Svar på frågor som uppkommit med anledning av störningar i läskompetensprovet i i modersmål och litteratur

Censorerna bedömer alla examinanders svar enligt de provspecifika föreskrifterna och anvisningarna samt enligt de bedömningskriterier som fastställts vid censormötet. Censorerna tar inte ställning till hur störningar kan ha påverkat provprestationerna. 

Mer information om bedömningen i studentexamen

Studentexamensnämnden beslutar om poänggränserna för vitsord vid varje examenstillfälle, när bedömningsarbetet är slutfört.

Examinandens totalpoäng i provet i modersmål och litteratur utgörs av poängen från läskompetensprovet, poängen från skrivkompetensprovet samt poäng som ges vid störningshanteringen. En ansökan om att beakta en orsak som försämrat provprestationen kan påverka totalpoängen om examinanden annars riskerar att få ett underkänt vitsord.

Examinanderna som drabbats av störningen får ett vitsord i provet i modersmål och litteratur som motsvarar den kunskapsnivå de visat. Vid fastställandet av vitsorden säkerställs statistiskt att den exceptionella situationen inte försämrar möjligheterna för dem som genomfört det ordinarie provet att få goda betyg.

Alla provprestationer bedöms utifrån de kriterier som fastställs vid censormötet. Majoriteten av examinanderna genomförde det ordinarie provet. De examinander som deltog i det förkortade provet fick i provet i läskompetens visa sina färdigheter på ett något snävare sätt än de som skrev det ordinarie provet. Alla examinander genomförde även provet i skrivkompetens. Trots de exceptionella arrangemangen har provet i modersmål och litteratur till största delen varit detsamma för alla examinander. 

Det har funnits vissa skillnader i genomförandet av provet mellan olika gymnasier. Alla examinander har emellertid haft den uppgiftsspecifika tid som normalt gäller i provet för att prestera i enlighet med sin kompetens. De kunskaper och färdigheter som examinanden visar är viktigare för bedömningen än skillnader i genomförandet. 

De examinander som drabbats av störningar får vitsord som motsvarar deras visade kompetensnivå, med hjälp av den störningshantering som beskrivs på denna sida. Vid fastställandet av vitsorden säkerställs statistiskt att den exceptionella situationen inte försämrar möjligheterna för de som skrivit det ordinarie provet att få goda vitsord.

För studentexamen förbereds på förhand olika beredskapsåtgärder som kan tas i bruk vid undantagssituationer. I provet i läskompetens togs ett förkortat prov i bruk, som ämnessektionerna hade utarbetat särskilt för denna examen. I det förkortade provet besvarade examinanden antingen uppgift 2 eller 3. Provet pågick tre timmar, eller fyra timmar med särskilt beslut om specialarrangemang, i stället för sex timmar. Svarstiden motsvarade den uppgiftsspecifika svarstiden i det ordinarie provet. 

I det förkortade provet var uppgifterna i förväg avgränsade så att de täckte målen i läroplansgrunderna och så att examinanden kunde använda den begränsade tiden för att visa sin kompetens, i stället för att förbereda sig för alla uppgifter. Beredskapsåtgärder planeras separat för varje examenstillfälle och kan anta olika former. Motsvarande förfaranden har också använts tidigare.

Att flytta en provdag är en mycket tung åtgärd för både examinander och gymnasier, och görs endast i ytterst exceptionella situationer, såsom under våren 2020 under coronapandemin. Om ett nytt prov hade ordnats på hösten, skulle det ha medfört andra mycket betydande utmaningar för likvärdigheten. Alla anmälda examinander skulle inte ha haft möjlighet att delta i det nya provet, alla gymnasier skulle inte ha haft tillgång till nödvändiga lokaler för att ordna provet, och provet skulle ha varit annorlunda till sin svårighetsgrad än det redan genomförda. En senareläggning av examensdagarna skulle dessutom ha påverkat tidtabellen för färdigställandet av examensresultaten och därmed höstens studenters behörighet i den gemensamma högskoleantagningen på hösten. 

Huvuddelen av examinanderna har genomfört proven utan betydande avbrott. De examinander som drabbats av störningar får genom störningsbehandling, som beskrivs på denna sida, vitsord som motsvarar den kunskapsnivå de visat i sina svar. Vid fastställandet av vitsorden säkerställs statistiskt att den exceptionella situationen inte försämrar möjligheterna för dem som genomfört det ordinarie provet att få goda betyg.

Den funktionsstörning som observerades på provlokalens server under provet berodde på att den tekniska övervakningen av provet på vissa examinanders datorsammansättningar genererade ett resultat vars lagring på servern ledde till att informationen sparades flera gånger i mycket snabb följd. Efter de uppdateringar som gjorts i Abitti hade resultaten från den tekniska övervakningen blivit mer omfattande och systemets inställningar motsvarade inte längre den förändrade situationen. 

Varken provlokalens server, examinandens eller övervakarens agerande eller till exempel gymnasiets storlek påverkade inte uppkomsten av problemet.

Efter läskompetensprovet publicerade nämnden en uppdatering av provlokalernas servrar som förhindrade omfattande problem under de följande provdagarna. Förekomsten av problemet måste också i framtiden förhindras, till exempel genom att utveckla ett automatiskt test som kan upptäcka det på förhand. Noggrann testning är viktig, men det är inte möjligt att heltäckande testa ett omfattande system. 

För examinander och gymnasier som ordnar proven var det utmanande att avbrottet blev så långt. På längre sikt bör provarrangemangen utvecklas så att eventuella avbrott blir så korta som möjligt. I Abitti 2-systemet, som tas i bruk i studentexamen hösten 2026, krävs internetanslutning. Denna möjliggör fjärranslutning till exempel till arbetsbordet i examinandens dator eller provlokalens server, vilket kan påskynda felsökningen. 

Den exceptionellt omfattande störningen visade också att nämndens beredskap att stötta gymnasier vid genomförandet av examen under störningar behöver utvecklas på andra sätt. Förberedelserna för detta sker exempelvis i samarbete med lärarorganisationerna, gymnasiestuderandenas förbund och andra intressentgrupper i uppföljningsgruppen för utvecklingen av studentexamen.

Nämnden strävar efter att stötta gymnasierna både vid typiska och vid oförutsedda störningar. I övervakarens anvisningar beskrivs de normala arrangemangen under provdagen samt tillvägagångssätt vid störningar. Under provdagarna får gymnasierna i första hand stöd via jourtelefonerna. Det finns två journummer: ett för tekniskt stöd och ett för övrig rådgivning. Mellan 8 och 20 tjänstemän deltar i jouren i olika roller. Därutöver bistår tekniska experter som deltagit i utvecklingen av provsystemet tjänstemännen i att lösa situationerna. 

Vid störningar följer nämnden principerna för krisberedskap och kriskommunikation. Nämnden informerade gymnasierna om störningen förutom via jourtelefonen också per e-post, genom särskilda brådskande e-postutskick samt via brådskande textmeddelanden. I den snabbt föränderliga situationen samlades instruktionerna på en uppdaterad webbsida. Nämnden kommunicerar alltid på båda nationalspråken, finska och svenska. 

Utredningen av störningen inleddes utifrån de första kontakterna. Genom samarbete mellan tjänstemän, provsystemets tekniska experter och de gymnasier som först rapporterade problemet kunde en preliminär bild av situationen skapas. För servern förbereddes korrigerande åtgärder som förhindrade problemet från att återkomma. När åtgärdernas funktion hade testats i ett gymnasium delades anvisningen om åtgärderna till alla gymnasier. Anvisningen kompletterades på basis av de första återkopplingarna. 

Under störningen blev nämndens tekniska stöd överbelastat. Den exceptionellt omfattande störningen visade att nämndens beredskap att stötta gymnasierna vid genomförandet av examen under störningar behöver utvecklas. Utvecklingen av genomförandet vid störningssituationer förbereds också tillsammans med lärarorganisationer, Finlands Gymnasistförbund och andra intressenter då uppföljningsgruppen för utveckling av studentexamen sammanträder i oktober. 

Abitti testas kontinuerligt både med automatiska och manuella tester. Automatiska tester görs för ett stort antal kända, även sällan förekommande problem. För just denna typ av störning fanns dock inget automatiskt test. 

Manuella tester görs i samband med varje uppdatering. Viktig information om provsystemets funktion fås också från de övningsprov som gymnasierna ordnar. Felet som uppstod i läskompetensprovet hade inte observerats i övningsproven. I övningsproven används en mer begränsad övervakning än i studentproven, så att examinander som försöker agera svikligt inte kan förbereda sig på alla övervakningsåtgärder i förväg. 

De första kontakterna från gymnasierna kom en stund efter att provet hade börjat. Provlokalens server visade olika symptom, varav det vanligaste var ett felmeddelande om att diskutrymmet var fullt. Problemet löstes under provdagen i samarbete mellan nämndens tekniska stöd och gymnasierna. Det tekniska stödet bearbetade en korrigeringsanvisning som uppdaterades flera gånger utifrån gymnasiernas respons. Vid cirka kl. 13 instruerade nämnden även de gymnasier som inte hade haft problem att göra en korrigering på servern för att förhindra eventuella störningar. 

Eftersom problemet var helt nytt tog det en stund för det tekniska stödet att förstå att de olika symptomen hade samma grundorsak. Problemet uppstod först i stora gymnasier vars provservrar hade många examinander. Nämndens tekniska stöd antog först att det var ett kumulativt fenomen som gradvis skulle leda till att alla provlokalers servrar stannade. Denna bedömning visade sig vara felaktig. 

Utredningen fortsatte efter att korrigeringsanvisningen tagits fram. Nästa dag publicerade nämnden en ny korrigering som inkluderades i provpaketen för de följande dagarna. 

En mer detaljerad beskrivning av störningens förlopp och utredning har publicerats i en promemoria om den tekniska störningen (på finska med ett svensk sammandrag).

Abitti testas kontinuerligt både med automatiska tester och manuella tester. Automatiska tester görs för ett stort antal kända, även sällan förekommande problem. Nämnden utför också mycket manuella tester. Viktig information om provsystemets funktion fås även från de övningsprov som gymnasierna ordnar. 

Under provdagarna bemannas nämndens tekniska stöds telefonjour av sex tjänstemän. Dessutom deltar tekniska experter som varit involverade i utvecklingen av provsystemet i utredningen av problemsituationer och i förberedelsen av korrigeringsåtgärder. Vid omfattande störningar ansluter sig fler tjänstemän till jouren, som ger allmänna anvisningar och samlar preliminär information för vidare kontakt. Därtill stöder nämndens kommunikation gymnasierna vid störningar genom att uppdatera lägesbilden och anvisningarna på nämndens webbplats samt genom direkt e-post och textmeddelanden till gymnasierna.