separat utrymme på basis av ett beslut om specialarrangemang. Det finns två alternativ för att ordna datakommunikationen i separata rum:   

  • de separata utrymmena byggs egna examensnät med egna servrar (se bild 4)
  • examinanddatorerna i de separata utrymmena ansluts till examensnätet i ”huvudsalen” med Ethernet-kablar (se bild 5). 
Bild 4. I detta exempel har varje provlokal sitt eget examensnätverk. I varje examensnätverk ska det finnas minst två servrar, som var och en är anslutna till SENs server.
Bild 5. I detta exempel finns alla examenslokaler i ett gemensamt examensnätverk. Antalet examinander förutsätter tre servrar, varav en är placerad i en mindre provlokal.

Om examensnätet routas med hjälp av byggnadens fasta kablar och switchar ska man säkerställa att examensnätet inte kopplas samman med andra nätverk i byggnaden. Det här kan man göra genom att använda särskild VLAN för examensnätet i de existerande switcharna eller genom att routa examensnätet genom korskopplingsskåpen med egen switch.   

Gymnasiet ska ha tillgång till reservenheter så att om en komponent som använts för uppbyggnaden av nätet går sönder under provet kan den bytas ut. Komponenten ska bytas ut inom 60 minuter från att felet upptäckts. Gymnasierna kan ha gemensamma reservanordningar.  

Switcharna i examensnätet behöver inte vara kontrollbara. Om kontrollbara switchar används ska det säkerställas att de inte fungerar som DHCP‑servrar. 

Nätets överföringshastighet ska vara 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) inom hela nätverksområdet. Det finns anledning att använda skyddade kablar (STP) om kablarna förenas i en kabelkanal eller binds samman med buntband till spända kabelknippen. Annars räcker en oskyddad kabel (UTP). I nätverket ska användas åtminstone kablar av CAT-5E-nivå.   

Examensnätets enheter ska förvaras under övervakning eller i låsta rum. Under provet ska enheterna övervakas av övervakarna. Under andra tider förvaras enheterna i låsta korskopplingsrum eller i andra rum eller skåp så att ingen utomstående kommer åt dem. Om enheterna förvaras i provlokalen ska lokalen vara låst från och med att examensnätet byggts fram till att provet inleds. 

Det är möjligt att använda ett trådlöst WLAN-nätverk som en del av examensnätet endast om gymnasiet har fått tillstånd av Studentexamensnämnden. I samma provlokal kan också finnas ett examensnät som byggts med Ethernet och som används av en del av examinanderna.  

Innan gymnasiet ansöker om tillstånd ska det själv bedöma provlokalerna i vilka det trådlösa examensnätet ska användas. Nämnden har tagit fram separata föreskrifter och anvisningar för bedömningen och tillståndsansökan (se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, Bilaga 3: Föreskrift gällande användning av trådlöst examensnät i studentexexamen).  

För att bygga ett WLAN-nät och förvara enheterna gäller samma riktlinjer som för Ethernetnätverket. Enheterna ska förvaras i låsta eller övervakade utrymmen. Enheterna i WLAN-nätet kan också placeras så att utomstående inte kommer åt dem genom att man fäster dem tillräckligt högt upp. Då krävs inte att enheterna placeras i låsta utrymmen. Kravet på reservenheter för Ethernet-nätet gäller även WLAN-nätet med undantag av eventuella styranordningar.  

Den server som används i studentexamen ska vara ansluten till internet. Dataöverföringsförbindelsen används bland annat för överföring av teknisk information som servern behöver samt för överföring av data som uppkommer under provet.

Eftersom merparten av den data som överförs går från provlokalen till Studentexamensnämnden, avser alla krav som i denna föreskrift ställs på internethastigheten specifikt hastigheten i förbindelsens riktning från servern till internet. Då förbindelsen anskaffas ska det beaktas att de hastigheter som anges för produkter ofta avser den motsatta riktningen, det vill säga från internet till servern (kunden).

Kraven på hur internetförbindelsen ska verkställas och på hastigheten i förbindelsens riktning från servern till internet beror på antalet examinander vars uppgifter överförs genom förbindelsen.

  • 1–100 examinander: internethastighet 0,75 Mbit/s per examinand. Internetförbindelsen kan vara trådlös (4G, 5G) eller fast (ADSL, fiber).
  • 101–200 examinander: internethastighet 0,50 Mbit/s per examinand. Internetförbindelsen ska vara fast.
  • Över 200 examinander: internethastigheten ska vara minst 150 Mbit/s. Internetförbindelsen ska vara fast.

Med hastighet avses här den sannolika maxhastigheten. Gymnasiet behöver inte garantera överföringshastigheten till servern. Om internetförbindelsen tillfälligt är långsammare än förväntat eller helt avbryts kan provet fortsätta normalt.

Förbindelsen mellan servern och den aktiva nätverksenhet som är ansluten till internet kan vara trådlös eller fast. Nämnden rekommenderar en fast nätverksförbindelse mellan servern och den aktiva nätverksenheten som är ansluten till internet, särskilt när servern används av fler än 75 examinander.

Exempel på hastighetskraven för förbindelsen i riktning från servern till internet:

  • En servergrupp med två servrar som är placerad i ett avskilt smågruppsrum i gymnasiet används av fyra examinander. I utrymmet finns ett portabelt modem med en 50 Mbit/s 4G‑förbindelse. Servrarna är trådlöst anslutna till modemet. Den hastighet i riktning mot internet som krävs för fyra examinander är 3 Mbit/s. 

    Kravet uppfylls, eftersom 4G‑operatören utlovar en utgående internethastighet på 10–50 Mbit/s. Servrarna kan anslutas trådlöst till modemet eftersom servern används av färre än 100 examinander.

     
  • I en provlokal som gymnasiet hyr i ett idrottscentrum utför högst 80 examinander prov. Gymnasiet jämför teleoperatörens 4G/5G‑abonnemang på 50 M, 150 M och 500 M. Leverantören utlovar att hastigheten i förbindelsens riktning mot internet som högst uppgår till 20 % av abonnemangets teoretiska maxhastighet. 

    Kravet uppfylls endast med 500M‑abonnemanget. 80 examinander kräver en förbindelse på 60 Mbit/s, och endast 500M‑abonnemangets maximala hastighet i riktning mot internet (100 Mbit/s) överskrider denna gräns. Med hänsyn till gymnasiets läge finns det ingen anledning att anta att den faktiska överföringshastigheten skulle understiga den krävda hastigheten på 60 Mbit/s avsevärt. Servrarna kan anslutas till 4G/5G‑modemet antingen trådlöst eller med kabel, eftersom servern används av färre än 100 examinander.

     
  • Servergruppen i gymnasiets huvudsakliga provlokal används av 250 examinander. Examinanderna är fördelade på tre servrar med 150 examinander per server, och servrarna är trådlöst anslutna till internet. En fjärde server finns i reserv. Gymnasiet är anslutet till internet via en 200 Mbit/s fiberförbindelse, vars utnyttjandegrad under en normal arbetsdag är 50–75 %. 

    Kraven uppfylls. Den överföringshastighet som krävs för 250 examinander ska vara minst 150 Mbit/s. Gymnasiet kan utgå från att att användningen av 200 Mbit/s‑förbindelsen i huvudsak sker i riktningen från internet till gymnasiet, varvid över 150 Mbit/s återstår för trafik i riktning mot internet. Servrarna kan anslutas till internet via trådlösa nätverkskort, eftersom färre än 100 examinander är uppkopplade till varje server.

Trafiken i riktning från servern till internet får inte begränsas till exempel genom åtkomstlistor. Det ska inte vara tillåtet att öppna förbindelser från internet till servern. Detaljerad information om den trafik som servern använder finns i serverns testanvisningar.

Servrarna i provlokalen är fristående datorer som finns i samma byggnad som provlokalen. Servrarna i provlokalen har Linux-operativsystem installerat med SEN:s automatiska installation. Servrarna får inte virtualiseras på andra sätt än de som SEN anvisar. 

Det finns 2–5 servrar i provlokalen. Servrarna kopplas till examensnätverket med ethernetkablar. Servrarna kopplas samman till en servergrupp övervakarens vy. Servrarna i servergruppen kommunicerar med varandra via examensnätverket. Servergruppen synkroniserar provdata och examinanduppgifter sinsemellan, så att ett fel på en server inte äventyrar provgenomförandet. Nya servrar kan vid behov läggas till i servergruppen under provdagen. 

Antalet och kapaciteten på servrarna i gruppen bestäms enligt antalet examinander. Det ska alltid finnas minst en extra server som reserv vid eventuella fel.

I början av provtillfället meddelas examinanden namnet på den server hen ska använda då hen utför provet. Om det under provet blir fel på servern som examinanden använder ska examinanden stänga examinandapplikationen och öppna en ny förbindelsen till en ny server. 

Servern ska ha batteribackup. Batteribackupen kan vara en extern UPS eller en intern lösning (t.ex. bärbar dator).

 

I studentexamen ska en servergrupp med 2–5 servrar användas. En server kan ansluta upp till högst 5, 75 eller 150 examinander beroende på serverns kapacitet. Alla servrar i gruppen ska ha samma prestanda. 

Dimensionering och placering av servergruppen 

Antalet och kapaciteten på servrarna i gruppen bestäms utifrån antalet examinander i examensnätverket. Det ska alltid finnas minst en extra server som reserv om ett fel eventuellt uppkommer i någon av servrarna under provet. I tabellen nedan visas exempel på olika antal examinander och kraven på antalet servrar som motsvarar dem. Den extra servern som krävs har beaktats i de angivna antalen.

Examinander 

Servrar för 75 examinander 

Servrar för 150 examinander 

30 

2 servrar 

2 servrar 

100 

3 servrar 

2 servrar 

170 

4 servrar 

3 servrar 

400 

ej möjligt 

4 servrar 

Om ett examensnätverk omfattar flera provlokaler, ska servrar placeras i olika delar av nätverket. Examinander i de olika delarna av nätverket bör gärna kopplas till den närmaste servern. 

Krav för alla serverklasserna 

  • Serverdatorn har en 64-bitars x86-processor med minst fyra kärnor (t.ex. quad core eller dual core med hyper-threading). 
  • SEN:s Linux-operativsystem har installerats på serverdatorn med SEN:s automatiska installation. 
  • Serverdatorn har en Ethernet-port med minst 1 Gbit/s överföringshastighet. 
  • Serverdatorn har dessutom ytterligare en nätverksport som är ansluten till internet. 
  • Serverdatorn förvaras i ett låst utrymme så, att endast betrodda personer har åtkomst till den. 
  • Endast personer som deltar i studentexamensarrangemangen får ha användarkonton eller andra användarrättigheter till datorn. En person som känner till lösenordet till ett användarkonto med administratorrättigheter på serverdatorn ska finnas på plats i gymnasiet under provet. 
  • Endast program som inte äventyrar datasäkerheten får installeras på serverdatorn. 

Servern ska ha batteribackup. Batteribackupen kan utgöras av en extern UPS eller vara intern (t.ex. en bärbar dator). Servern ska kunna fungera med hjälp av batteribackupen under minst den tid som föreskrivs i nämndens anvisningar. 

Krav för server för upp till 5 examinander 

  • Serverdatorn ska ha minst 8 GB RAM, varav grafikkortet kan använda den andel det behöver. 
  • Minst 256 GB lagringsutrymme, varav SEN Linuxinstallationen använder den andel den behöver. 

Krav för server för upp till 75 examinander 

  • Serverdatorn ska ha minst 16 GB RAM, varav grafikkortet kan använda den andel det behöver. 
  • Minst 1 TB lagringsutrymme, varav SEN Linuxinstallationen använder den andel den behöver. 

Krav för server för upp till 150 examinander 

  • Serverdatorn ska ha minst 32 GB RAM, varav grafikkortet kan använda den andel det behöver. 
  • Minst 1 TB lagringsutrymme, varav SEN Linuxinstallationen använder den andel den behöver. 

Krav för server för fler än 150 examinander 

Om gymnasiet behöver en server för fler än 150 examinander måste detta avtalas med nämnden i förväg. 

Servergrupp med fler än fem servrar 

Om gymnasiet behöver en servergrupp med fler än fem servrar måste detta avtalas med nämnden i förväg. 

Under provet ska övervakarna ha tillgång till en dator där övervakarvyn är öppnad. Övervakarna behöver övervakarvyn för att läsa och fylla i det elektroniska provprotokollet samt för att få information om eventuella tekniska problem på examinandernas datorer. 

Övervakarvyn kan öppnas på vilken dator som helst som kan anslutas till examensnätet och som har en uppdaterad webbläsare. Anvisningar för inloggning i övervakarvyn finns i programmet Naksu 2 på provlokalens server. 

På varje server i servergruppen finns en övervakarvy, men de normala övervakningsåtgärderna (till exempel att läsa och fylla i protokollet samt att följa examinandernas situation) kan utföras via övervakarvyn som öppnats från vilken server i gruppen som helst. 

Examinanden ska ha en dator som uppfyller de föreskrivna kraven till sitt förfogande. Den version av examinandapplikationen som föreskrivs för det aktuella examenstillfället ska vara installerad på datorn. Gymnasiet ska reservera en tillräcklig mängd reservdatorer för examenstillfället. 

Examinandernas datorer ansluts till examensnätet, som anlagts antingen med Ethernet-kablar eller trådlöst. Nätinställningarna får examinandernas datorer från provlokalens server med DHCP-protokollet. 

De tekniska kraven på examinandernas datorer beskrivs i nämndens anvisning gällande examinandens dator, som är en bilaga till nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. Examinandens dator och den kringutrustning som är kopplad till den måste få all ström som behövs från ett eluttag.  

På examinandernas datorer kan skyddsfilm användas på skärmarna, förutsatt att användningen av dem inte hindrar övervakaren att se examinandernas skärmar. 

På examinandernas datorer ska antingen Abitti 2‑examinandapplikationen vara installerad eller så ska datorn startas från en Abitti 2‑examinandpinne. 

Abitti 2‑examinandapplikationen innehåller en låst webbläsare som förhindrar examinanden från att oavsiktligt få tillgång till material utanför provet. Webbläsaren öppnar endast en anslutning till provlokalens server. Examinandapplikationen innehåller också teknisk övervakning som följer datorns funktion under provet. De uppgifter som samlas in genom den tekniska övervakningen överförs till nämnden och används för att upptäcka eventuellt fusk i examen. Den tekniska övervakningen startar när examinandapplikationen får kontakt med servern. Övervakningen upphör när examinandapplikationen stängs. 

Abitti 2‑examinandpinnen innehåller, utöver examinandapplikationen, ett Linux‑operativsystem. Examinandens dator kan startas från en Abitti 2‑examinandpinne som har skrivits på ett USB‑minne eller på datorns interna lagringsenhet. I detta fall används inte datorns normala operativsystem under provet. 

Nämnden meddelar gymnasierna vilka versioner av Abitti 2‑examinandapplikationen som används under examenstillfället en månad före den första provdagen. Gymnasierna ska vidarebefordra dessa uppgifter till examinanderna, så att de kan installera rätt version av examinandapplikationen på sina datorer. 

Om examinanderna använder Abitti 2‑examinandpinne ska gymnasiet skriva de skivavbildningar som behövs på minnen som gymnasiet har anskaffat. Examinanderna ska meddela gymnasiet minst en månad före den första provdagen om de behöver en Abitti 2‑examinandpinne.

Gymnasiet ska ha en med hörlurar försedd dator som uppfyller kraven på examinandens dator per tio examinander på platsen för provet.  På varje plats där prov hålls ska det emellertid finnas åtminstone en reservdator. På en plats där 100 examinander skriver provet behövs t.ex. 10 reservdatorer, medan det på en plats där 5 examinander skriver provet ska det finnas en reservdator. Dessa reservdatorer är avsedda att användas under provet för att ersätta examinanddatorer som fått något fel. Eventuellt kan behovet av reservdatorer i gymnasiet bedömas vara klart mindre än ovan till exempel i en situation där största delen av examinanderna använder datorer som gymnasiet anskaffat och som testats vara kompatibla med provsystemet. I en sådan situation kan gymnasiet utifrån egen bedömning minska antalet reservdatorer så, att antalet reservdatorer utgör 5-10 % av antalet examinander. 

Gymnasiet ska säkerställa att reservdatorerna är försedda med en av de föreskrivna Abitti 2-examinandapplikationerna. Provövervakaren ska kunna starta reservdatorerna från ett USB-minnet. En anvisning om hur examinandapplikationen startas kan fästas vid reservdatorn. Gymnasiet ska också säkerställa att reservdatorerna kan anslutas till examensnätet i provlokalen.  

Synskadade examinander som har fått beslut om specialarrangemang av nämnden använder för att avlägga det digitala studentprovet en dator i vilken de program som anges i beslutet om specialarrangemang har installerats. Det här kan vara t.ex. examinandens egen dator. Den här datorn benämns separat dator.  

Separat dator används även av examinander som genom beslut om specialarrangemang har rätt till assisterad utskrivning och skanning. 

Läraren ska före provet säkerställa att det i datorns minne inte finns överflödiga filer eller program och att rättstavningskontrollen har avlägsnats ur textbehandlingsprogrammet. Nätuppkoppling utanför examensnätet är absolut förbjuden.  

Examinanden utför i de flesta fall provet i ett separat utrymme så att kommunikationen mellan examinanden och övervakaren inte stör andra examinander. 

En separat dator kopplas upp till examensnätet på samma sätt som andra examinanddatorer. Examinanden kontaktar provlokalens server med en webbläsare i stället för att använda examinandapplikationen. 

Noggrannare anvisningar gällande användningen av separat dator finns på nämndens webbplats.