Lagstiftning om reformen
Riksdagen godkände i december 2024 lagstiftningen enligt vilken prov i konst- och färdighetsämnen ordnas från och med hösten 2029.
Enligt 10 § i lagen om studentexamen (502/2019) ska en examinand som avlägger studentexamen genomföra minst fem prov från följande grupper:
- modersmål och litteratur
- matematik
- det andra inhemska språket
- främmande språk
- realämnen
- konst- och färdighetsämnen
Ett prov ska höra till grupp 1, tre prov till olika grupper bland 2–5 och ett prov till grupperna 2–6. Dessutom kan examen innehålla ett eller flera andra prov från vilken som helst av grupperna 1–6.
I samband med reformen ändrades lagstiftningen om studentexamen så att proven i fortsättningen även kan omfatta arbetsprov (L502/2019, 4 § 4 mom. 4 punkten). Arbetsproven är kopplade till proven i konst- och färdighetsämnen och genomförs före det egentliga provet. Arbetsprovet är därmed en integrerad del av provet: om examinand gör om det egentliga provet, ska hen också göra om det tillhörande arbetsprovet. Examinandens provprestation underkänns om hen inte deltar i arbetsprovet (14 §).
Konst- och färdighetsämnen i studentexamen definieras i lagstiftningen som bildkonst, gymnastik och musik (Statsrådets förordning om studentexamen 612/2019, 4 §, 4 mom.).
I samband med reformen har man beslutat att gymnasiediplomen i bildkonst, gymnastik och musik tas bort från diplomerbjudandet för studerande som inleder sina gymnasiestudier 1.8.2027. Därför har Utbildningsstyrelsen inlett arbetet med att utveckla tre nya gymnasiediplom. Gymnasierna har möjlighet att erbjuda dem i sina läroplaner från och med 1.8.2027.
Studentexamensnämnden ansvarar som ett oberoende sakkunnigorgan för ledning, organisering och genomförande av studentexamen (L502/2019, 2 § 1 mom. 4 punkten). Nämnden fastställer närmare föreskrifter om provens organisering samt om tidtabeller och arrangemang (L502/2019, 4 §, 4 mom.).