Svar på frågor som uppkommit med anledning av störningar i läskompetensprovet i i modersmål och litteratur

Censorerna bedömde alla examinanders svar enligt de bedömningskriterier som beskrivs i föreskrifterna för modersmålsprovet och enligt de bedömningslinjer som fastställdes vid censormötet. Censorerna tar inte ställning till hur störningar kan ha påverkat provprestationerna. 

Mer information om bedömningen i studentexamen

Studentexamensnämnden beslutar om poänggränserna för vitsord vid varje examenstillfälle, när bedömningsarbetet är slutfört.

Examinandens totalpoäng i provet i modersmål och litteratur utgörs av poängen från läskompetensprovet, poängen från skrivkompetensprovet samt poäng som ges vid störningshanteringen. De poäng som de examinander som gjort det förkortade provet fått för uppgiften har multiplicerats med två.  En ansökan om att beakta en orsak som försämrat provprestationen kan påverka totalpoängen om examinanden annars riskerar att få ett underkänt vitsord.

Examinanderna som drabbats av störningen får ett vitsord i provet i modersmål och litteratur som motsvarar den kunskapsnivå de visat. Vid fastställandet av vitsorden säkerställs statistiskt att den exceptionella situationen inte försämrar möjligheterna för dem som genomfört det ordinarie provet att få goda betyg.

Poänggränserna för vitsorden fastställdes utifrån poängen för dem som gjort det ordinarie provet. På så sätt försämrade den exceptionella situationen inte deras möjlighet att få goda vitsord. I störningshanteringen har examinander eventuellt fått gottgörelsepoäng. Alla examinander har givits vitsord enligt samma poänggränser. Poänggränserna för höstens prov i modersmål och litteratur ligger i linje med tidigare års prov.

Censorerna bedömde alla examinanders svar enligt de bedömningskriterier som beskrivs i föreskrifterna för modersmålsprovet och enligt de bedömningslinjer som fastställdes vid censormötet. Majoriteten av examinanderna genomförde det ordinarie provet. De examinander som deltog i det förkortade provet fick i provet i läskompetens visa sina färdigheter på ett något snävare sätt än de som skrev det ordinarie provet. Alla examinander genomförde även provet i skrivkompetens. Trots de exceptionella arrangemangen har provet i modersmål och litteratur till största delen varit detsamma för alla examinander. 

Enligt störningsbehandlingen fanns de bara lite skillnader i genomförandet av provet mellan olika gymnasier. Alla examinander har haft den uppgiftsspecifika tid som normalt gäller i provet för att prestera i enlighet med sin kompetens. De kunskaper och färdigheter som examinanden visar är viktigare för bedömningen än skillnader i genomförandet. 

De examinander som drabbats av störningar får vitsord som motsvarar deras visade kompetensnivå, med hjälp av den störningshantering som beskrivs på denna sida. Vid fastställandet av vitsorden säkerställs statistiskt att den exceptionella situationen inte försämrar möjligheterna för de som skrivit det ordinarie provet att få goda vitsord.

Poänggränserna för vitsorden fastställdes utifrån poängen för dem som gjort det ordinarie provet. På så sätt försämrade den exceptionella situationen inte deras möjlighet att få goda vitsord. I störningshanteringen har examinander eventuellt fått gottgörelsepoäng. Alla examinander har givits vitsord enligt samma poänggränser. Poänggränserna för höstens prov i modersmål och litteratur ligger i linje med tidigare års prov.

För studentexamen förbereds på förhand olika beredskapsåtgärder som kan tas i bruk vid undantagssituationer. I provet i läskompetens togs ett förkortat prov i bruk, som ämnessektionerna hade utarbetat särskilt för denna examen. I det förkortade provet besvarade examinanden antingen uppgift 2 eller 3. Provet pågick tre timmar, eller fyra timmar med särskilt beslut om specialarrangemang, i stället för sex timmar. Svarstiden motsvarade den uppgiftsspecifika svarstiden i det ordinarie provet. 

I det förkortade provet var uppgifterna i förväg avgränsade så att de täckte målen i läroplansgrunderna och så att examinanden kunde använda den begränsade tiden för att visa sin kompetens, i stället för att förbereda sig för alla uppgifter. Beredskapsåtgärder planeras separat för varje examenstillfälle och kan anta olika former. Motsvarande förfaranden har också använts tidigare.

Att flytta en provdag är en mycket tung åtgärd för både examinander och gymnasier, och görs endast i ytterst exceptionella situationer, såsom under våren 2020 under coronapandemin. Om ett nytt prov hade ordnats på hösten, skulle det ha medfört andra mycket betydande utmaningar för likvärdigheten. Alla anmälda examinander skulle inte ha haft möjlighet att delta i det nya provet, alla gymnasier skulle inte ha haft tillgång till nödvändiga lokaler för att ordna provet, och provet skulle ha varit annorlunda till sin svårighetsgrad än det redan genomförda. En senareläggning av examensdagarna skulle dessutom ha påverkat tidtabellen för färdigställandet av examensresultaten och därmed höstens studenters behörighet i den gemensamma högskoleantagningen på hösten. 

Huvuddelen av examinanderna har genomfört proven utan betydande avbrott. De examinander som drabbats av störningar fick genom störningsbehandling, som beskrivs på denna sida, vitsord som motsvarar den kunskapsnivå de visat i sina svar. Vid fastställandet av vitsorden säkerställdes statistiskt att den exceptionella situationen inte försämrade möjligheterna för dem som genomfört det ordinarie provet att få goda betyg.

Den funktionsstörning som observerades på provlokalens server under provet berodde på att den tekniska övervakningen av provet på vissa examinanders datorsammansättningar genererade ett resultat vars lagring på servern ledde till att informationen sparades flera gånger i mycket snabb följd. Efter de uppdateringar som gjorts i Abitti hade resultaten från den tekniska övervakningen blivit mer omfattande och systemets inställningar motsvarade inte längre den förändrade situationen. 

Varken provlokalens server, examinandens eller övervakarens agerande eller till exempel gymnasiets storlek påverkade inte uppkomsten av problemet.

Efter läskompetensprovet publicerade nämnden en uppdatering av provlokalernas servrar som förhindrade omfattande problem under de följande provdagarna. Förekomsten av problemet måste också i framtiden förhindras, till exempel genom att utveckla ett automatiskt test som kan upptäcka det på förhand. Noggrann testning är viktig, men det är inte möjligt att heltäckande testa ett omfattande system. 

För examinander och gymnasier som ordnar proven var det utmanande att avbrottet blev så långt. På längre sikt bör provarrangemangen utvecklas så att eventuella avbrott blir så korta som möjligt. I Abitti 2-systemet, som tas i bruk i studentexamen hösten 2026, krävs internetanslutning. Denna möjliggör fjärranslutning till exempel till arbetsbordet i examinandens dator eller provlokalens server, vilket kan påskynda felsökningen. 

Den exceptionellt omfattande störningen visade att nämndens beredskap att stötta gymnasierna i genomförandet av examen vid störningar behöver utvecklas. Utvecklingen av hanteringen av störningssituationer har förberetts också i samarbete med till exempel lärarorganisationerna, Finlands Gymnasistförbund och andra intressentgrupper inom ramen för uppföljningsgruppen för utvecklingen av studentexamen. Nämnden förtydligar också föreskrifter och anvisningar utifrån respons från intressentgrupper och egna iakttagelser.

Nämnden strävar efter att stötta gymnasierna både vid typiska och vid oförutsedda störningar. I övervakarens anvisningar beskrivs de normala arrangemangen under provdagen samt tillvägagångssätt vid störningar. Under provdagarna får gymnasierna i första hand stöd via jourtelefonerna. Det finns två journummer: ett för tekniskt stöd och ett för övrig rådgivning. Mellan 8 och 20 tjänstemän deltar i jouren i olika roller. Därutöver bistår tekniska experter som deltagit i utvecklingen av provsystemet tjänstemännen i att lösa situationerna. 

Vid störningar följer nämnden principerna för krisberedskap och kriskommunikation. Nämnden informerade gymnasierna om störningen förutom via jourtelefonen också per e-post, genom särskilda brådskande e-postutskick samt via brådskande textmeddelanden. I den snabbt föränderliga situationen samlades instruktionerna på en uppdaterad webbsida. Nämnden kommunicerar alltid på båda nationalspråken, finska och svenska. 

Utredningen av störningen inleddes utifrån de första kontakterna. Genom samarbete mellan tjänstemän, provsystemets tekniska experter och de gymnasier som först rapporterade problemet kunde en preliminär bild av situationen skapas. För servern förbereddes korrigerande åtgärder som förhindrade problemet från att återkomma. När åtgärdernas funktion hade testats i ett gymnasium delades anvisningen om åtgärderna till alla gymnasier. Anvisningen kompletterades på basis av de första återkopplingarna. 

Under störningen blev nämndens tekniska stöd överbelastat. Den exceptionellt omfattande störningen visade att nämndens beredskap att stötta gymnasierna vid genomförandet av examen under störningar behöver utvecklas. Utvecklingen av genomförandet vid störningssituationer förbereds också tillsammans med lärarorganisationer, Finlands Gymnasistförbund och andra intressenter då uppföljningsgruppen för utveckling av studentexamen sammanträder i oktober. 

Abitti testas kontinuerligt både med automatiska och manuella tester. Automatiska tester görs för ett stort antal kända, även sällan förekommande problem. För just denna typ av störning fanns dock inget automatiskt test. 

Manuella tester görs i samband med varje uppdatering. Viktig information om provsystemets funktion fås också från de övningsprov som gymnasierna ordnar. Felet som uppstod i läskompetensprovet hade inte observerats i övningsproven. I övningsproven används en mer begränsad övervakning än i studentproven, så att examinander som försöker agera svikligt inte kan förbereda sig på alla övervakningsåtgärder i förväg. 

De första kontakterna från gymnasierna kom en stund efter att provet hade börjat. Provlokalens server visade olika symptom, varav det vanligaste var ett felmeddelande om att diskutrymmet var fullt. Problemet löstes under provdagen i samarbete mellan nämndens tekniska stöd och gymnasierna. Det tekniska stödet bearbetade en korrigeringsanvisning som uppdaterades flera gånger utifrån gymnasiernas respons. Vid cirka kl. 13 instruerade nämnden även de gymnasier som inte hade haft problem att göra en korrigering på servern för att förhindra eventuella störningar. 

Eftersom problemet var helt nytt tog det en stund för det tekniska stödet att förstå att de olika symptomen hade samma grundorsak. Problemet uppstod först i stora gymnasier vars provservrar hade många examinander. Nämndens tekniska stöd antog först att det var ett kumulativt fenomen som gradvis skulle leda till att alla provlokalers servrar stannade. Denna bedömning visade sig vara felaktig. 

Utredningen fortsatte efter att korrigeringsanvisningen tagits fram. Nästa dag publicerade nämnden en ny korrigering som inkluderades i provpaketen för de följande dagarna. 

En mer detaljerad beskrivning av störningens förlopp och utredning har publicerats i en promemoria om den tekniska störningen (på finska med ett svensk sammandrag).

Abitti testas kontinuerligt både med automatiska tester och manuella tester. Automatiska tester görs för ett stort antal kända, även sällan förekommande problem. Nämnden utför också mycket manuella tester. Viktig information om provsystemets funktion fås även från de övningsprov som gymnasierna ordnar. 

Under provdagarna bemannas nämndens tekniska stöds telefonjour av sex tjänstemän. Dessutom deltar tekniska experter som varit involverade i utvecklingen av provsystemet i utredningen av problemsituationer och i förberedelsen av korrigeringsåtgärder. Vid omfattande störningar ansluter sig fler tjänstemän till jouren, som ger allmänna anvisningar och samlar preliminär information för vidare kontakt. Därtill stöder nämndens kommunikation gymnasierna vid störningar genom att uppdatera lägesbilden och anvisningarna på nämndens webbplats samt genom direkt e-post och textmeddelanden till gymnasierna. 

Examinanden kan få information om sitt vitsord i provet i modersmål och litteratur från gymnasiet den 13.11.2025. Funktionerna i skolans administrativa program (såsom Wilma) varierar. Programmet kan visa till exempel uppgiftsvisa poäng, totalpoäng och vitsord. Poäng från störningsbehandling framgår vanligtvis endast i totalpoängen. Totalpoängen inkluderar poängen från läskompetensprovet, skrivkompetensprovet samt eventuella kompensationspoäng från störningsbehandlingen (0, 1 eller 2 poäng samt en eventuell fördubbling av poängen från det förkortade läskompetensprovet) och eventuella poäng för skäl som försämrat examinandens prestation i provet om examinander annars skulle få ett underkänt vitsord. På denna sida och i promemorian (länkki) beskrivs hur anmälningar om störning under provet behandlas enligt föreskrifterna:

Examinanden kan se sin egen provprestation i tjänsten Min Studieinfo efter kl. 9 den 14.11.2025. På tjänstens huvudsida visas totalpoängen från provet i modersmål och litteratur. Totalpoängen inkluderar poängen från läskompetensprovet, poängen från skrivkompetensprovet, eventuella kompensationspoäng från störningsbehandlingen (0, 1 eller 2 poäng samt en eventuell fördubbling av poängen från det förkortade läskompetensprovet) och eventuella poäng för skäl som försämrat examinandens prestation i provet om examinander annars skulle få ett underkänt vitsord. 

I provprestationsutskriften som kan laddas ner från Min Studieinfo visas endast poängen från svaren utan eventuell fördubbling av poäng från förkortat prov och eventuella kompensationspoäng. Poängsumman i utskriften visar alltså inte totalpoängen som vitsordet baseras på. Totalpoängen syns på tjänstens huvudsida. Om examinander har gjort det förkortade provet anges detta längst upp på utskriften. 

Gymnasiet kan ladda ned resultatlistan från examenstjänsten den 13.11.2025. I resultatlistan ingår examinandens totalpoäng, som består av poängen från läskompetensprovet, skrivkompetensprovet, eventuella kompensationspoäng från störningsbehandling (0, 1 eller 2 poäng samt eventuell fördubbling av poäng från förkortat läskompetensprov) och eventuella poäng för skäl som försämrat examinandens prestation i provet om examinander annars skulle ha fått ett underkänt vitsord. I en separat nedladdningsbar fil beskrivs vad som ingår i totalpoängen i provet i modersmål och litteratur för varje examinand samt anges om examinanden avlagt det förkortade provet. Det är inte möjligt att ladda upp filen till skoladministrationsprogrammet.

På denna sida och i promemorian beskrivs hur anmälningar om störning under provet behandlas enligt föreskrifterna: 

I provprestationsutskriften som kan laddas ner från bedömningstjänsten efter kl. 9 den 14.11.2025 visas endast poängen från svaren utan eventuell fördubbling av poängen från förkortat prov och eventuella kompensationspoäng. Information om störningar under provsituationen och genomförande av förkortat prov visas som en anteckning längst upp på utskriften. Om examinander har gjort det förkortade provet anges detta längst upp på utskriften. 

Examinanden bör noggrant läsa igenom sitt eget svar och de riktlinjer gällande bedömningen som ges i beskrivningarna av goda svar. Gymnasiet kan ge ytterligare information om den störningsanmälan som har lämnats in. 

Examinanden kan om hen vill lämna in en begäran om omprövning. Detta är ändamålsenligt om examinander anser att bedömningen av svaren inte har gjorts enligt de riktlinjer gällande bedömningen som ges i beskrivningarna av goda svar, eller att störningssituationen inte har hanterats enligt föreskrifterna. 

I en begäran om omprövning ska anges vilka uppgifter eller andra delar av provet begäran gäller och vilket fel som har gjorts vid bedömningen. Dessutom ska examinanden motivera på vilka grunder hen anser att ett fel har skett i bedömningen och hur bedömningen borde korrigeras. Det räcker inte som motivering att examinanden har upplevt provsituationen som orättvis. 

Sista datum för att lämna in en begäran om omprövning för examen hösten 2025 är den 28.11.2025. Mer information om begäran om omprövning. 

Om en examinand inte är nöjd med sitt vitsord kan hen anmäla sig för att ta om provet. Mer information om omtagning av prov.