Föreskrifter för provet i modersmål och litteratur (hösten 2026–)
Godkänt 12.12.2025, publicerat 15.1.2026
Föreskrifterna för provet i modersmål och litteratur innehåller text som bygger på bl.a. den lagstiftning som berör studentexamen. Hänvisningar till lagparagrafer i texten refererar till gymnasielagen (714/2018), lagen om studentexamen (502/2019) och förordningen om studentexamen (612/2019) om inte annat anges.
Föreskrifterna för provet i modersmål och litteratur gäller första gången den examen som anordnas hösten 2026.
1 Provet i modersmål och litteratur
Examinanden ska avlägga provet i modersmål och litteratur (L 502/2019, 10 §). Provet i modersmål och litteratur ordnas på finska, svenska och samiska (L 502/2019, 3 §).
Provet mäter i vilken omfattning examinanden har uppnått de mål som anges i gymnasiets läroplan för modersmål och litteratur och i vilken omfattning hen har uppnått mognad och beredskap för fortsatta studier.
Provet i modersmål och litteratur kan bygga på lärokursen i svenska eller finska som andraspråk och litteratur om examinandens eget modersmål inte är svenska, finska eller samiska och hen har läst lärokursen i svenska eller finska som andraspråk och litteratur, vilket utgör förutsättningen för att examinanden ska få delta i provet om hen genomgår gymnasiets lärokurs, eller om examinandens modersmål eller första språk är teckenspråk eller om examinanden utifrån vägande skäl på ansökan beviljats rätt att delta i provet (L 502/2019, 11 §). Provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur har egna föreskrifter utgivna av nämnden.
I stället för provet i det andra inhemska språket kan examinanden avlägga det prov i modersmål och litteratur i språket i fråga som är avsett för examinander med svenska eller finska som modersmål. I stället för provet i ett främmande språk kan examinanden avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska (502/2019, 11 §).
1.1 Uppgifter och material
Nämnden utarbetar uppgifterna i proven i studentexamen enligt lärokurserna för sådana obligatoriska och riksomfattande valfria studier i läroämnet i fråga som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs för unga. (F 810/2018, F 612/2019, 5 §).
Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna ingår i proven (F 612/2019, § 5). Uppgifterna som överskrider läroämnesgränserna kan basera sig på mångsidig kompetens som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan (2019). I svaren krävs inte att examinanderna uppvisar specifika kunskaper eller färdigheter i andra läroämnen.
I provet utnyttjas autentiskt material i olika former. Utöver skrivet, visuellt och grafiskt textmaterial kan provet i enlighet med det vidgade textbegreppet innehålla olika slags audiovisuella texter, till exempel reklamfilm, videoklipp, animationer eller utdrag ur tv-program, filmer eller teaterpjäser. Materialet kan bestå av ljudfiler, till exempel utdrag ur en radiointervju, en nyhetssändning eller ett hörspel. Materialet kan också bestå av webbtexter.
1.2 Provet i modersmål och litteratur: svenska
Provet i modersmål och litteratur består av två delar: ett prov i läskompetens och ett prov i skrivkompetens. I provet i läskompetens bedöms i första hand examinandens läsförståelse och förmåga att analysera och tolka texter. I provet i skrivkompetens bedöms examinandens skriftliga uttrycksförmåga samt förmåga att bygga upp en text och använda sig av material.
Provet ordnas under två dagar. Vitsordet i modersmål ges utgående från den sammanlagda poängsumman för de båda proven. Poänggränserna för vitsorden fastslås av Studentexamensnämnden vid varje examenstillfälle.
En förutsättning för ett godkänt vitsord i modersmål och litteratur är att examinanden har en prestation i båda delproven. Om examinanden uteblir från någotdera provtillfälle eller inte lämnar in en provprestation för bedömning vid båda provtillfällena, anses provet i sin helhet avbrutet och någon kompensation är inte möjlig. Enbart närvaro eller inloggning i systemet räcker inte, utan examinanden måste lämna in ett svar i provsystemet. Vid omtagning av provet måste examinanden avlägga båda delproven på nytt.
1.3 Provet i modersmål och litteratur: finska
Provet i modersmål och litteratur på finska motsvarar till strukturen och uppgifterna provet i modersmål och litteratur på svenska. Materialet har också valts så att det motsvarar materialet i det finskspråkiga provet. Provet i modersmål och litteratur på finska har egna föreskrifter utgivna av nämnden.
1.4 Provet i modersmål och litteratur: samiska
Provet i modersmål och litteratur på samiska består endast av provet i skrivkompetens. Provet i modersmål och litteratur på samiska kan avläggas på enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. Alla prov i modersmål och litteratur på samiska ordnas på samma provdag. En examinand kan endast avlägga provet i modersmål och litteratur på ett av de samiska språken. Provet i skrivkompetens på samiska ordnas på en annan dag än provet i skrivkompetens på finska och svenska.
Om examinanden skriver sitt prov i modersmål och litteratur på samiska, kan hen avlägga antingen det svenska eller det finska provet som provet i det andra inhemska språket. Examinanden kan avlägga provet i det andra inhemska språket antingen som det prov som bygger på lärokursen i svenska eller finska eller som provet i modersmål och litteratur för svensk- eller finskspråkiga (L 502/2019, 11 §).
1.5 Provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur
I svenska och finska kan det utöver de prov som är avsedda för examinander med finska eller svenska som modersmål ordnas prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur (L 502/2019, 3 §).
Om en examinands modersmål inte är finska, svenska eller samiska och om han eller hon har avlagt studier som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, vilket enligt 7 § (L 502/2019) är ett villkor för att delta i provet för den som avlägger lärokursen för gymnasieutbildningen, eller om examinanden har teckenspråk som modersmål eller första språk, kan han eller hon avlägga provet i modersmål och litteratur som ett prov som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur. Studentexamensnämnden kan på ansökan på grund av vägande skäl bevilja andra än ovan avsedda examinander rätt att avlägga det prov som avses i detta moment. (L 502/2019, 11 §.)
2 Hur provet genomförs
Provet i modersmål och litteratur genomförs på två dagar. Båda proven omfattar sex timmar.
Den utrustning och de tillbehör som behövs i proven har angetts i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. Examinanden får använda anteckningspapper för att göra utkast till sina provsvar. (Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, 1.5 Provtillbehör och provprestationer.)
I båda proven skrivs texterna på standardsvenska. Styckeindelning markeras i texterna med en blankrad mellan styckena. Också efter en eventuell rubrik lämnas en blankrad.
3 Provet i läskompetens
I provet i läskompetens bedöms examinandens kritiska och kulturella läskompetens, dvs. förmågan att analysera, tolka, utvärdera och utnyttja olika typer av texter med beaktande av syfte, uttryckssätt och kontext. Uppgifterna tar till exempel fasta på betydelse, struktur, uttryck, tematik, mottagande, kontext och till relationerna mellan dessa i materialet.
Provet består av två delar. Del 1 fokuserar på fack- och medietexter, del 2 fokuserar på analys och tolkning av skönlitteratur och andra fiktiva texter. I båda delarna ingår två uppgifter. Examinanden väljer en uppgift i vardera delen och besvarar totalt två uppgifter av de fyra som erbjuds i provet.
I uppgifterna i del 1, som fokuserar på fack- och medietexter, kan examinanden till exempel uppmanas jämföra texter eller lyfta fram och förklara skillnader i synpunkter eller motstridigheter i texter. Uppgifterna kan innebära att examinanden ska redogöra för hur trovärdiga och tillförlitliga påståenden är, tolka texter med betoning på kontext eller analysera och förklara hur betydelser skapas genom olika uttryckssätt. I del 1 betonas särskilt analytisk och kritisk läskompetens.
I uppgifterna i del 2, som fokuserar på skönlitterära och andra fiktiva texter, kan en uppgift till exempel innebära att examinanden ska analysera och tolka texter och uttryckssätt med hjälp av relevanta begrepp och jämföra texter, tolka dem ur en viss synvinkel eller i förhållande till textens tids- och genrekontext. I del 2 betonas särskilt examinandens förmåga att tolka texter samt kulturell läskompetens.
I läskompetensprovet ska examinanden inte sätta rubrik på sin text. Examinanden ska hänvisa till materialet, men materialet och dess innehåll behöver inte presenteras separat.
I samband med uppgiften anges den rekommenderade längden på svaret eller det maximala teckenantalet, till exempel 4 500 tecken. Provsystemet varnar examinanden om svaret överskrider det angivna maximala teckenantalet. Överskridande av det maximala teckenantalet medför poängavdrag enligt tabell 1 nedan. Avdraget görs från det första överskridande tecknet. Om poängavdraget är större än det poängtal som examinandens svar ger, ges noll poäng för svaret. Censorsmötet kan av vägande skäl besluta att poängavdraget görs på ett annat sätt eller att poäng inte avdras.
Tabell 1. Poängavdrag i provet i läskompetens
| Överskridande | Poängavdrag |
| < 10 % | 1 p. |
| 10–20 % | 3 p. |
| > 20 % | 6 p. |
3.1 Bedömningen av provet i läskompetens
Det högsta poängtalet i läskompetensprovet är 60 poäng. Svaren bedöms med hjälp av bedömningskriterierna i tabell 2.
I läskompetensprovet bedöms
- innehåll
- analys
- slutsatser och tolkning
- helhetsbilden av läskompetensen.
I bedömningen av läskompetensprovet betonas slutsatserna och tolkningen. De kriterier som berör innehållsaspekterna kompletteras vid varje provomgång med beskrivningarna av goda svar. I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde.
De enskilda uppgifterna i läskompetensprovet bedöms separat. Det högsta poängtalet för uppgifterna i provets ena del är 24 poäng och för uppgifterna i den andra delen 36 poäng. Vilken del som ger 24 poäng och vilken som ger 36 poäng varierar mellan provtillfällena. Examinanderna besvarar vid varje provtillfälle en uppgift värd 24 poäng och en uppgift värd 36 poäng. Det lägsta poängtalet för varje svar är 0 poäng..
Tabell 2. Bedömningskriterier för provet i läskompetens.
| Poäng | Innehåll | Analys | Slutsatser och tolkning (viktat kriterium) | Helhetsbild av läskompetensen |
Uppgift 36 p:
| Svaret motsvarar utmärkt uppgiften och omfattar de centrala elementen i beskrivningarna av goda svar. Iakttagelserna är genomgående mångsidiga, exakta och träffande. | Examinanden visar att hen kan analysera och utvärdera textens innehåll och medel, förstår nyanser och textens olika betydelsenivåer. De begrepp som valts för uppgiften är träffande och används exakt och otvunget. Analysen är klar och iakttagelserna har grupperats med eftertanke. | Examinanden drar insiktsfulla slutsatser och motiverar dem övertygande med hjälp av iakttagelser om texten. Hen presenterar en sammanhållen och välgrundad helhetstolkning av den lästa texten. Tolkningen når en lämplig abstraktionsnivå och kopplas insiktsfullt till texttypen samt textens situations- och kulturkontext. Egna slutsatser och tolkningar skiljer sig tydligt från iakttagelserna. | Utmärkt
|
Uppgift 36 p:
| Svaret motsvarar mycket väl uppgiften och innehåller de centrala elementen i beskrivningarna av goda svar. Iakttagelserna är träffande med avseende på genren och de betydelser som skapas i materialet. | Examinanden lägger märke till textens olika betydelsenivåer och analyserar även nyanser eller stil. De begrepp som valts för uppgiften fungerar väl och används ändamålsenligt. Analysen är logisk och iakttagelserna är tydligt grupperade. | Examinanden drar trovärdiga slutsatser och motiverar dem ändamålsenligt med hjälp av iakttagelser om texten. Hen presenterar en sammanhängande och trovärdig tolkning av den lästa texten. Tolkningen når en lämplig abstraktionsnivå, och i den beaktas de genretypiska dragen och textens situations- och kulturkontext. De egna slutsatserna och tolkningarna skiljer sig tydligt från iakttagelserna. | Mycket god
|
Uppgift 36 p:
| Svaret motsvarar väl uppgiften och innehåller centrala element ur beskrivningarna av goda svar. Examinanden gör för uppgiften väsentliga iakttagelser, relaterar dem till den lästa textens genre och identifierar nyanser och stilistiska aspekter. Sambandet mellan iakttagelserna och textens betydelser är tydligt. | Svaret vittnar om att examinanden försökt nå en analys på en fungerande abstraktionsnivå. För uppgiften lämpliga begrepp har för det mesta använts ändamålsenligt. Iakttagelserna har grupperats och det framgår vad som är huvud- och bisaker. | Examinanden drar slutsatser och kopplar dem till iakttagelser om texten. Hen presenterar en motiverad tolkning av den lästa texten. I tolkningen strävar hen efter att belysa samband mellan innehåll, form och syfte samt att koppla tolkningen till de genretypiska dragen. De egna slutsatserna och tolkningarna framträder tillräckligt. | God
|
Uppgift 36 p: Uppgift 24 p: | Svaret motsvarar nöjaktigt uppgiften och innehåller en del element ur beskrivningarna av goda svar. Examinanden visar förståelse för det centrala innehållet i texten och kopplar sina iakttagelser till textens syfte och i någon mån även till genren. Innehållet kan vara begränsat och delvis fokuserat på oväsentligheter. | Analysen kan ställvis innehålla ensidiga eller lösryckta iakttagelser. Examinanden har försökt använda lämpliga begrepp i analysen av texten, men valet eller användningen av begreppen kan vara bristfällig. Examinanden har försökt gruppera iakttagelserna. | Examinanden drar slutsatser, men kopplingen till iakttagelser om texten kan delvis vara bristfällig eller oklar. Läsningen är mestadels ytlig och det finns få djupare tolkningar. Slutsatserna och tolkningarna är i huvudsak trovärdiga, men motiveringarna är på en allmän nivå. Enstaka tecken på koppling av tolkningen till textens syfte eller målgrupp kan skönjas. De egna slutsatserna och tolkningarna kommer fram men de kan vara ytliga. | Nöjaktig Svaret vittnar om nöjaktig analytisk läskompetens. |
Uppgift 36 p:
| Svaret motsvarar delvis uppgiften och innehåller några element ur beskrivningarna av goda svar. Svarets fokus är oklart eller felaktigt. Examinanden förstår det centrala innehållet i texten, men förståelsen är bristfällig. Innehållet är begränsat eller upprepar till stor del materialet. Svaret kan även innehålla enstaka fel. | Iakttagelserna som valts för analys är slumpmässiga och ofta irrelevanta. Svaret är huvudsakligen på en konkret nivå. Examinanden har försökt använda lämpliga begrepp i sin analys, men de har använts mekaniskt och ställvis till och med felaktigt. Iakttagelserna har grupperats på ett bristfälligt sätt och det framgår inte tydligt vad som är huvud- och bisaker. Svaret är osammanhängande och ställvis svårt att förstå. | Slutsatserna är få, de är svagt underbyggda eller kopplas inte till iakttagelser om texten. Läsningen är ytlig och rör sig huvudsakligen på en konkret nivå. En del slutsatser och tolkningar kan baseras på missförstånd och har nästan inte alls kopplats till materialets syfte eller målgrupp. De egna slutsatserna och tolkningarna förblir sekundära eller är mestadels inte trovärdiga. | Försvarlig
|
Uppgift 36 p:
| Det går att skönja en koppling till uppgiften, men kopplingen till beskrivningarna av goda svar är svag. Det finns tydliga brister i förståelsen av texten. Läsningen är ytlig och har inte anpassats till materialets genre eller syfte. Svaret är mycket snävt eller upprepar innehållet i materialet. | Svaret innehåller några iakttagelser, men de är irrelevanta eller felaktiga. Några enstaka begrepp med koppling till uppgiften kan ha nämnts, men användningen är felaktig eller inte ändamålsenlig. Iakttagelserna är inte grupperade, svaret är rörigt och ostrukturerat. | Svaret saknar slutsatser eller innehåller slutsatser som är felaktiga eller som inte motiveras. Läsningen är ytlig och svaret kan innehålla flera missförstånd. Slutsatserna är på en konkret nivå. Svaret innehåller knappt alls några tolkningar eller så är tolkningarna inte trovärdiga. Läsningen är inte anpassad till materialets genre. De egna slutsatserna och tolkningarna framträder inte tydligt. | Svag |
| 0 p. | Svaret har ingen eller mycket svag koppling till uppgiften. Innehållsaspekterna i svaret motsvarar varken uppgiften eller beskrivningarna av goda svar, eller så är svaret mycket begränsat eller fokuserar helt på oväsentligheter. Det finns uppenbara brister i läsförståelsen. | Analysen är ytlig och slumpartad. Abstraktionsnivån är låg. Examinanden har inte använt begrepp som uppgiften förutsätter eller så har hen använt begreppen fel. Iakttagelserna är inte grupperade, svaret är rörigt och svårt att förstå. | Svaret saknar slutsatser och tolkningar eller innehåller slutsatser och tolkningar som är uppenbart felaktiga eller inte är trovärdiga. Examinanden har antingen inte förstått eller tydligt missförstått det material som hör till uppgiften. | Otillräcklig Svaret vittnar om otillräcklig läskompetens. |
I bedömningen används enbart poängtal som ingår i tabell 3 nedan.
Tabell 3. Poängtal som används i läskompetensprovet.
| 24 poängsuppgift | 36 poängsuppgift | |
| utmärkt | 24 | 36 |
| mycket god | 20 | 30 |
| god | 16 | 24 |
| nöjaktig | 12 | 18 |
| försvarlig | 8 | 12 |
| svag | 4 | 6 |
| otillräcklig | 0 | 0 |
3.2 Lärarens bedömning
Läraren bedömer svarstexterna utifrån kriterierna i tabell 2 (kapitel 3.1) och beskrivningarna av goda svar. Läraren utför bedömningen och skriver in sina poängtal i Studentexamensnämndens bedömningstjänst. Dessutom markerar läraren svagheter eller felaktigheter i innehållet i svaret genom understrykning och vid behov genom kortfattade kommentarer. I läskompetensprovet behöver läraren inte markera felaktigheter i språkdräkten.
Läraren gör sin bedömning enligt en tidtabell som ges separat av nämnden.
3.3 Studentexamensnämndens bedömning
Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av Studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §).
Om examinanden svarat på flera uppgifter än provet förutsätter räknas poängtalen från de svar som fått lägst poäng med i provets totala poängsumma i enlighet med antalet svar som förutsätts i provet. Om examinanden svarat på två uppgifter i del 1 eller två svar i del 2 beaktas i den totala poängsumman endast det svar som fått lägst poäng..
4 Provet i skrivkompetens
I provet i skrivkompetens bedöms examinandens skriftliga uttrycksförmåga och förmågan att klä tankar i ord och hantera tematiska helheter. I provet ska examinanden med hjälp av material skriva en text som är diskuterande eller ställningstagande.
Provet är uppbyggt kring ett specifikt och relativt omfattande tema som har koppling till läroämnet modersmål och litteratur eller gymnasiets delområden inom mångsidig kompetens. I provet ingår 5–7 ämnen av vilka examinanden väljer ett. Examinanden preciserar och avgränsar ett eget perspektiv och skriver en text med hjälp av det material som erbjuds kring temat. Texten rubriceras utgående från det valda perspektivet.
I provet erbjuds 6–8 olika material med anknytning till temat. Materialet utgörs till exempel av faktatexter, medietexter och fiktiva texter i olika former. Examinanden väljer material som passar det valda ämnet och perspektivet. Minst två av de material som erbjuds ska användas.
I samband med uppgiften i provet i skrivkompetens anges den rekommenderade längden på svaret eller det maximala teckenantalet, till exempel 6 000 tecken. Under svarsfältet finns en teckenräknare som visar antalet använda tecken. Överskridande av det maximala teckenantalet medför poängavdrag enligt tabell 4 nedan. Avdraget görs från det första överskridande tecknet. Om poängavdraget är större än det poängtal som examinandens svar ger, ges noll poäng för svaret. Censorsmötet kan av vägande skäl besluta att poängavdraget görs på ett annat sätt eller att poäng inte avdras.
Tabell 4. Poängavdrag i provet i skrivkompetens.
| Överskridande | Poängavdrag |
| < 10 % | 2 p. |
| 10-20% | 5 p. |
| > 20 % | 10 p. |
4.1 Bedömningen av provet i skrivkompetens
Det högsta poängtalet i skrivkompetensprovet är 60 poäng och det lägsta 0 poäng. Bara poängtal på 0 och 5 används: 0 – 5 – 10 – 15 – 20 – 25 – 30 – 35 – 40 – 45 – 50 – 55 – 60.
I skrivkompetensprovet bedöms:
- perspektiv och textens egen röst
- användning av material
- textens struktur
- språk och uttryck
- helhetsbilden av skrivkompetensen.
Bedömningskriterierna beskrivs på svenska i tabell 5 a. Bedömningskriterierna på nordsamiska (tabell 5 b) publiceras senare. I bedömningen av skrivkompetensprovet betonas särskilt strukturen samt språket och stilen. I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde.
Tabell 5 a: Bedömningskriterier för provet i skrivkompetens.
| Poäng | Textens perspektiv och egen röst | Användning av material | Textens struktur (viktat kriterium) | Språk och uttryck (viktat kriterium) | Helhetsbild av skrivkompetensen |
| 60 p. | Texten motsvarar utmärkt uppgiften och uppfyller utomordentligt de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Avgränsningen är lyckad. Perspektivet är klart, välavvägt och insiktsfullt eller originellt. Valet av innehåll visar självständigt tänkande, sakkunskap och kreativitet samt förmåga att abstrahera. Diskussionen är sakkunnig och öppnar perspektiv. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer tydligt fram och motiveras övertygande. | Valet av material är träffande och stöder på ett utmärkt sätt perspektivet och syftet i texten. Examinanden har uppfattat materialets innehåll och syfte och utnyttjat materialet på ett lyckat sätt, till exempel insiktsfullt eller kritiskt. Examinandens egen röst och rösterna i materialen åtskiljs tydligt från varandra. Hänvisningarna till materialet är smidiga och tydliga. | Texten har en välavvägd och logisk struktur. Texten är lätt att följa och övergångarna från en sak till en annan är klara och smidiga. Styckeindelningen fungerar och textbindningen mellan styckena är okonstlad. Textens inledning och avslutning är träffande. Rubriken motsvarar det valda perspektivet och är träffande. | Budskapet förmedlas utmärkt. Satser och meningar konstrueras skickligt. Normerna för skriven standardsvenska behärskas klanderfritt, också om enstaka lapsusar kan förekomma. Ordförrådet är rikt och nyanserat. Stilen är uttrycksfull och lyckad med tanke på syfte och genre. | Utmärkt |
| 50 p. | Texten motsvarar mycket väl uppgiften och uppfyller mycket väl de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Avgränsningen är klar. Perspektivet är klart och väl underbyggt. Innehållet utgör en mångsidig och välavvägd helhet. Diskussionen är rik och öppnar perspektiv. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer tydligt fram och motiveras övertygande. | Valet av material är lyckat och stöder väl perspektivet och syftet i texten. Det valda materialets syfte och innehåll har uppfattats väl. Materialet har använts med eftertanke som utgångspunkt eller stöd för examinandens egen ståndpunkt. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs klart från varandra. Hänvisningarna till materialet är smidiga. | Texten har en fungerande struktur och den utgör en klar helhet. Styckeindelningen och strukturen inom stycket fungerar. Textbindningen mellan styckena är smidig. Inledningen, avslutningen och rubriksättningen är lyckade. | Budskapet förmedlas väl. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är smidiga och okonstlade. Normerna för skriven standardsvenska behärskas även om lindriga språkfel kan förekomma. Ordförrådet är nyanserat och stilen är sammanhållen och lyckad med tanke på syfte och genre. | Mycket god |
| 40 p. | Texten motsvarar väl uppgiften och uppfyller väl de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är klart. Innehållsaspekterna och det valda perspektivet samverkar och det finns tillräckligt med egna synpunkter. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer fram och påståenden motiveras. | Valet av material är välavvägt och stöder perspektivet och syftet i texten. Det valda materialets innehåll och syfte har uppfattats. Materialet har använts smidigt och ändamålsenligt. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs från varandra och hänvisningarna till materialet fungerar. | Texten har en välfungerande struktur och utgör en tydlig helhet. Styckeindelningen och strukturen inom stycket fungerar mestadels. Textbindningen mellan styckena fungerar. Textens inledning och avslutning tjänar textens syfte. Rubriken fungerar. | Budskapet förmedlas mödolöst. Satsstrukturen och meningsbyggnaden fungerar. Examinanden behärskar huvudsakligen normerna för skriven standardsvenska, enstaka lapsusar kan förekomma. Ordvalen och stilen är ändamålsenliga med tanke på textens syfte. | God
|
| 30 p. | Texten motsvarar tillfredsställande uppgiften och uppfyller tillfredsställande förväntningarna som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet kan skönjas. Det finns en rimlig mängd egna synpunkter och texten håller sig huvudsakligen till ämnet. Diskussionen är knapp eller ensidig. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kan vara oklar, men försök att motivera påståenden kan skönjas. Texten kan innehålla enstaka sakfel. | Valet av material stöder i viss mån perspektivet i texten och textens syfte. Det valda materialet har huvudsakligen tolkats väl. Användningen av materialet kan vara ytlig, refererande eller mekanisk. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs ställvis svagt från varandra, men hänvisningstekniken fungerar mestadels. | Texten utgör en helhet, men strukturen är något bristfällig. Styckeindelningen fungerar mestadels, men den kan vara mekanisk. Textbindningen mellan styckena kan vara svag. Inga större problem förekommer i styckenas inre struktur. Det kan finnas brister i textens inledning och avslutning. Rubriken är konventionell men fungerande. | Budskapet förmedlas mestadels utan svårigheter. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är huvudsakligen normenliga. Normerna för standardsvenska behärskas relativt väl. Ordvalen är ändamålsenliga. Stilen kan vara inkonsekvent. | Nöjaktig
|
| 20 p. | Texten motsvarar nöjaktigt uppgiften och uppfyller nöjaktigt de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är otydligt, snävt eller splittrat. Behandlingen kan vara ytlig eller svävar ut onödigt mycket. De egna synpunkterna och diskussionen är knapp. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt framgår inte tydligt. Påståenden motiveras inte alltid. Texten kan innehålla sakfel. | Valet av material är omotiverat och stöder inte perspektivet och syftet i texten särskilt väl eller styr texten för mycket. Examinanden har problem att förstå det valda materialet. Användningen av materialet kan vara knapp eller överdriven, mekanisk eller refererande. Det kan finnas brister i hänvisningarna. Examinandens egen röst och rösterna i materialet kan inte åtskiljas och hänvisningarna till materialet är klumpiga. | Texten utgör någon slags helhet, men strukturen är ställvis otydlig. Skillnaden mellan huvudsaker och bisaker är ställvis otydlig. Det kan förekomma problem med styckeindelningen och textbindningen mellan styckena kan vara svag. Styckenas inre struktur fungerar inte alltid. Textens inledning och avslutning är inte särskilt lyckade. Förhållandet mellan rubriken och texten är löst eller otydligt. | Förmedlingen av budskapet kan bitvis ha problem, men texten är ändå mestadels läsbar. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är ensidiga eller har tydliga brister. Examinanden behärskar inte fullständigt skriftspråkets normer och det finns många slags fel. Ordvalen är inte alltid träffande och stilen är trevande. | Försvarlig
|
| 10 p. | Texten motsvarar svagt uppgiften och uppfyller knappt de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är oklart. Innehållet är mycket knapphändigt, slumpartat eller motsägelsefullt. De egna synpunkterna är mycket knappa. Diskussion saknas nästan helt. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer inte fram eller motiveras inte. Texten innehåller uppenbara sakfel. | Valet av material är slumpartat och stöder inte textens syfte. Examinanden har till stora delar tolkat materialet fel. Texten har svag, konstlad eller överdriven kontakt med materialet. Vissa hänvisningar saknas eller det finns tydliga brister i dem. Texten kan innehålla plagierade avsnitt. | Textens struktur är lös eller ologisk. Det är svårt att skapa sig ett helhetsintryck av texten. Det förekommer problem i styckeindelningen och den kan vara ologisk. Styckets inre struktur är osammanhängande. Rubriken kan saknas eller sambandet mellan rubrik och text är svårt att förstå. | Det är svårt att förstå budskapet. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är klumpiga och uppvisar allvarliga brister. Texten tyder på att examinanden inte behärskar normerna för skriven standardsvenska. Ordförrådet är knappt eller ensidigt och de stilistiska valen är misslyckade. I provsvaret återkommer lån av strukturer och ord direkt från materialet. | Svag
|
| 0 p. | Texten motsvarar inte uppgiften och uppfyller inte de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är oklart eller saknas. Diskussion saknas. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt framkommer inte eller den har inte något samband med ämnet. Innehållet är irrelevant med tanke på ämnet eller innehållet är uppenbart felaktigt. | Materialet har missförståtts eller materialet har inte alls använts i texten. Texten består till stora delar av kopior av materialet eller delar av det. Examinandens egen röst och rösterna i materialet kan inte åtskiljas. Hänvisningar till materialet saknas. | Texten är odisponerad och det är svårt att följa examinandens tankegångar. Det finns tydliga brister i styckeindelningen, textbindningen mellan styckena och i styckenas inre struktur. Rubriken är vilseledande eller saknas. | Budskapet förmedlas inte. Det finns allvarliga brister i satsstrukturen och meningsbyggnaden. Texten tyder på att examinanden inte behärskar normer och strukturer i standardsvenska. Examinandens ordförråd är knappt. Hen uttrycker sig inexakt och de stilistiska valen är misslyckade. Examinanden kopierar direkt strukturer och ord ur materialet. | Otillräcklig
|
Tabealla 5 b: Eatnigiella ja girjjálašvuohta. Čállinmáhtu iskosa árvvoštallankriterat. (Julkaistaan myöhemmin.)
4.2 Lärarens bedömning
Läraren bedömer svarstexterna utifrån kriterierna i tabell 5 a (kapitel 4.1). Läraren skriver in sina poängtal i Studentexamensnämndens bedömningstjänst. Dessutom markerar läraren med kommentarfunktionen svagheter och språkliga felaktigheter i svaret genom understrykning och vid behov genom korta anteckningar.
Läraren gör sin bedömning enligt en tidtabell som ges separat av nämnden.
4.3 Studentexamensnämndens bedömning
Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av Studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §).
5 Hur vitsordet i provet fastslås
Varje examinand får ett poängtal för sin prestation i modersmålet. Poängtalet för provet i läskompetens adderas till poängtalet för provet i skrivkompetens. Det högsta möjliga poängtalet i provet i läskompetens är 60 poäng och i provet i skrivkompetens 60 poäng. Det maximala poängtalet i provet i modersmål är således 120 poäng.
Poänggränserna för de olika vitsorden slås för varje provomgång fast av nämnden.